Mats Nilsson, L

Monarki och stabilitet

Av , , Bli först att kommentera 0

Elizabeth av Storbritannien är borta. En institution har gått ur tiden. En representant för en svunnen tid. Hur mycket som den nya premiärministern Liz Truss försöker få det till att drottningen var den grund som det moderna Storbritannien byggdes på.

Som republikan tycker jag ju inte att man kan se något ”modernt” i ärftliga kungadömen. Särskilt inte när de omges av ceremonier som på många sätt ter sig fullkomligt uråldriga.

Anhängarna av monarki vill ofta se dem som något slags stabiliserande del av samhället. Men det får man inte intryck av när man tittar på historien. Sant är att den brittiska monarkin stod upp mot Nazityskland 1939, men man fasar vid blotta tanken på att det hade varit Edvard VIII som varit kung och inte Elizabeths far, George VI.

Edvard valde, som bekant, ett liv med en frånskild amerikanska, Wallis Simpson, istället för tronen. Det kan man sympatisera med, och samtidigt tacka försynen för just den saken med tanke på ex – kungens tydliga svärmeri för Hitler och nazismen.

Ett av offren för Hitlerregimen var vårt grannland Norge. Efter befrielsen avrättades Vidkun Quisling den 10 september 1945. Kanske något att tänka på för de nationalister som nu försöker väcka liv i diverse destruktiva instinkter.

Bli först att kommentera

Nu och då

Av , , Bli först att kommentera 0

Den 6 september 1581 erövrade svenskarna Narva från ryssarna. Några århundrade senare var också Narva på tapeten. Just där gick det ju bra, men sedan gick det inte fullt så bra.

Ukraina fanns med i bilden på den tiden. Sverige under Kale dussin lierade sig med en del folk just i det området. Men det hjälpte som bekant inte i det långa loppet.

Just idag är det återigen Ukraina som står i fokus. Och precis som då får vi se dem som allierade. Låt oss hoppas med större framgång än för drygt 300 år sedan.

Bli först att kommentera

Pärlor för svin

Av , , Bli först att kommentera 0

Läser att Åkessons gäng just nu får stödundervisning för att klara av arbetet i Riksdagen och som regeringsunderlag.

Snacka om att kasta pärlor för svin!

Bli först att kommentera

Reflektioner

Av , , Bli först att kommentera 0

Några reflektioner efter gårdagens debatt mellan företrädare för partierna i kommunvalet i Umeå. När deltagarna uppmanades att berätta vilka politiska förebilder de har, nämnde V: s gruppledare Bore Sköld Gudrun Schyman, moderaten Anders Ågren gamle partiledaren Gösta Bohman och de grönas Nils Seye Larsen Greta Thunberg.

Vad säga om detta? Gudrun Schyman har övergett två partier, först V, där hon var partiledare, och sedan Fi, ett parti hon själv grundade för att köra igång ytterligare ett. Utöver det är hon känd för pinsamheter i en foajé till en biosalong.

Gösta Bohman då? Framgångsrik högerledare på sin tid. Han såg till att sänka trovärdigheten för det borgerliga samarbete han annars påstod sig sätta så högt, när han och partiet lämnade regeringen Fälldin 1981 i protest mot ett skattesänkningsförslag som M annars i grunden gärna ville ha. Detta eftersom han inte ville att regeringen skulle göra upp med S.

Det mönstret är något man känner igen. Dagens moderater gjorde likadant när de hellre fällde regeringen än att den fick igenom ett förslag som C och L förhandlat fram gällande liberalisering av hyresmarknaden. Man kan undra om Ågren kan tänkas göra likadant som sitt föredöme även lokalt.

Greta Thunberg då? I det närmaste helgonförklarad för att egentligen inte göra något annat än att skolstrejka från lektioner hon tydligen ändå var befriad ifrån, och som inspirerat till en rörelse som hellre blockerar ambulanser på vägarna än att engagera sig direkt i politiken för en förändring. Också här i Umeå har vi sett Larsens gröngölingar blockerande vägar genom centrala Umeå.

På sig själv, känner man andra, heter det. Och då kan man ju fundera över vilka egenskaper de här lokala politikerna tänkte på när de namngav sina idoler.

Vår egen företrädare, Liberalernas Maria Lindvall valde Birgitta Ohlsson, tidigare EU – minister och principfast liberal och stridbar förkämpe för jämställdheten. Det säger väl en del.

Bli först att kommentera

Smolk i glädjebägaren

Av , , Bli först att kommentera 1

Så har man varit och utfört sin medborgerliga plikt och utnyttjat sina demokratiska rättigheter. Det är värt att tänka på att vi i Sverige faktiskt tillhör en minoritet av världens folk som har just denna möjlighet.

Glädjen över detta grumlas dock av en skylt med Åkessons vidrigheter ute vid parkeringsplatsen. Och idag hördes det vanliga dravlet från det hållet i radion. Nollinvandring ska det vara. Vilket alltså skulle innebära att hans gäng hellre såg att flottan sänkte färjorna med ukrainska flyktingar än att någon enda skulle släppas över bron.

För min del är jag för en viss bestämd återvandring. Åkesson kan gärna återvända till Blekinge och stanna där. Därefter kan vi återbördalandskapet till danskarna och så slipper vi ha den typen inom våra gränser.

Sverige och Danmark har krigat otaliga gånger. Den 31 augusti 1467 segrade en svensk armé under Erik Axelsson över en dansk styrka i slaget vid Stockholm. Den gången blev man av med danskarna. Åkesson har visat sig segare att ta itu med. Men om det gick vägen 1467 kan det väl lyckas igen.

Bli först att kommentera

Åren som gått

Av , , Bli först att kommentera 0

Det var den här dagen. Den 29 augusti. Året var 1986. Det började närma sig mitt på dagen efter en tämligen speciell natt. Först syntes en liten hårtuss. Sedan hjässan och så sa det ”plopp”. Barnmorskans ord: ”Gratulerar” , drunknade nästan när Julia gav prov på att lungorna fungerade som de skulle.

I helgen som gick firades födelsedagen. Kunde inte låta bli att reflektera över allt som hänt. Det här var året då Sveriges statsminister Olof Palme blev skjuten en kylig vårnatt i Stockholm. Det hindrade inte att sossarna satt som i orubbat efter valet två år senare. Trots att jag och andra gjorde heroiska (nåja) insatser för att ändra på den saken.

En sak hände dock, och det var Miljöpartiets inträde i Riksdagen. Något som förebådade den utveckling som omsider skulle innebära att vi nu har åtta partier i parlamentet och att styrkeförhållandena i stort ser annorlunda ut.

Ett år efter nämnda val föll Berlinmuren. Det som hade verkat som något av politikens motsvarighet till istiden, hade smält likt en snögubbe i april. Sedan gick det fort. Östblocket upplöstes, även om Putin just nu gör sitt sämsta för att återskapa något av det. Något som är dömt att misslyckas.

Sverige är inte längre det där landet lagom som påstods befinna sig mellan och på något sätt över stormaktsstriderna. Sedan länge är vi med i EU och snart också Nato.

Världen som den såg ut när Julia kom till världen finns inte längre. Och själv är både hon och hennes generation i full färd med att delta i utformningen av samhället. På samma sätt som man själv kände det de där åren under hennes och lillasysters barndom.

Hur det lyckades? Det får andra bedöma. Men jag kan ändå inte låta bi att tänka att jag och min livskamrat nog ändå kunde ge dem en någotsånär stadig grund att stå på när de tar avstamp mot nya höjder.

Bli först att kommentera

Seger?

Av , , Bli först att kommentera 1

Den 28 augusti 1565 intog svenskarna det då danska Varberg i Halland under nordiska sjuårskriget. Ännu ett av alla krig Sverige och Danmark utkämpade. Ett av de blodigaste dessutom. Det hela slutade i stort sett oavgjort.

Drygt hundra år senare gick det annorlunda. Sverige vann en förkrossande seger och Halland, såväl som Skåne och Blekinge blev svenskt. Trots flera försök från Danmark att ta tillbaka området, förblev det svenskt.

Med tanke på att vi i förlängningen fick Åkesson och flera andra i hans gäng s a s på köpet, var det nog inte riktigt en så stor framgång ändå.

Bli först att kommentera

En tidsfråga

Av , , Bli först att kommentera 2

Den 26 augusti 1346, besegrade England Frankrike i slaget vid Crécy under hundraårskriget.

Den gången höll de på i hundra år. I mer modern tid (?) tog det sex år att besegra Hitler. Men det tog tid innan omvärlden tog sig samman och satte stopp för galningen. Får se hur lång tid det tar innan de demokratiska partierna i Sverige samlar ihop sig och förpassar Åkesson till den underjord han kom ifrån.

Bli först att kommentera

Tokvänstern går igen

Av , , Bli först att kommentera 1

Hemkommen från dagens insats i valrörelsen. Fullt pådrag på torget i det fina sommarvädret. Vittjar brevlådan. Hittar en broschyr från kommunistiska partiet. Nej, inte Dadgostars gäng utan något ännu värre. Tokvänstern är bara förnamnet. De ställer nämligen upp i kommunvalet här i Umeå.

Man kunde le åt det, om det inte var så tragiskt. Trots att tillämpningen av kommunismen medfört sådana katastrofer för såväl människor som miljö, lever (mar)drömmen envist vidare. De politiska fånar jag själv tampades med i kårfullmäktige under det röda universitetets mest intensiva tid på 70 – talet kunde måhända ursäktas med att man då kanske inte riktigt insåg vidden av katastrofen.

En av de som en del av dåtidens vänsterdårar dyrkade var Kinas diktator Mao Zedong. Denne fick bland annat för sig att alla fåglar skulle utrotas eftersom de, som han tydligen trodde, åt upp skördarna av spannmål och annat.

Kampanjen kostade miljontals fåglar livet. De hetsades och skrämdes så att de inte kunde vare sig äta eller häcka. De föll bokstavligen döda ner från himlen.

Åren som följde kostade svälten miljontals människor livet. Detta eftersom insekterna, som inte längre togs av fåglarna, hade livets glada dagar så att skördarna slog helt fel.

Det är bara ett exempel på kommunismens brott mot mänskligheten. De här ”revolutionärerna” som solkat ner min brevlåda med sina vidrigheter bär på ett tungt arv. Om de inte vet om det, är de dumskallar. Om de vet om det men framhärdar ändå, är de människofiender. Var och en får avgöra vad som är värst.

Bli först att kommentera

Ut i älven

Av , , Bli först att kommentera 3

Ikväll ska tydligen Paludan göra sin koranmanifestation i parken ner mot älven här i Umeå. Vore väl en bättre idé att hänvisa den idioten till en flotte ute i älven. Sedan kan vi ju hoppas att den välter.

Bli först att kommentera