Jaså? Nå, kanske kan man undersöka om inte en del partier och organisationer kan tillhandahålla några av det slaget. Där tycks det finnas gott om dem. Och en hel del företrädare som inte ens kvalar in i den kategorin.

Just detta med ledare och halva sådana är ett intressant fenomen. Det är påfallande att det förekommer en hel del av den senare sorten i samband med imperiers nedgång och fall. Igår kunde man se ett intressant program på TV som handlade om Inkafolkets uppgång och fall.

Den sista verkliga härskaren tycks ha varit något av en halvledare som antagligen trodde på myten om sig själv som varande av gudomlig sort. Han kunde helt enkelt inte föreställa sig att några bleka främlingar kunde trotsa solens son. Vilket de dock gjorde.

Mer nutida ledare av samma sort sitter just nu vid makten i länder som Kina och Ryssland. Om de verkligen hade varit dugliga ledare hade de inte behövt ägna sig åt förtryck och likriktning av snart sagt varje avvikelse inom de jättelika rikena.

Den 7 oktober 1571 besegrade en allierad flotta med fartyg från Spanien och andra länder den osmanska flottan i slaget vid Lepanto. Osmanernas tid av imperiebyggande började ta slut. Därefter befann sig de och deras halvledare mest på reträtt.