Träbyggande och klimatkrav på byggnationer

Gårdagens morgon började med digitalt runda bordssamtal om träbyggande i Umeå. Nu på morgonen nytt morgonmöte på liknande tema, nu om klimatkrav på byggnationer och färdplan 2045. Hoppas dagens möte kommer bli lika givande som gårdagens. Klimatomställningen måste vässas på alla fronter.

Onsdagens möte om träbyggande arrangerades av Nätverket för hållbart byggande och förvaltande. Det var en intressant blandning av personer med olika bakgrunder: Kommunala tjänstepersoner från olika förvaltningar, företrädare för olika fastighetsbolag och politiska företrädare, jag var med i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå och var den från (V) som deltog.

Blandningen av deltagare gav intressanta samtal. Få vet att Umeå är den kommun i Västerbotten och Norrland som bygger mest i trä, i byggnationer. Men det gäller att inte vara nöjd med det utan se till att vässa oss mer. Byggbranschen står för en betydande andel av klimatpåverkan och behöver och vill bidra till att minska sin miljöpåverkan. Just att branschen vill bidra blev tydligt igår, då vi fick inspel inför Umeå kommuns arbete med att ta fram en träbyggnads strategi.

Kommande utmaningar kring att minska klimat- och miljöpåverkan från byggande är många. Men intresset finns och även goda exempel. När det just gäller byggande i trä och den arbetet med att ta fram en träbyggnadsstrategi i Umeå ser jag själv några knäckfrågor som exempelvis:

  • Den första är att uppmuntra byggande i material som har störst klimatnytta. Trä är självfallet ett yttersta bra material, men också blandmaterial har visat sig kunna ha stor klimatnytta.
  • Den andra är att skapa möjlighet till flexibilitet för att uppmuntra ett byggande som minskar klimatpåverkan och bidrar till klimatomställningen, utan att skapa nya problem.
  • Sedan att riksdagen inte gett kommunerna och oss förtroendevalda tillräckligt med verktyg och möjligheter att uppmuntra hållbart byggande. Här har S och Mp regeringen ett stort ansvar att ge oss förtroendevalda i kommuner verktyg för att öka på takten i klimatomställningen som sker.

Det går att bygga mer klimatsmart, vi måste klara av det samtidigt som att bygga bostäder så att alla får någon stans att bo, alltså bygga bort bostadsbristen. Men även arbeta för att de komma stora investeringar i Umeå och Norrland som sker görs på ett klimatsmart sätt. Investeringarna är positiva då det skapar mer arbeten och minskar arbetslösheten och det går att kombinera detta med att bygga det som behövs på ett sätt som inte har lika stor klimatpåverkan.

Dagens möte om färdplanen för 2045 om klimatkrav på byggnation har just börjat och ska bli en intressant dag. Hoppas dagens möte ger lika mycket som gårdagens.

 

 

Bilder nedan från gårdagens möte om träbyggande.

 

Etiketter: , , , , , , , , ,

5 kommentarer

  1. Kim

    Frågan är oerhört mycket mer komplicerad än trä eller annat byggmaterial även om statsfinansierade lobbyorganisationer för Träbranschen låtsas om annat.

    Trä KAN vara det bästa. I synnerhet för mindre och enklare byggnader, men många andra parametrar kommer tom där att få större utfall.

    Man är naiv och/eller okunnig om man tror detta och olika miljömärkningar är de frågor som avgör hur bra något är för miljön.

    Säger precis som till de som röstar på SD. Det finns sällan enkla svar på komplicerade frågor.

  2. Mattias Sehlstedt (inläggsförfattare)

    Hej Kim

    Håller med dig om att frågan om material kan vara komplicerad. För mig handlar det om att även bygg och fastighets branchen behöver vara en del i klimatomställningen. Vilket det finns intresse för.

    Det material som ger mest klimat och miljönytta ska nyttjas och som passar till det som ska byggas. Vi hade en lång diskussion i Umeå kommuns byggnadsnämnd om detta då vi svarade på motionen om att ta fram en träbyggnads strategi för kommunen.

    Dock saknas det tillräcklig med verktyg för oss som är förtroendevalda i kommunen för att pucha på denna utveckling. Vilket den sittande regeringen med S och Mp har stort ansvar för.

    • Kim

      Kul med svar Mattias. Du har helt rätt i att bygg- och fastighetsbranschen behöver vara med. Dessutom med tillägget att intresset är väldigt varierande. Vad många tycks missa är dock att de ÄR med och att förändringarna är stora och dessutom accelererande. Med det sagt – det är helt rätt att försöka pressa mer. Man ska inte vila i den omställning som behövs.

      Med det sagt – än en gång – att bara säga att man ska bygga med trä är FEL. Har du exempel på någon träbyggnadsstrategi som faktiskt är nyanserad och saklig? (Jag har inte sett någon än.)

      Vilka verktyg är det du saknar?

      • Mattias Sehlstedt (inläggsförfattare)

        Hej igen Kim. För gärna resonemang och dialog med de som skriver och håller sig till ämnet och är sakliga. Däremot finns inte den tiden som krävs för att göra det i den utsträckning som jag skulle vilka. Men försöker i alla fall.

        Inför att byggnadsnämnden i Umeå skulle behandla motionen( som handlade om att kommunen skulle ta fram en träbyggnads strategi) så fick vi en dragning av 5-6 andra kommuners träbyggnadsstrategier. För att se hur andra gjort och diskutera vägval. Det jag direkt kan säga (utan att kolla anteckningarna från dragningen som ligger på mitt kontor på stadshuset) är att det finns kommuner som jag anser gjort märkliga vägval. Menar då exempelvis att de inte sett på största klimatnytta, utan ensidigt gynnande av ett materialval. Sedan fanns det kommuner som kommit längre, med just dessa delar och uppmuntran av nytänkande. Exempelvis att låta de som ska bygga redovisa just klimatpåverkan i materialval. Kan inte så här direkt under helgen ge dig namn på kommuner, utan mina mötesanteckningar. Men ville ändå svara dig. Då jag tycker det är bra, givande att föra dialog med medborgarna.

        Ja det är många verktyg som saknas för att kommunalt förtroendevalda ska kunna göra ett bättre jobb med samhällsplanering överlag. Just när det gäller detta område så är ett av flera problem att det inte går att skriva detaljplaner som när det gäller höjder/våningsplan kan ta hänsyn till att olika materialval innebär olika våningsantal, med samma max höjd. Vilket i kortfattad form innebär att vissa material missgynnas av nuvarande lagstiftning i plan och bygglagen. Vilket borde ändras. Vi har lokalt i Umeå gjort test med just detta reda, alltså att göra materialvalet neutralt när det gäller våningsplan.

        • Kim

          Än en gång tack Mattias. Kul med respons.
          Jag har läst ett tiotal kommunala/lokala strategier i frågan och även några företagsstrategier. Även om de är varierande och de flesta har haft goda intentioner så tycker jag inte de fångar kärnan. Jag förstår att man har goda ambitioner och vill göra gott, men de LCA/LCC-analyser man lägger till grund är alldeles för schablonmässiga för att ha att göra med verkligheten. Tyvärr. Tanken är riktigt bra MEN det funkar inte. Och det slår väldigt fel. Visst kan man kanske få bort de sämsta alternativen, men sedan kommer vissa att gynnas medan andra slås ut även om de i praktiken har liokvärdiga lösningar.
          För det första är man bara entydigt inriktad på koldioxid och då bara enligt kraftigt förenklade schabloner. Schabloner som är byggda för att gynna vissa och missgynna anndra.
          Kraftigt förenklat kan man säga att ”en bräda” får samma klimatavtryck oavsett om den sågats på gården där man bygger och där lufttorkat eller i Australien där den gått i en virkestork som drivits med sågspån i öppen eld och sedan flugits till Sverige. Dessutom har de inte med den del där trät faktiskt ”kostar” rejält i den sista delen av livscykelanalysen, dvs ”skrotningen”. Den delen har man därför, ”för att förenkla” ,helt enkelt tagit bort ur analysen. Praktiskt då det är då trät ”kostar” mest koldioxid.

          Dessutom har man inte (och kan troligen inte) göra analysen vad man faktiskt får för pengarna. Diskussionen kring livslängd är just nu infekterad, men inga hänsyn tas i schablonerna. Man ser heller inte till hur mycket man kan nyttja ett byggnadsverk i tex användbara kvm eller kubikmeter. Mm mm mm.

          Än en gång – har du läst någon som inte har en bra ambition eller som bara är bra i teorin vore det intressant att få se. Ge ett exempel. Annars blir det bara som med andra fina teorier utan verklighetsförankring – ingenting mer än ett snedfördelande verktyg. Umeå kommun har ju ett utmärkt exempel – tilldelning av ”badhustomten”. Fina utvärderingar på tex ambitioner inkl ”samarbetsförmåga”. Nu sitter man med ett gäng företag som faktiskt inte åstadkommit ett skit. Den tomten lär ju fortsätta bli obebyggd ett tag till. Tack vare en utvärderingsmodell som faktiskt var fin på papperet, men inte i verkligheten. eftersom de som gjorde utvärderingen faktiskt inte förstod komplexiteten i frågan. Även de hade goda intentioner och de dåligt insatta trodde det var rättvist och bra.

          Avslutningsvis – jo det går att göra detaljplaner ”neutrala”. Än en gång beror det på vad man anser är ”neutralt”.
          Exempel – Flyghöjden i Umeå är densamma, även om olika lösningar innebär att man får bygga olika många våningar. Annars får man ju samma fråga på tomten. Har man en tomt som är 5000 kvm så kommer man att få plats med gissningsvis +/- 5-15% antal lägenheter beroende på vad man väljer för tekniska lösningar/material. Man kan inte göra tomter eller höjder annorlunda för det. Det är vad det är. 1 meter trä är lika långt som en meter stål eller 1 meter betong eller en meter kompositmaterial eller…. Oavsett att man kan använda materialen olika pga deras egenskaper. Alla material har sina för och/eller nackdelar.
          Det är dock inget man tar med i några av de verktyg/strategier som har ”utvärderingsverktyg”.
          Att tro annat är verkligen inte att göra ”neutralt” utan att försöka gynna vissa material och/eller företag. Även om det är av goda ambitioner så är det fortfarande vare sig klokt eller rättvist. Vare sig mot olika branscher eller mot miljön.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.