Mats Nilsson, L

Polarisering

Energiframställning diskuteras. En av deltagarna luftar sin oro:
”Hur ska det gå med dessa anläggningar? Vem vet vilka olyckor de kan medföra? Folk är oroliga, och det sägs att det finns utsläpp av farliga ämnen och att delar av komponenterna inte går att återanvända utan måste deponeras. Och rätt vad det är, stannar de och då blir det ingen el”.
 
En annan av deltagarna instämmer: ”Jag håller med. De där vindsnurrorna kan vi inte ha.”
 
Den första talaren ser förvånad ut: ”Vindsnurror? Jag talar om kärnkraft!”
 
Som synes kan de invändningar som man har mot det ena också mycket väl passa in på det andra. För det finns ingen energikälla som saknar negativa effekter.
 
Mot den bakgrunden framstår debatten om elförsörjningen som extremt polariserad och inte så litet enkelspårig. För att inte säga enfaldig.
 
Det senaste utspelet från det som numera tydligen är det borgerliga blocket, M, KD, SD och L, utgör ingen undantag. Man har numera helt snöat in på kärnkraften. Något annat står inte till buds, tydligen.
 
I så fall ligger vi riktigt dåligt till. Något intresse bland de aktörer som finns att satsa på några reaktorer, stora eller små, finns inte.
 
Det är inte utan att man blir förundrad över det här. Varifrån kommer det här envisa talet om något som är fullkomligt orealistiskt? Alldeles oavsett vad man tycker om kärnkraften är det ju tydligt nog att det inte kommer att bli någon ny sådan. Kristersson hävdade i anslutning till utspelet att det inte är aktuellt med någon uppgörelse över blockgränsen. Är det någon som tror att någon seriös investerare är intresserad av att lägga pengar på ett projekt med sådana uppenbara politiska risker?
 
För en liberal är just Liberalernas förfall när det energi – och miljöfrågorna det som ter sig mest tragiskt. Sabuni påminner alltför mycket om den där töntiga tjejen från landet som gör allt för att smila in sig hos det tuffa gänget i klassen. Men det går dåligt. Väl att märka har såväl Kristersson som Busch och Åkesson uttalat tvivel på Sabunis position i det egna partiet.
 
Liberaler har av hävd alltid grundat sina slutsatser på fakta. Men när det gäller det här området, liksom tyvärr även på en del andra, har man övergett den grunden. Och då inställer sig frågan vad man då ska ha partiet till.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.