Dags att elektrifiera Västerbottniabanan!

De så kallade Västerbottensveckorna på Grand Hotel i Stockholm betyder mycket för möjligheterna att skapa tillväxt i länet. Det skapas möjligheter till ett stort antal nationerlla beslutsfattare som skulle vara svåra att locka upp till länet. (Se program)

Idag skall jag själv ner för att representera Umeå kommun i ett seminarium om elektrifiering av Västerbotniabanan, eller som vi är mer vana att kalla den, Tvärbanan Umeå-Hällnäs. ett samarrangemang mellan Föreningen Blåvägen, Företagarna och  Handelskammaren.

Jätteviktigt för att försöka lyfta vikten av infrastrukturinvesteringar i Norra Sverige och vad det betyder för Sveriges tillväxt. Inte minst viktigt att vi arbetar tillsamman i denna typ av frågor, Näringslivet och dess företrädare, Region Västerbotten, och vi i länets kommuner.

20200123 Inbjudan

Vi kommer ha deltagande från Riksdagens trafikutskott, få lyssna till Stockholms Handelskammare som berättar varför en elektrifierad Tvärbana i Västerbotten är viktigt för Huvudstaden.

Dessutom deltar Magnus Svensson som är VD för SCA Logistics, företaget som fraktar SCA:s produkter. SCA har redan genomfört den största industriinvesteringen i Sveriges historia genom utbyggnaden i Östrand, och nu skall man göra en nästan lika stor investering i Obbola. Så det är bara att vi väljer.
Vill vi att virket skall komma från norra Sverige och bidra till tillväxt här, och transporteras på ett miljövänligt sätt eller skall det komma från andra delar av Europa?
En elektrifiering av Västerbotniabanan är i det sammanhanget en viktig parameter!

Tyvärr ligger rapporten inte uppe på nätet ännu, men jag skall se när den dyker upp.

20200123elektrifieringtvärbanan

som utgångspunkt för diskussionerna ligger en alldeles färsk rapport som pekar på vilka nyttor en elektrifiering kan ge och där inte minst hur viktigt det är för hela länets utveckling. Utan elektrifiering så ökar förenklat tillväxten vid kusten, medans inlandet står still.

En elektrifiering skulle dessutom bidra till:

– Möjligheter till bättre och billigare persontågstrafik till Lycksele, inte minst möjliggöra en tidig morgontur till Lycksele.
– Minska CO2 utsläppen från godstrafiken med enorma volymer.
– Koppla ihop företagen i inlandet med övriga järnvägsnätet på ett sömlöst sätt, idag är godstågen mindre på tvärbanan dessutom behöver man byta lok i Hällnäs eller i Vännäs.
– Koppla ihop Inlandsbanan med Stambanan och den blivande Norrbotniabanan.

Så för hela länets utveckling är denna elektrifiering jätteviktig, och det är viktigt att vi är många som jobbar för den!

Och nej det är inte jag som hittat på namnet Västerbotniabanan, men när man sagt det några gånger så fungerar det faktiskt! 

2 kommentarer

  1. Brorson

    Det är väl klart att den järnvägen inte ska kallas Västerbottniabanan eftersom den är tvärbanan genom södra Lappland, som INTE är en del av Västerbotten. Landskapet som försvann?

    Jag hann inte kommentera ditt inlägg om Postnord.

    Jag avråder från elektrifiering av tvärbanan. Kanske i framtiden, om växande trafikvolymer skulle göra det lönsamt. En elektrifiering nu skulle inte ge pengarna tillbaka och skulle dessutom, när det väl är gjort, vara ett hinder för hastighetshöjande åtgärder. Som är vad som behövs inom den närmaste framtiden.

    Ackumulatorlok fanns på SJ under tiden 1926 – 1992, då de slopades eftersom batteribyte ansågs för dyrt jämfört med diesel. Nu verkar både centerpartister och miljöpartistervara, för att inte tala om socialdemokraterna, vara helt förde bakom ljuset av bilindustrin, som framställer eldrift som något helt nytt, som de själva har kommit på.

    Dieselelektrisk tågdrift introducerades i Sverige 1912. Idag är alla större diesellok egentligen ellok med ombordproducerad el. 1942 introducerades de ackumulatorlok, som togs ur drift 1992. De hade prestanda, som var jämförbara med de senast tillverkade ångloken, och skulle gott och väl räcka till för de godståg, som idag körs på Inlandsbanan och dess tvärbanor.

    På elektrifierade delsträckor (Umeå-Hällnäs) kan elen tas från den kontaktledning som finns där, både för driften på samma sträcka och för batteriladdning för resten av färden till Lycksele eller Storuman och ännu längre. Det har hänt en hel del även på järnvägssidan sedan 1920-talet. Men nu vill statsmakterna subventionera bilindustrins produktutveckling med flera hundra miljoner, kanske miljarder, medan inte en krona satsas på utvecklingen av nya järnvägsfordon.

    Det är nämligen lok och motorvagnar för hybrid-drift som behövs på kort sikt , inte elektrifiering av idag glestrafikerade järnvägar. Begagnad men fullt modern räls från stambanorna i söder skulle medge en hastighet på minst 160 km /h på tvärbanan förutsatt att de många kurvorna som idag meder en hastighet på högst 80 km /h rätas ut.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.