Dagen efter
Dagen efter V – dagen. V som i vaccin alltså. Allt väl hittills. Självklart ska man vara observant när det gäller dessa ting, men så mycket är då säkert att jämfört med att få själva sjukdomen är riskerna för några allvarligare följder minimal.
Det finns alltid domedagsprofeter och bakåtsträvare som tenderar att se faror och risker. Också när de inte finns.
Det var inte heller bättre förr. 1772, när vaccineringen fortfarande var på experimentstadiet, rasade en brittisk präst mot detta ”syndiga” tilltag. Som det brukar låta i sådana sammanhang var sjukdomar ett guds straff och att försöka undvika detta med saker som inympning, ett ”djävulskt påfund”. Och när det brittiska parlamentet 1853 beslöt att vaccinering mot smittkoppor skulle göras obligatorisk för alla barn under tre månaders ålder, vällde folk ut på gatorna för att protestera.
Så småningom tystnade dock protesterna. Obligatoriet togs bort 1907, men vid det laget hade behandlingen visat sig effektiv nog för att även de mest hårdföra skeptikerna fick ge sig. Och 1978 förklarade WHO sjukdomen för utrotad.
Namn: Mats Nilsson 
Senaste kommentarerna