Det är inte utan att man undrar vem som har skrivit ihop den här meningen. Det låter ju tämligen självklart, men utgör snarare ett exempel på att det dunkelt skrivna är det dunkelt tänkta.

För vad man egentligen säger är att då vi tyvärr har en skola och en arbets- och bostadsmarknad som socialdemokraterna, livligt påhejade av kommunisterna, har sett till att förstöra, kan vi tyvärr inte hjälpa er. Flyr ni undan krig och förföljelse? Det var ju förfärligt, men vi har ju våra miljonprogramsområden att ta hand om först.

Är det ett uttryck för mod och dristighet? Jag tycker då inte det. Om man åtminstone hade haft med någon formulering hur vi vill reformera de nämnda sakerna, men inte ens det orkade man med. Det är bara det vanliga hukandet i buskarna.

Det är till föga tröst i sammanhanget att såväl M som KD är på väg ner i det svartbruna kärr där Åkesson redan ligger och plaskar. Det kanske passar dem, men där hör inte liberaler hemma. Inte heller ska vi pipa med några högeränglar.

Den 18 november 1705 slöts fred i Warszawa mellan Sverige och Polen. Det var medan det fortfarande gick bra för Kalle dussin. Den av nationalister förgudade ”hjältekungen”.

Dennes farfar, Karl X Gustaf, hade kommit till Sverige som ”arbetskraftsinvandrare” sedan hans kusin Kristina, hade fått nog av rollen som regent. Karl XII: s mor var för övrigt dansk prinsessa, dotter till Sofia Amalia av Braunschweig-Lüneburg. Den svenske kungen var alltså allt annat än pursvensk.