Alla grips väl av avsky inför det fega dådet i Malmö. Men det innebär inte att det är dags att ropa att domedagen är här. Eller något liknande. Som när Kristersson i vanlig moderatstil ropar på hårdare straff för gängkriminalitet. Och det innan vi ens vet om det var något gängrelaterat bakom detta eller inte. Även om det ska sägas att det ju ändå verkar sannolikt.
Är det som hänt då ett tecken på något allmänt förfall, som det brukar heta när sådant här inträffar? Svaret på är nej. Det går inte att hävda något sådant med trovärdigheten i behåll.
Det brukar sägas att brottsligheten ökar lavinartad och att den aldrig har varit så stor som nu. Det går inte heller att hävda. Brottsligheten ändrar däremot karaktär över tid. Så hade exempelvis forna tiders bedragare inte tillgång till nätet utan fick förlita sig på sina charmiga leenden och förfalskade papper.
Det allvarligaste av brott är utan tvekan dödligt våld. Och i det avseendet visar det sig att antalet sådana fall inte har ökat utan är ganska så konstant.Varje sådant fall är allvarligt nog. Vi behöver inte överdriva.
Det som utan tvekan behöver göras är att stärka rättssystemet, men också att se till att det finns andra möjligheter än en kriminell ”karriär” för de som ä’r i farozonen att lockas med i gängens värld.
Det var inte bättre förr. Varken i Sverige eller någon annanstans. Mellan 1800 och 1865 avrättades 600 personer i vårt land. Efter 1910 ingen. Om man hade trott på att frånvaron av detta ultimativa straff skulle ha fått kriminaliteten att explodera, är det bara att konstatera att det inte är sant.
Krig, död och elände har kantat mänsklighetens väg sedan vi formades som art. Krigen kunde vara långa , som hundraårskriget där ett slag utkämpades den 26 augusti 1346, eller det krig mellan britterna och Zanzibar den 27 augusti där det tog britterna 38 minuter att segra. Men bättre var det inte.