Ändamål och medel
Den 18 mars 1945 inleddes slaget om den japanska ön Okinawa. Trots att det vid det här laget antagligen stod klart för japanernas ledning att kriget var förlorat, fortsatte man att slåss – nästan bokstavligen – till siste man. Av den 120 000 man starka garnisonen stupade över 100 000.
Varför då detta? att ge upp var inte något alternativ. Den japanska militärdiktaturen ledning, det var ju en sådan, visste givetvis vad som väntade dem om de kapitulerade. Som krigsförbrytare överträffade de till och med Hitlers hejdukar.
Utan några jämförelser i övrigt, visar exemplet på hur det går om man låter ändamålet/makten helga medlen till varje pris. Något som den svenska högern borde fundera litet på nu när de verkar vara beredda att ge sig i lag med Åkessons gäng.
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna