Så var det fredag och snart dags att göra helg. Tänker på hur vi har det i vårt lilla och fredliga hörn av världen jämfört med exempelvis de kurder som nu – återigen – mals ner mellan stormaktsblocken.

Det har sagts, vilket stämmer, att kurderna är det största folket som finns utan ett eget land. Det är likaså riktigt att ingen i dagsläget, inte heller FN, är beredda att stå upp för att ge dem en sådan möjlighet. De har helt enkelt haft oturen att befinna sig i skärningspunkten mellan mäktiga imperier, det turkiska, persiska och det ryska. Och det getingboet vill ingen riskera att sticka in handen i.

Annars har också västmakterna från tid till annan blandat sig i regionens göranden och låtanden. Ett exempel på det är det som inträffade under Krimkriget den 25 oktober 1854 när den brittiska Lätta brigaden anföll det de trodde var en retirerande rysk styrka.

Det var det inte. Britterna förlorade över 500 man. Det hindrade dock inte att ryssarna till sist stod som förlorare och var utestängda från Svarta havet. Precis som britternas kavalleri hade underskattat den ryska ställningen, hade Ryssland helt missbedömt beslutsamheten i alliansen mellan osmaner, britter och fransmän. Något att tänka på den dag som i dag är.

Trevlig helg.