Kulturen en viktig del av Region Västerbotten

Idag har jag varit på sammanträde med Kulturutskottet vid Region Västerbotten, kulturen är ju en del av regionens verksamhet som det inte pratas om så ofta och när den diskuteras är det ofta i termer av att den är för dyr och att vi måste spara.
Nu är det ju givetvis inte så enkelt. Regionens kulturbudget uppgår till omkring 110 miljoner kronor som går ut till Folkhögskolor, Kulturskapare, Studieförbund, Film i Västerbotten och annat kulturkopplat, till detta skall också läggas att regionen som ”motprestation” för detta får omkring 90 miljoner kronor från Staten i den s.k. Kultursamverkansmodellen som fördelas främst till länets större kulturinstitutioner, Som exempelvis de fem kulturbolag som regionen är delägare i som exempelvis Västerbottensteatern, Norrlandsoperan och Länsmuseet.

Och det är just där jag tycker regionens roll i kulturen är så viktig, det är vara regionen som har möjlighet att ta ansvar över hela länet. Varje kommun har ju sitt eget territorium att vaka över, men någon måste tänka på helheten.
Lite som att det är regionen som också är kollektivtrafikmyndighet och därför ansvarar för kollektivtrafiken mellan länets kommuner medans varje kommun ansvarar för kollektivtrafiken inom den egna kommunen.

För oss i Centerpartiet så är just detta med att tillgängliggöra kulturen för alla länsbor kanske de allra viktigaste! Att Norrlandsoperan och Västerbottensteatern turnerar runt i länet med olika mindre föreställningar är ju ett av skälen till att vi skall finansiera dem med länspengar, jag hade gärna sett att man turnerade runt med större uppsättningar också men tyvärr går det inte då det inte finns scener med den kapaciteten i hela länet.

Vid dagens sammanträde gjorde vi dessutom två intressanta studiebesök, först på regionens konstarkiv.

Inrymt i ett skyddsrum i regionhuset förvaras de av regionens konstverk som inte hänger ute på hälsocentraler, sjukhus, folkhögskolor eller andra av regionens byggnader.

Sammanlagt så omfattar regionens konstsamling omkring 18 500 verk och ungefär 16 000 är utplacerade i byggnader runt om i hela länet. Man håller kontinuerligt på och inventerar och katalogiserar konsten och det ”poppar upp” okänd konst hela tiden som hängt någonstans och inte katalogiserats.

När personalen åker ut för att byta ut konsten på en vårdcentral eller vårdavdelning så hänger det ofta saker på väggarna som inte är katalogiserad och kanske inte riktigt är att kalla för konst, detta Mjölkkollage som ju kan anses ha en viss hälsouppmuntrande effekt förvisso fick följa med till konstarkivet och blir nog kvar där.

Man skull ju undvika diskussioner om konst är bra eller dålig, eller om den är ful eller fin. Men denna tavla som jag hittade i arkivet känns inte alldeles lättplacerad om man skulle försöka hitta en passande vårdinrättning.

Nästa stopp blev Alva kultur som ligger vid Norra entrén på NUS, där det skapats ett litet trevligt kulturcentrum med Galleri, Biograf och Sjukhusbibliotek.

Just nu visas utställningen ”Fram och Åter” av konstnären Karina Lidström.

Sjukhusbiblioteket är en riktig liten pärla med sin mysiga miljö, i länet finns sjukhusbiblioteket vid samtliga tre sjukhus och man har en gemensam samling av böcker. Man lånar ut till patienter och anhöriga och en bok man lånat i Umeå kan lämnas tillbaka i Lycksele, sedan kan Sambulansen som går mellan sjukhusen användas för att transportera böcker emellan.

Jag är verkligen imponerad över vilket gott arbete man gör både på Konstenheten och Alva kultur med väldigt små resurser, inte minst tror jag det är viktigt för hälsan att man kan omges av vacker konst när man är i kontakt med sjukvården eller att man kan ta sin tillflykt till en bok när tristessen eller oron blir stor.

Bibliotekspersonalen berättade att det var väldigt vanligt att anhöriga till patienter som opererades väntade i biblioteket, säkert en mycket lugnare miljö än att sitta på en pall helt ensam med sin oro.

Kulturen kan göra mycket för oss människor inte minst lugna och trösta i svåra stunder, det är viktigt att komma ihåg!

Man hade ett väldigt fint fokus på barnen på Biblioteket!