Här i länet har det blossat upp en debatt om de hastighetssänkningar som Trafikverket vill genomföra på några vägsträckor längs E 4. Moderater och sossar i (o)skön förening klagar bittert och talar om att man istället borde rusta upp vägarna och att detta är ett hot mot regionens utveckling.

Särskilt det sista utmanar sannerligen löjet. Till det kan ju läggas att deras partier under lång tid växelvis innehaft statsministerposten utan att vägarna blivit sådär vansinnigt mycket bättre för den sakens skull.

Fart dödar. Det är – tyvärr – en sanning som man inte kommer ifrån. Farhågor om att sänka hastighetsgränser inte skulle respekteras motsägs av erfarenheten. För egen del har jag kunnat notera under sommarens färder mellan Umeå och Lycksele hur fort en del kör. Håller man 90, vilket är gränsen på huvuddelen av sträckan, blåser folk förbi med en fart som gör att man själv nästan verkar stå still.

Det är alltid illavarslande när M och S plötsligt är överens om saker och ting. Resultatet brukar inte bli så bra.

Den 23 augusti 1939 slöt Hitlertyskland och Stalins Sovjetunion en icke-angreppspakt. Man var alltså överens om att dela upp Östeuropa mellan sig. Utan alla jämförelser i övrigt, var det illavarslande även det.