I dag, den 14 maj 1931, inträffade något – lyckligtvis – unikt i vårt land. Fem människor dödades i Ådalen av militärens kulor när de öppnade eld mot ett demonstrationståg.

Det finns skäl att minnas detta. Särskilt just nu när det klagas på att den politiska debatten håller på att vara mer och mer polariserad. Det är i och för sig sant, men är inget nytt fenomen.

20- och 30 – talen var en tid av turbulens. Första världskrigets prövningar hade ersatts av en tämligen dyster tillvaro. Ekonomin krisade i krigets spår och kraschen på Wall Street två år tidigare hade orsakat en aldrig tidigare skådad nedgång i ekonomin.

Samtidigt pågick en politisk kraftmätning, både till höger och vänster. Socialdemokraterna och kommunisterna kämpade om vem skulle dominera inom arbetarrörelsen. Vi var långt från någon Saltsjöbadsanda vid denna tid.Till höger fanns det nazistiska grupperingar som utmanade den traditionella konservatismen. Även om de konservativa inte riktigt hade accepterat demokratin, ska det ändå sägas till deras heder att de inte släppte vare sig fram eller in några nazister.

Tiderna skulle, som bekant, bli ännu värre men någon upprepning av skotten i Ådalen blev det inte utan demokratin höll för prövningarna. Det ska vi göra allt för att klara nu också..