Så var det måndag igen. Märkte i morse att det flaggades. Små vimplar på bussarna. Väl hemma såg jag varför. Det var inte min gamle kompis från åren i ungdomsförbundet Staffan Herrströms födelsedag som firades, utan kungens namnsdag. Så då återstår väl bara att säga grattis Staffan, och leve republiken!

Det gäller att ha sinne för det viktiga här i tillvaron. Det märkte jag under helgen då det sista av julens olika attribut skulle städas undan. Den ordning, eller snarare ordning, som sakerna befinner sig i, gör att det som tidigare rymdes i lådorna nu inte riktigt vill hamna på plats. Ibland funderar jag på om en del prylar på något mystiskt vis förökar sig genom delning när man inte är uppmärksam på dem.