Annika Söder får tydligen sparken som kabinettssekreterare på UD. På alla andra departement heter det statssekreterare, men UD har ju alltid varit något för sig.

På Palmes tid lär det ha varit Pierre Schori, som alltså då innehade posten ifråga, som i praktiken körde racet på Palmes uppdrag, oavsett vem som nu råkade ha den formellt sett högsta befattningen som utrikesminister. Var nog lättare när det var Lennart Bodström som satt där än när Sten Andersson residerade.

Denne hade tydligen egna åsikter, även om resultatet inte blev så mycket bättre för det. Bland annat lyckades den tidigare partisekreteraren kläcka ur sig att de baltiska länderna inte alls var ockuperade av Sovjetunionen just när befrielsen från denna ockupation pågick som bäst.

Det är alltid bra om man kan ha rätt person på rätt plats. Enligt vad Kjell Olof Feldt uppger i sina memoarer föreslog han Palme att sätta Sten Andersson på posten. Han tyckte tydligen att det var bra om Andersson inte blandade sig alltför mycket i den ekonomiska politiken.

Några som dock fick erfara att de var på fel plats vid fel tillfälle var de svenska och finska frivilliga som stred på boernas sida under boerkriget i Sydafrika. Den 11 december 1899 stupade ett antal av dem i slaget vid Magersfontein. Ett slag som boerna visserligen vann, men kriget slutade ändå med en brittisk triumf.