Kategori: näringslivsfrågor

Bahnhof: Enlighet när bygglovet avslogs

Av Mattias Sehlstedt, 24 juni 2020 kl 21:43, Bli först att kommentera

Kort om debatten: Debatten om Bahnhof fortsätter i insändare och bloggar. Förväntar mig att ledamöter i byggnadsnämnden själva ska veta eller ta reda på vilken lagstiftning som Byggnadsnämnden omfattas av, där ingår exempelvis frågorna om tillgänglighet, dagsljus, hälsa, säkerhet. Byggnadsnämnden behandlar bygglov när ansökningar inkommit. I tjänsteskrivelsen redovisar även kommunens tjänstepersoner hur rättsläget ligger till och detta gås även igenom på nämndens sammanträden.

Än har vi fått en ansökan från Bahnhof och den var vi eniga om att avslå i nämnden.

Bahnhofs bygglovsansökan: Den 21 augusti 2019 behandlade Byggnadsnämnden i Umeå en ansökan om bygglov från sökande. En enig byggnadsnämnd beslutade att avslå ansökan med motiveringen i tjänsteskrivelsen från bygglovskontoret. Följande personer nedan yrkade aktivt på avslag på bygglovsansökan med tjänsteskrivelsen som grund. Detta verkar vissa högerdebattörer nu glömt bort nu, väljer därför att lägga ut det här för de som följer debatten. Sammanträdesprotokollet för detta ärende kan du också i helhet läsa längst ner i inlägget . Anledningarna till att neka bygglov har jag tillsammans två andra i nämnden gått igenom tidigare, som du kan läsa här.

Underlaget för beslut den 21 augusti: Med tjänsteskrivelsen som underlag beslutade en enig nämnd 21 augusti 2019 att ställa sig bakom förslaget till avslag på denna ansökan om bygglov. Väljer att klippa ut den del ut tjänsteskrivelsen och lägga upp nedan. Hela tjänsteskrivelsen som utgör underlag för beslutat kan du läsa här:Tjänsteskrivelse kraften 11

Ur tjänsteskrivelsen:

Avslutning: Att försöka klistra etiketter på motståndarna i en debatt är ett väldigt gammalt knep som vissa högerdebattörer nu verkar använda sig av i denna debatt. Jag väljer att istället skriva vad som hänt, hänvisa till de beslut som tagits och de underlag för besluten som funnits och föra fram min och mitt partis syn på saken.

Jag och Vänsterpartiet vill ha arbetsplatser i kommunen med schysta villkor och en allt bättre arbetsmiljö, en arbetsmarknad som är mer tillgänglig för de med funktionsnedsättning och skapa en situation där arbetslösheten minskar.

Vi har också utgångspunkten att en likvärdig behandling av de som söker tillstånd hos kommunen är en förutsättning för att kommunen ska utvecklas och bli ännu mer transparent och öppen.

Mattias Sehlstedt, andra vice ordförande i Byggnadsnämnden(V)

Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Av Mattias Sehlstedt, 18 juni 2020 kl 21:17, 5 kommentarer

Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget handlar inte om byråkratiskt krångel. Det handlar om arbetsmiljö och tillgänglighet, även för de med funktionsnedsättning.

Jag i min roll som andra vice ordförande för Byggnadsnämnden i Umeå för (V) skriver om detta tillsammans med Mikael Berglund(S) ordförande i byggnadsnämnden och Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden, tillika gruppledare för Miljöpartiet i Umeå kommun. En insändare i VK som han läsas här och nedanför

Ordet fritt: Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

I flera insändare har Byggnadsnämndens beslut att inte bevilja Bahnhof bygglov för sina 52 kontorsarbetsplatser vid Järnvägstorget kritiserats. Det har framstått som att det bara är en byråkratisk fråga men i verkligheten handlar det om arbetsmiljö och att alla arbetsplatser ska vara tillgängliga för alla även de med funktionsnedsättning.

Vi blir faktiskt uppriktigt förvånade över att företrädare för andra partier inte delar vår syn om vikten av en arbetsmarknad där även de som exempelvis sitter i rullstol ska ha samma möjligheter, inte minst vid ett kundcenter där funktionsnedsättningen inte är ett handikapp. Dessutom handlar det om att behandla företag på ett likvärdigt sätt.

Varför kan då inte bygglov ges? Det är i huvudsak fyra punkter som gör att ansökan inte kan bifallas.

För det första så är området planerat för handel. Denna punkt är kanske inte den svåraste att medge undantag från då inga stora negativa effekter för omgivningen bedöms uppstå.

Den andra punkten är att lokalen har för låg takhöjd i förhållande till vad reglerna kräver. Även denna punkt skulle sannolikt byggnadsnämnden kunnat acceptera om tillräckliga åtgärder för ventilation med mera vidtas. Takhöjd är ju i stort omöjligt att justera och i vissa fall får man acceptera att en byggnads förutsättningar kräver undantag.

Den tredje punkten gäller dagsljus. Reglerna kräver att utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt ska ha tillgång till dagsljus. Anledningen är att det finns forskning som tydligt visar på de negativa effekter på hälsan som uppstår om människor inte har tillgång till dagsljus.

Det är därför svårt för byggnadsnämnden att bortse från detta krav i en lokal där verksamheten kräver att man vistas hela arbetsdagarna. Även om man har gjort justeringar med konstgjort dagsljus så är vår bedömning att det inte blir en god arbetsmiljö i källaren för dessa 52 medarbetare. Det är därtill en metod som bara ska användas när alternativ saknas, exempelvis ett driftrum som inte kan ligga vid yttervägg. Frågan handlar därtill inte bara om ljus utan även möjligheten till utblick.

Den fjärde punkten är att lokalen saknar hiss mellan våningsplanen. Det gör det i stort sett omöjligt för personer med nedsatt rörelseförmåga att söka jobb på denna arbetsplats. Detta står helt i strid med både nationella regler och FN:s deklaration.

Det är alltså inte en fråga om byråkratiskt krångel. Avvikelser från planbestämmelser och exempelvis rumshöjder hanterar byggnadsnämnden varje månad och hittar ofta lösningar. När det gäller dagsljus är det en av de frågor som alla arkitekter och byggföretag får kämpa hårt med att klara. Ofta är det just detta villkor som avgör hur djupt ett kontorshus kan byggas. Frågan om tillgänglighet är också ofta uppe för diskussion men lokaler, butiker, arbetsplatser med mera dit alla ska ha tillgång ska också vara tillgängliga för alla.

Om byggnadsnämnden i detta fall skulle medge undantag så skulle det vara väldigt orättvist mot både andra företag och fastighetsägare samt mot personer med nedsatt rörelseförmåga.

Umeå kommun har som en av sina uppgifter att se till att lagstadgade krav och regler följs, dels för att det kan finnas negativa hälsoeffekter och för att upprätthålla en rättvis konkurrens. Det innebär inte att vi är stelbenta, paragrafryttare eller saknar konsekvenstänk som det uttryckts i insändare och intervjuer. Tvärtom försöker vi hitta lösningar och ser gärna att fler företagare etablera sig här och kan erbjuda jobb, men det måste alltid vara med rättvisa krav på alla aktörer.

När vi i Umeå, precis som i många andra städer, omvandlar och utvecklar stadskärnan kommer lediga affärslokaler att vara alternativ för kontor och andra typer av verksamheter. Det är i sig inget stort problem utan många gånger positivt.

Det kan dock inte ske vare sig för lokala företag eller etableringar genom att vi ser mellan fingrarna när det gäller arbetsmiljö eller tillgänglighet. Det skulle inte befrämja vare sig företagsklimat eller våra invånare.

Mikael Berglund, ordförande (S) i byggnadsnämnden i Umeå

Mattias Sehlstedt, 2; e vice ordförande (V) i byggnadsnämnden

Nils Seye Larsen ledamot (MP) i byggnadsnämnden

Bostadsbrist och företagsklimat

Av Mattias Sehlstedt, 29 oktober 2018 kl 14:12, Bli först att kommentera

Idag sammanträder mandatperiodens första kommunfullmäktige. För mig blev det första inlägget i KF:s talarstol kring moderaten Anders Ågren interpellation om företagsklimatet i Umeå. Interpellationen och svaret kan du läsa nedan i detta inlägg. Själva fullmäktige kan du se på här.

Både Anders Ågren(M), i sin interpellation och Hans Lindberg (S) i sitt skriftliga svar på den, saknade helt resonemang kring Umeås bostadsbrist. Tänkte att de kanske kommer att ta upp frågan i sina debattinlägg. När det inte skedde kände jag att det behövde tas upp i debatten.

Under de senaste 6 åren har jag haft förmånen att fått delta på Umeå kommuns återkommande månadsbesök hos företag. Vid dessa besök har jag återkommande ställt följande fråga: Vilka är det två viktigaste problem som företag tycker kommunen ska arbeta mer med.

Nästa utan undantag har jag fått två svar:

Tillgång på arbetskraft. Alltså människor som har den utbildning som företagarna efterfrågar.
Bostadsbristen. Umeå har en bostadsbrist, vilket gör det svårt för både de som nu bor i Umeå att få en bostad, men också för människor som vill flytta till Umeå för att studera eller arbeta.

Ytterligare två saker, som ibland nämns från företagshåll som kommunen borde arbeta mer med är:

Likabehandling: Att kommunen ska behandla företag lika, små som stora. Upphandlingar ska inte riggas för att passa en eller bara några få företagare. Även att kommunen i sina beslut om exempelvis markfördelning ska vara tydliga och transparenta om vad fattat beslut beror på.
Möjligheten för medföljande att få arbete. Exempelvis en persons som får erbjudande om ett arbeta i Umeå vars sambo, man eller fru också behöver ett arbete för att flytten ska vara möjlig.

Istället för att ta upp problemet med bostadsbristen väljer moderaterna att ta upp klassiska högerfrågor, skattesänkningar och privatiseringar. Även Socialdemokraterna missar, innan jag höll mitt inlägg om bostadsbristen, att ta upp denna fråga i debatten. För mig och Vänsterpartiet är det en självklarhet att vi måste bygga bort bostadsbristen, det behövs byggas mer och det behövs byggas bostäder som människor har råd att bo i. Det behövs från samhällets sida satsas mer resurser på vidare- och yrkesutbildningar så att människor har möjlighet att utbilda sig för att få ett jobb man vill ha. Samhället måste också ta tillvara den resurs som de nya anlända svenskarna är och för att kunna göra det på ett bättre sätt behövs satsningar på yrkesutbildningar och validering av dessa personernas tidigare erfarenheter.

Vi behöver mer arbetstillfällen i Umeå. För att klara av det behövs inte klassisk högerpolitik, med skattesänkningar och privatiseringar. Det behövs satsningar på bostadsbyggande, vidareutbildningar och en mer transparent kommun.

Även VK har skrivit om detta här , tyvärr som en betalartikel

1 av 1

Tjänsteskrivelse

2018-10-19

Kommunfullmäktige

Diarienr: KS-2018/00786

Interpellation: Företagsklimatet i Umeå; Anders Ågren (M) Förslag till beslut

Ärendebeskrivning

Anders Ågren (M) har inkommit med en interpellation till kommunstyrelsens ordförande.

Företagsklimatet i Umeå

Nyligen kom nyheten att Umeå kommun rasar ned i rankingen av svenska kommuners företagsklimat 2018. Umeå kommun tappade 41 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking – till plats 185 av landets 290 kommuner.

Bland det som sticker ut negativt är hög kommunalskatt och konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet. Undersökningen visar även försämrade attityder bland politiker och tjänstemän gentemot företagande. Detta är allvarligt då goda relationer mellan politiken och företag är centralt för att få fler människor i jobb och möjliggöra ett växande Umeå.

Frågar man företagare i Umeå, så är det följande fem områden som vi måste fokusera på för ett bättre företagsklimat: snabbare handläggningstider, bättre förståelse hos politiker och tjänstemän för företagande, bättre dialog mellan kommunen och företag, kompetensförsörjning samt lägre skatter och avgifter.

I våras presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året sin årliga undersökning om kommunernas företagsklimat, där man har tillfrågat de företag som faktiskt har haft kontakt med respektive kommun i olika ärenden under det gångna året. Umeå kommun hamnade i SKL:s ranking på 144:e plats av de 171 kommuner som deltagit i undersökningen. I gruppen ”stora kommuner”, så hamnar Umeå på plats 55 av 62 kommuner.

Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Helt uppenbart så måste Umeå kommuns kontakter med näringslivet utvecklas så att vi kan erbjuda bättre service till företagen, en större förståelse i vår förvaltning för företagens behov samt skapa ett mer tillitsfullt samarbete mellan kommunen och vårt lokala näringsliv.

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

1. Är du nöjd med Umeå kommuns resultatet i Svenskt Näringslivs och SKL:s ranking beträffande kommunernas företagsklimat?

2. Om svaret är nej – vad anser du behöver göras kommande år för att företagen ska få en bättre service i kontakterna med Umeå kommun?

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Anders Ågren (M) ställer frågor till mig utifrån kommunens ranking gällande företagsklimat:

Det är riktigt att Umeå, liksom flera av Sveriges tillväxtkommuner, har tappat i Svenskt Näringslivs ranking. Det kan vi självklart inte vara nöjda med. Vi är stolta över våra företag och att Umeå har ett bra företagsklimat, men vi inser även att vi har utmaningar kopplat till Umeås starka tillväxt och hur ett antal företagare uppfattar den kommunala servicen. Där bör vi självfallet bli bättre. Men att det skulle vara detsamma som att det är ett dåligt företagsklimat i Umeå är inte fallet.

Företagen är oerhört viktiga för Umeå kommun och vi har under ett flertal år målmedvetet satsat stora resurser för stötta våra företags utveckling.

Att vi gör detta framgångsrikt visar inte minst det faktum att Umeå växer och är en attraktiv stad, att det startas omkring 700 nya företag varje år, att det tillkommer 1100 nya arbetstillfällen i Umeå varje år, att Umeås företag är bland de lönsammaste i Sverige och att trycket på att etablera företag i Umeå är extremt stort.

Kompetensförsörjningen är den kanske viktigaste förutsättningarna för våra företags tillväxt, där jobbar vi kontinuerligt och tillsammans med skola och universitet för att stärka tillgången till kompetens men även genom att locka kompetens till Umeå. Vi driver och finansierar flera starka inkubatorer och utvecklingsmiljöer för företaget. Vi har extremt bra infrastruktur, både för persontransporter och varor och vi driver tillsammans med näringslivet ett flertal företagsråd och forum för dialog. Just det som företagen säger vara viktigast.

Tillsammans med Näringslivsservice tittar vi nu på hur vi kan stärka arbetet med att förbättra servicen mot våra företag, bl.a. ser vi ett behov att förstärka det framgångsrika arbetet med företagslots och ett lotsande arbetssätt och att fortsätta jobba med bemötande och service.

Det finns även ett behov av att utveckla och inte minst kommunicera hur våra företagarråd och samverkansforum arbetar.

Umeå kommun behöver mer demokrati och transparens!

Av Mattias Sehlstedt, 8 september 2018 kl 07:00, Bli först att kommentera

I dagens VK har jag och Mattias Larsson från Centerpartiet fått in en gemensam insändare, i en viktig fråga om demokrati, öppenhet och transparens i Umeå kommun. Insändaren kan du läsa här. Insändaren är en kortvariant av en gemensamt inskickad debattartikel. Då det inte gick få in den ursprungliga texten så finns den att läsa nedanför. ( fel på länkning, därav uppdatering)

Besluten i Umeå kommun behöver mer demokrati och transparens!

För oss är det viktigt att Umeå i verkligheten är en demokratisk kommun. En kommun som låter medborgarna kommer till tals. En kommun där de demokratiska regler som finns beslutade efterlevs. En kommun där medborgare och företag behandlas lika, oavsett storlek på plånbok eller kontakter i kommunhuset. Om beslut sker bakom stängda dörrar, utan att den demokratiska ordningen följs riskerar det att demokratin urholkas. Under de senaste åren har den demokratiska ordningen i Umeå kommun blivit sämre. Det är svårt att följa vem som fattar ett beslut, underlag inför beslut hemlighålls, medborgare som kommer med synpunkter behandlas på ett sätt som inte stärker demokratin eller medborgarnas samhällsengagemang. Om inte medborgare och företag behandlas lika så blir Umeå en sämre kommun. Ingen enskild person eller företag ska ha fördelar som andra inte har. Det finns många exempel på beslut där processen bakom inte haft den öppenhet och transparens vi tycker man har rätt att begära av en kommun som skall fungera på ett demokratiskt sätt.

Vi kan inte gå in på alla exempel som finns, men ett exempel som har diskuterats och där felaktigheter spridits är Länsbusstationen (kvarteret Lodet) i Umeå och byggande av bostäder där. Andra partiers företrädare, speciellt Socialdemokraterna har spridit att det beslut som togs på mötet med kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott(KSNP) tidigare i år skulle innebära att det kommer byggas dyra insatslägenheter där. Till skillnad från det som (s) ville att AB Bostaden skulle bygga hyreslägenheter i form av Senior/Trygghetslägenheter där. Den historiebeskrivningen är inte korrekt!

På mötet fanns det en tydlig majoritet för att det ska vara hyreslägenheter där. En inställning våra två partier delar, då det följer den princip kommunen har om att gynna hyreslägenheter där det finns få av dem. Då Socialdemokraterna delar vår syn så är den frågan klar, det kommer att bli hyreslägenheter när busstationen bebyggs.

Stridsfrågan på mötet handlade om hur kommunen ska gå tillväga för att bestämma vem som ska få bygga hyreslägenheter där. Socialdemokraterna ville lämna marken till AB Bostaden, utan att andra haft möjlighet presentera sina förslag. Vi ville att kommunen skulle följa det vanliga tillvägagångsättet i enlighet med de demokratiskt beslutade principer i kommunens policy för markanvisning.

I dokumentet som beskriver hur det ska gå tillväga när kommunen fördelar mark till bostadsbyggande. Finns tre stycken modeller som man kan välja mellan, den absolut dominerande är jämförelseförfarande. Som i korthet går ut på att kommunen (KSNP) beslutar om vad kommunens vilja med marken är, exempelvis om det ska vara hyresrätter eller bostadsrätter, hur många lägenheter som ska byggas, miljökrav, osv. Detta ger fler bolag som bygger bostäder möjlighet att presentera sina förslag. Sedan görs en bedömning hur väl de olika förslaget uppfyller kommunens vilja. Detta tillvägagångsättet är det normala. Det finns de som ifrågasätter varför kommunen inte bara ger AB Bostaden mark att bygga hyresrätter?

Verkligheten är den att det finns en bostadsbrist i Umeå kommun och det kommunala bolaget AB Bostaden klara inte med dagens nationella regler och kraven på soliditetsnivån att bygga alla hyreslägenheter som behövs, Bostaden klarar av att bygga mellan 200 och 250 lägenheter per år idag, men behoven att mer än 800 hyreslägenheter byggs per år. Frågan blir då, hur ska kommunen få andra att bygga hyreslägenheter? Jo genom att ha ett tydligt och transparant tillvägagångsätt, lika för alla för hur kommunal mark till att bygga bostäder fördelas. Det är en styrka i Umeå att det finns fler seriösa aktörer som vill bygga hyreslägenheter. Är reglerna klara, tydliga och lika för alla tror vi fler vill bygga bostäder i Umeå.

Socialdemokraterna ville att kommunen i ärendet om att ge markreservation till AB Bostaden för att bygga hyreslägenheter på lodet använda en annan modell. Direktanvisning. En modell där kommunen direkt lämnar markanvisning till ett företag utan att fler fått möjlighet att presentera sina förslag. Vi såg ingen rimlig motivering till att göra detta i det beslutsunderlag som fanns till mötet. (Till och med socialdemokrater på mötet funderade på återremiss av ärendet).

Skälet till att (s) vill ge AB Bostaden direktreservation av busstationen är att hantera den interna konflikten som uppstod efter fjolårets försäljning av 1601 av AB Bostadens lägenheter. Här försöker man tysta kritiska röster med att delar av intäkten från försäljningen skall användas för byggande av seniorlägenheter/trygghetsbostäder. Trots att det inte finns något beslut om detta endast prat från (s) sida om detta.

Det beslut som däremot finns är det från kommunfullmäktige i måndags om att det inte är en kommunal uppgift att bygga trygghetsbostäder, men det verkar (s) inte tänka på! Oavsett om man anser att Bostaden försäljningen var rätt eller fel så bör det maktbärande partiet i kommunen rakryggat stå upp för sitt beslut och inte sprida dimridåer om saker som man vet Umeå behöver och Umeborna vill ha, men som det inte finns beslut om att bygga!

Dessutom finns det ingen klar sammanhållen plan vart en ny busstation ska etableras. (Pengar till någon ny busstation finns inte heller avsatta) Dialogen med länstrafiken om hur detta slutgiltigt ska lösas behöver genomföras, så vi kan få fler bostäder men samtidigt ha en bra busstation. Men Socialdemokraterna ville skynda på ett beslut om att fördela mark till bostadsbyggande där, trots att det finns många oklara frågor att lösa. Tid finns också till att göra detta då det är först 2021, troligtvis 2022 det kan börja byggas några bostäder där. Oavsett om vem som ska äga dem.

Om AB Bostaden lämnar det bästa förslaget för att bebygga busstationen så kommer de få möjlighet till det. Det är upp till AB Bostaden och andra som bygger hyreslägenheter att komma in med ett förslag som uppfyller kommunens behöv bäst.

Våra partier har olika ställningstaganden i flertal frågor. Men för våra partier är detta självklart: Umeå behöver vara en mer öppen demokratisk kommun där beslut tas i öppenhet, med tillräckliga underlag och där företag och medborgare behandlas lika och samhällsaktiva medborgare behandlas med respekt.

Mattias Larsson, Centerpartiet

Mattias Sehlstedt, Vänsterpartiet

Båda ledamöter av kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott i Umeå kommun

Bygg fler billiga hyreslägenheter

Av Mattias Sehlstedt, 30 augusti 2018 kl 23:17, Bli först att kommentera

För Vänsterpartiet är det viktigt att det byggs hyresrätter, men lika viktigt är att det byggs hyresrätter med rimliga hyror. Alla som vill, oavsett storlek på plånboken ska kunna bo i Umeå. Vi har flera gånger denna mandatperiod förslagit just att kommunen ska kräva ett tak för kommande hyror när kommunen fördelar mark till fastighetsägare som ska bygga hyresrätter på kommunens mark. Tyvärr har vi blivit nedröstade av de andra partierna. Som en detalj måste nämnas att en privat fastighetsägare, som kommer att bygga hyresrätter på gamla badhustomten kommer att bygga hyresrätter med ett tak för hur höga hyrorna kommer att bli. Men utan att det varit ett krav från kommunen. Fastighetsägaren får då får den ta del av statligt stöd som V varit med och drivit fram i samarbete med regeringen.

För Vänsterpartiet är bostad en social rättighet.

Vi vill:

– Bygga bort bostadsbristen

– Att kommunen ska ställa krav på kommande hyresnivåer på hyresrätter vid fördelning av en del av kommunens mark till bostäder

– Se till att kommunen har en mer långsiktig planering av bostadsmark. Som innebär att det ska finnas detaljplanerad mark för bostäder i förväg och mer mark måste göras byggklar i förväg.

– Stoppa ytterligare utförsäljningar ut AB Bostaden

Ekosystem och näringslivsstrategi

Av Mattias Sehlstedt, 20 april 2018 kl 09:30, Bli först att kommentera

I tisdags på kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott fanns det en fråga på dagordningen som handlade om en näringslivsstrategi för Umeå kommun. Som väntat innehöll dokumentet ett språkbruk som jag själv inte skulle använda mig av, men med S och M i det praktiska styret av Umeå kommun blev jag inte förvånad. Fanns en hel del saker som jag vill ändra och utveckla i dokumentet innan det antas. Men återkommer till det både i denna text och senare.

En sak som jag reagerade på direkt när jag läste igenom förslaget inför mötet var att ordet ekosystem användes. Men inte på ett vanligt sätt. I dokumentet används begreppet ”ekosystem” för att beskriva stödjande system för att skapa fler jobb. Begreppet ekosystem används i vanliga fall för att beskriva ett avgränsat område i naturen som vi människor valt att betrakta som ett system. Tycker att begreppet ekosystem i dokumentet behöver bytas ut till exempelvis, stödjande strukturer eller stödsystem. Detta för att skapa tydlighet och klarhet i vad som menas.

Men det är ganska typiskt att i kommunala dokument använda sig av ett språkbruk som inte är så rimligt, men denna gång gick det för mig över gränsen. Även fast jag fick medhåll från andra ledamöter i utskottet så var det ingen annan än jag som ville göra ändringar i dokumentet innan det skickades ut på remiss. Accepterade därför att lämna en protokollanteckning med min och Vänsterpartiets inställning. Men det är klart, jag kommer när dokumentet kommer tillbaka efter remissrundan lägga förslag på att ersätta ordet ekosystem, men också de ytterligare sakerna jag tar upp här. Finns garanterat mer att ha synpunkter på men tiden att i detta lägen inför en remiss ta upp allt har inte funnits. Protokollsanteckningen som jag skickades in finns att läsa längre ner, en protokollsanteckning kan inte vara allt för lång så valde att ta med det jag vid mötet tyckte vara de mest centrala delarna som behövde ändras och utvecklas.

Förslaget till näringslivsstrategi kan du själv läsa här , på sida 11 och 13 kan du hitta det jag skriver kring ekosystem.

Innehållsmässigt är förslaget till näringslivsstrategi bättre jämfört med föregående utkast vi fått redovisat. Men fortfarande finns det en del punkter som behöver förändras innan vi i Vänsterpartiet anser att man kan anta strategin. Tycker att strategin efter remissförfarandet måste utvecklas när det gäller att ta tillvara på nyanlända svenskar på arbetsmarknaden och möjligheterna till yrkesutbildningar, speciellt för att klara kompetensförsörjningen i samhället. Förslaget till strategin nämner inte ens frågan om nysvenskar, vilket vi tycker är anmärkningsvärt när både kommunen, staten och företagen har ett gemensamt ansvar i den frågan men också om yrkesutbildningar, som både behöver förklaras och utvecklas i strategin. Även vikten av att klara bostadsförsörjningen för nuvarande och kommande Umeåbor behöver utvecklas och förtydligas i dokumentet. Utan någonstans att bo så får alla verksamheter, offentliga som privata, svårt att rekrytera personal. Dels genom att det skapar svårigheter att rekrytera personal som inte redan bor i kommunen, men också genom att ungdomar och unga vuxna kan stanna kvar i kommunen utan att behöva bo under ohållbara former, eller inte har möjligheten att flytta hemifrån. Att offentlig service fungerar bra och får tillräckliga resurser behöver också förstärkas i texterna. En förutsättning för att hela kommunen ska leva och inte heller skapa segregerade områden är att den offentliga servicen ska finnas och vara välfungerande både i och utanför centrum och Umeås olika stadsdelar.

Protokollsanteckning angående näringslivsstrategi

Förslaget till näringslivsstrategi har förbättrats jämfört med föregående utkast. Men fortfarande finns det en del punkter som behöver förändras innan vi anser att den kan antas. Vänsterpartiet anser att strategin efter remissförfarandet måste utvecklas när det gäller att ta tillvara på nyanlända svenskar på arbetsmarknaden och möjligheterna till yrkesutbildningar, speciellt för att klara kompetens-försörjningen i samhället. Kommunen, staten och företagen har ett gemensamt ansvar i frågan, som både behöver förklaras och utvecklas i strategin. Även vikten av att klara bostadsförsörjningen för nuvarande och kommande Umeåbor behöver utvecklas och förtydligas i dokumentet. Utan någonstans att bo så får alla verksamheter, offentliga som privata, svårt att rekrytera personal. Att offentlig service fungerar bra och får tillräckliga resurser behöver också förstärkas i texterna. I dokumentet används begreppet ”ekosystem” för att beskriva stödjande system för att skapa fler jobb. Begreppet ekosystem används i vanliga fall för att beskriva ett avgränsat område i naturen som vi människor valt att betrakta som ett system. Vi tycker att begreppet ekosystem i dokumentet behöver bytas ut till exempelvis, stödjande strukturer eller stödsystem. Detta för att skapa tydlighet och klarhet i vad som menas.

Kategori: näringslivsfrågor

Bahnhof: Enlighet när bygglovet avslogs

Bahnhof, tillgänglighet och likabehandling

Bostadsbrist och företagsklimat

Umeå kommun behöver mer demokrati och transparens!

Bygg fler billiga hyreslägenheter

Ekosystem och näringslivsstrategi

Senaste inläggen

Presentation

Senaste kommentarerna

Sök

Kategorier

Arkiv

Nytt från vk.se