Jag har vistats en hel del i Örebro. Det har haft med olika jobb att göra. Därför känner jag staden hyggligt väl. Därför är jag på sätt och vis glad att den tiden är förbi. Det känns som om ett ställe jag lärde mig uppskatta under vistelserna där, inte minst de trevliga konditorerna, blivit besudlat av Åkessons gäng när de hemsökte staden genom att hålla partiets kongress därstädes i helgen som gick. Hade man varit där hade jag nog uppfattat det ungefär som om en avloppsledning sprungit läck.

På ett sätt var hela smörjan ändå klarläggande. Ett antal kanter slipades bort på det att partiet ska kunna attrahera väljare som inte tycker att man borde inskränka aborträtten. Både genom att minska aborträtten från 18 till 12 veckor in i graviditeten och genom att ge sjukvårdspersonal rätt att vägra utföra aborter.

Argumenten för detta är rakt igenom taktisk, inte principiell. Någon ändring beträffande hållningen till kvinnors rätt att själva bestämma är det inte frågan om.

Samtidigt som man är i full gång med bandslipen skärptes partiets redan vidriga syn på invandring och migration. Det r tydligt att man nu känner sig kaxiga nog och upplever sig ha stöd i opinionen. Men den opinionen kan mycket väl visa sig lika flyktig som partiets principer i stort.

Det skulle ta för lång tid att gå igenom allt, men en anmärkning från Åkesson själv kan tjäna som talande exempel. Åkesson hänvisade till sina studier i statsvetenskap och hävdade att länder som är mer ”homogena” har visat sig mer framgångsrika än andra.

Jaså?

Denna ”homofobi” som Åkesson här lägger i dagen, visar att han nog inte hängde med riktigt på föreläsningarna. Sverige är förvisso ett framgångsrikt land men idén om en tidigare homogenitet är en myt. Här har alltid funnit minoriteter som berikat oss. Och är ett land som USA homogent? Eller Schweiz?

Den 25 november 1936 under tecknade Tyskland och Japan antikominternpakten. De två var förvisso inne på homogenitet. Rentav en mördande sådan.