Mats Nilsson, L

Förutfattade meningar

Av , , Bli först att kommentera 0
Så har då det efter 34 år nåtts ett slags slutpunkt i utredningen om mordet på Olof Palme. Om det är rätt eller fel slutsatser som dragits kommer säkert att diskuteras under lika lång tid eller äön längre framöver. Så den saken lämnar jag därhän.
 
Lika intressant är dock, anser jag, att fundera kring varför mordet skedde. När jag nåddes av nyheten den där vårvintermorgonen hade vi nyss stigit upp och såg fram emot en skön lördag. Och så hörde man då nyheten.
 
Jag minns att jag blev både bestört och häpen över att något sådant kunde hända. Att det tydligen var så enkelt att smyga fram till Palme på Sveavägen och sätta en kula i honom. Däremot blev jag inte direkt förvånad. För en som arbetade inom motståndarlägret (jag jobbade då åt folkpartiet som politisk sekreterare på lokal nivå) var Palmes politiska gestalt en som väckte synnerligen stormiga känslor, för att inte säga hat.
 
Jag tänkte då på hur jag vid ett tillfälle hört honom valtala i Döbelns park här i Umeå inför valet 1979, och hur jag omedvetet hade vridit tidningen jag höll i händerna till en något fuktig spiral under talets gång. Sådana känslor väckte Palmes agitation.
 
Den 10 juni 1967 erövrade Israel Golanhöjderna från Syrien. Därmed var sexdagarskriget slut. Palmes internationella engagemang kom också att involvera konflikterna i mellanöstern. Av det skälet spekulerades det hejvilt om att kurder och andra aktörer i regionen skulle ha med mordet att göra.
 
Av allt att döma fanns det dock aldrig någon substans i detta. Borde få oss alla att inse faran med förutfattade meningar.
Bli först att kommentera

Strategier

Av , , Bli först att kommentera 0
Läser i dag att Sverige blivit Europas ”mobboffer”. Är väl en del som tar chansen att ge uttryck för sin skadeglädje över att den moraliska stormakten uppvisar sådana höga dödstal i pandemins spår.
 
Men, men. Det finns fortfarande inget facit över vilket agerande som var bäst. Eller kanske snarare minst dåligt. Så de som nu, också internt, ”med berått mod” eldar på kritiken riskerar nog att bli litet stukade i slutändan. För så mycket är säkert att det kommer att ta lång tid, kanske åratal, innan någon verklig utvärdering kan slutföras.
 
Vill man vara riktigt elak (och det vill man ibland) kan man ställa frågan om det verkligen är KD: s och SD: s ledare som ska anklaga motståndarna för att lämna folk i sticket, när de själva inte ens klarade av att hålla ihop den egna familjen.
 
Hursomhelst, särskilt hårda i sina omdömen tycks dock finländarna vara. Är det en senkommen reaktion på att Sverige höll sig undan när vårt östra grannland anfölls av ryssarna? Något vi ju har fått höra då och då genom åren.
 
Den 9 juni 1944 inledde ryssarna ett stort anfall på karelska näset. Det var början till slutet för Finlands deltagande i kriget på tysk sida. De hade valt fel strategi, även om de nog inte tyckte sig ha så mycket att välja på när alliansen mellan Tyskland och Stalins Sovjet bröts tre år tidigare.
 
Till sist kom Finland undan utan att förlora sin frihet och självständighet. Men bitterheten gentemot Sverige fanns kvar under ytan. Man ska inte underskatta att sådant kan poppa upp även långt efteråt.
Bli först att kommentera

Beredskap

Av , , Bli först att kommentera 0
Den 8 juni 793 skedde den första dokumenterade attacken i England av vikingar. De anföll och plundrade klostret på ön Lindisfarne. En attack som ansågs omöjlig att genomföra. Efteråt skrev en av munkarna:
 
”I 350 år har vi och våra förfäder bott i detta underbara land. Men aldrig tidigare har ett sådant skräckvälde rått i Britannien som det vi nu utsätts för. Vi trodde inte att det var möjligt att göra en sådan sjöresa”.
 
Men det visade sig fullt möjligt. Beredskapen mot detta var obefintlig.
 
Något liknande kan kanske sägs om vår beredskap inför den nu pågående pandemin. Ebba Usch, Knaskristersson och Asetsson, bär också de ansvaret för den saken. Deras partier har ”med berått mod” prioriterat helt andra saker än beredskap, vare sig det har varit militär eller civil sådan. Minns att M på Reinfeldts tid ansåg att försvaret var ett ”särintresse” bland andra. Det enda parti som hade en annan linje på den tiden var Liberalerna.
Bli först att kommentera

Kärnkraftstrams

Av , , Bli först att kommentera 0
Den nuvarande partiledningen fortsätter med sin enkelspåriga (en del tycker enfaldiga) agiation om att det ska byggas nya kärnkraftverk, alternativ hålla liv i de gamla lådorna som blir alltmer olönsamma vartefter tiden går. Deta med hänvisnig till befarad elbrist.
Nu finns det förstås ingen sådan brist, nationellt sett. Det som brister är elnätet som inte klarar av att hålla effektnivåerna uppe i takt med att de föråldrade reaktoerna stängs ner.
Vad partiledningen inte verkar vilja (eller kanske kunna) inse att det här är precis de följder som kunde förutses när linjen att avveckla kärnkraften ”med förnuft” gick segrande ur folkomröstningen för 40 år sdedan. Inte för att den vann majoritet, men därför att en riksdagsmajoritet (S och FP) stod bakom den.
Kritiker internt (bland dem jag själv) och externt påpekade att det var svårt se hur en utbyggnad till det tredubbla, räknat i effekt, av kärnkraften skulle underlätta den avveckling man ju ändå sa sig vara för. I själva verket byggde man ju fast sig i en struktur som skulle bli mycket svår att avveckla.
Det har nu visat sig att så också mycket riktigt blev fallet. Om än inte så besvärlig som man trodde 1980. Ändå krävs det ändringar av elnätet som kan ta 10 – 15 år att genomföra.
Det är dock fullt möjligt, men den som däremot tror att någon utbyggd kärnkraft kan komma till stånd på ett sätt som skulle klara av de närmaste årens bekymmer, lurar man både sig själv och andra. Ingen vill investera i något sådant.
Det här betyder att L håller på att göra samma kärnkraftsmisstag som för 40 år sedan, om än med omvända förtecken. Den gången resulterade det hela i ett dundrande valnederlag i 1982 års val. Och siffrorna just nu ser ju än mindre trevliga ut. Släpp det här kärnkraftstramset!
Bli först att kommentera

Obehagligt mönster

Av , , Bli först att kommentera 1
Den 5 juni 1967 small det. Krig bröt ut mellan Israel och arabstaterna. På sex dagar krossade Israel de arabiska arméerna.
 
det var, utan att någon riktigt förstod det då,startskottet för att sympatin inom de traditionella vänstern skulle svänga. Israel hade dittills setts som, åtminstone nästan, ett socialistiskt land. Men efter 1967 började vänstern att ”hålla på” araberna i allmänhet och palestinerna i synnerhet. Kritiken mot Israel var högljudd, men när det gäller att ställa samma krav på rättvisa och demokrati i arabvärlden, var och är det ganska så tyst.
 
Mycket har hänt sedan dess, men mönstret har i det avseendet bestått, något som har framgått här och var i spåren av protesterna mot polisvåld riktat mot svarta i USA.
 
När digerdöden slog till 1300 – talet, fick judarna skulden för pandemin. Den här gången har vi inte hört något sådant – än.
 
Ändå, ha en bra och inkluderande nationaldag.
Bli först att kommentera

Beredskap

Av , , Bli först att kommentera 0
Det där med beredskap är svårt. Det skulle man kanske ha som devis på sina håll i samhällsapparaten. Det där med att beredskapen är god, ja det har ju visat sig kunna ifrågasättas mer än en gång.
 
Men, men. Inte ens när beredskapen är god, är det problemfritt. Som ett led i en research i arbetet med en bok om miljöpolitik, läste jag en biografi över Palme. Om någon nu minns honom.
 
När IB – affären exploderade 1973 var det många som i sin oskuldsfullhet chockades över att beredskapen innehöll den sortens element, alltså säkerhets – och underrättelsetjänst. Som dessutom samarbetade med andra västliga motsvarigheter. Också i USA. ”Men vi är ju neutrala”, som en riksdagsledamot (här ska för barmhärtighetens skull inte avslöjas vem) aninglöst uttryckte sin bestörtning. Så det är så sant som det är sagt. Beredskap kan vara en känslig historia.
 
Den 4 juni 1942 utnämndes Gustaf Mannerheim till marskalk av Finland. Då var landet i krig med Stalins Ryssland. Mot alla odds lyckades man, trots att kriget förlorades, bevara sin frihet och självständighet. Det hade nog inte gått om beredskapen nu inte ändå var god. Inte minst den mentala.
Bli först att kommentera

Frågor

Av , , Bli först att kommentera 3
Landskronas starke man, liberalen Torkild Strandberg hävdade nyligen i ett inlägg att L svarar på frågor som ingen har ställt. Och däri har han nog både rätt och fel. Problemet är knappast att man blickar framåt och formulerar sig kring saker som kanske inte har nått det allmänna medvetandet än. För om inte liberaler ställer frågor om framtiden och därtill försöker svara på dem, vem gör det då?
Problemet är altså inte det, utan att man kanske bara sysslar med sådant, och inte berör dagens frågor. Och när det gäller den saken, är det egentligen bara att sätta igång: vad var det som gjorde att det brast så beträffande hanterandet av coronan? Och vad ska vi göra för att undvika det när nästa kris inträffar? För sådana kommer då och då. Inte nödvändigtvis något nytt virus, men kriser kan vara av olika slag.
Låt oss då börja med varför det ser ut som det gör. Tveklöst är det så att de som i dag ser sig som de givna samhällsbärarna, alltså M och S, sannerligen inte har fört någon politik som skulle rusta samhället. Snarare tvärtom. Allt vad beredskap heter har avvecklats. Inte minst när försvaret i stort lades ner under den tid moderaterna satt på både försvars- och statsministerposten. Så när Kristersson nu ylar om varför inte 100 000 provtagningar sker i veckan, kan man ju lämpligen fråga hur det kan komma sig att högern inte tog några som helst initiativ till att förbereda någon krishantering alls när Kristersson själv satt som socialförsäkringsminister.
Att sedan S inte heller lever upp till sin om(s)krutna förmåga att leda landet, är en klen tröst.
L har genom åren ständigt påtalat brister när det gäller både sjukvård och omsorg. Liksom beredskap av mer handfast slag. Ta upp den tråden, Om det är något folk ställer frågor om i dag, så är det dessa ting.
Bli först att kommentera

Förr och nu

Av , , Bli först att kommentera 0
Så var det juni. Rekordvärme också här i Umeå. Läser att just denna dag, 1 juni 1676 förliste regalskeppet Stora Kronan vid Ölands södra udde i ett sjöslag mot danska flottan.
 
Kriget inleddes när danskarna försökte ta tillbaka Skåne, Blekinge och Halland som man förlorat 1658. Trots segrar till sjöss, fick danskarna ordentligt med stryk till lands. Inte minst i slaget vid Lund. Någon återerövring blev det inte.
 
Just nu verkar det som om danskarna är rädda för en ny invasion, samtidigt som man tycker att det är helt OK, att själva åka över till Sverige och kanske ta corona med sig tillbaka. Om de inte passar sig, kanske man borde överväga att fullborda erövringen av hela Danmark som Karl X Gustav försökte sig på 1660.
Bli först att kommentera

Beredskaper

Av , , Bli först att kommentera 0
Det var ett flitigt luftande av käpphästar i riksdagen i dag. Debatt om äldreomsorgen i ljuset av följderna av den pågående pandemin. M och Åkessons gäng vill ha en kommission samtidigt som kommunisterna, som vanligt, ondgör sig över bristerna inom äldreomsorgen i allmänhet och de förskräckliga privata företagen som bedriver verksamhet på området i synnerhet. Det här är väl kända tongångar. Samma sak med krav om att ”stoppa nedskärningarna”.
 
Men då inställer sig frågan: hur är det med de påstådda nedskärningarna? Är det kanske rentav som så att nedskärningarna inom äldreomsorgen är en ”sanning” av typen att om man upprepar en sak tillräckligt länge, börjar folk tro att det man säger faktiskt är sant.
 
Tittar man på tillgänglig statistik, framgår det att denna av kommumisterna ständigt upprepade ”sanning” inte stämmer. 2018 uppgick kostnaderna för äldreomsorg till 126 261 miljoner kronor. Andelen av de kommunala utgifterna låg på 18,4 procent. Som jämförelse låg kostnaderna 2013 på 104 945 miljoner.
 
Med detta sagt ska det också sägas att bristerna inom omsorgen förvisso var och är stora samtidigt som beredskapen inom snart sagt varje område lokalt, regionalt och nationellt inför pandemin måste betecknas som urusel.
 
Det här gäller inte bara pandemier. Nu verkar det som om regeringen är ovillig att faktiskt anslå de medel som måste till för att modernisera landets flottstyrkor. Det här med beredskap inför olika former av hot har vi brustit i förr. Påminner om 1939 då Per Albin hävdade att beredskapen var god. något den ju inte var.
 
Den 29 maj 1940 beslutade man ändå om en höjning av beredskapen. Det skulle inrättas ett hemvärn, vilket ju också skedde. Sedan gick vi hela varvet runt och av försvaret var det i stort sett bara hemvärnet som återstod. Så kan det gå.
 
Här hemma försöker man värna det som går. Roald, vår robotdammsugare, brummar på övervåningen för att få bort en del damm nu inför helgen. Hans beredskap är god sedan vi bytte hans batterier. Ibland kan det räcka med att se vad som felet är hellre än att inrätta en städkommission.
Bli först att kommentera

Förfluget

Av , , Bli först att kommentera 0
Hör att SAS ligger illa till. Lån i all ära, men här behövs det reda pengar i kapital från ägarna, det vill säga den svenska och danska staten.
 
Det torde vara helt nödvändigt. Inget land som Sverige (eller Danmark) som trots allt ligger ute i perifirin, klarar sig utan en fungerande flygverksamhet. Så det är inget att fundera över.
 
Den 28 maj 1935 lyfta det tyska jaktplanet Messerschmidt bf 109 för första gången. Hitlerregimen, alltså Göring, hade insett att det behövdes ett flygvapen om tyskarnas planer skulle gå att genomföra. Drygt fyra år senare fick omvärlden veta att det hade varit en riktig bedömning. Flygets tid hade kommit. Militärt och civilt.
Bli först att kommentera