Etikett: Kommunfullmäktige

Mark till bostadsbyggande

Av , , Bli först att kommentera 3

Under hösten skickade jag in en interpellation till kommunfullmäktige med frågor om kommunal mark för framtida bostadsbyggande och arbetsplatser och om det säkerställs i tillräckligt stor utsträckning. Tyvärr blev det varken i december eller nu i januari någon debatt om enkla frågor eller interpellationer i kommunfullmäktige i Umeå. Ett lokalt demokratiskt problem. Som fullmäktiges presidium och gruppledarna måste lösa ut. Förväntar mig det som fullmäktigeledamot.

Men då frågorna jag ställde fortfarande är lika aktuella lägger jag ut dem och svaret på frågorna, samt mina fortsatta funderingar här. Får återkomma i KF när det är möjligt, skriftliga svar ger inte så mycket möjlighet till samtal, resonemang och debatter. Hela interpellationen kan du läsa här.

De frågor jag ställde i interpellationer var:

  • Säkerställs tillräcklig med kommunal mark för bostadsbyggande och arbetsplatser?
  • Hur ser utvecklingen ut när det gäller det kommunala markägandet från 2017 till idag? Har mängden kommunal mark minskat?
  • Hur stor andel av inkomsterna från markförsäljning sedan 2017 har återinvesterats i inköp av ytterligare kommunalmark?

Hela svaret kan du läsa här: Interpellation Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande Mattias Sehlstedt (V)

Men känns bra att få veta att mängden kommunal mark inte minskat de senaste tre åren, sedan principen om att över tid återinvestera inkomsterna över tid från såld mark i ny mark togs bort av de andra partierna. Jag tycker att kommunalrådet Janet Ågren svarar bra och utförligt på de tre frågor jag ställde. Även om jag inte håller med om allt hon skriver i svaret.

Delar av svaret hade jag velat diskutera i fullmäktige. Då svaret på den första frågan innebär att de styrande partierna S och MP förlitar sig allt mer på privat markägande, utifrån det svar jag fick. Väljer att lyfta fram en del av svaret på den första frågan som löd ” högre andel av tillväxten ska ske inom befintliga strukturer och helt eller delvis på privat mark, ”

Alla som håller på med samhällsplanering vet att mark är makt. Äger kommunen mark kan vi sätta krav på vilka bostäder som byggs, exempelvis om ett område har få hyresrätter kan vi kräva att det ska vara just hyresrätter, eller den boendeform som är underrepresenterad. Men är det privat mark har vi inget sådant verktyg. Vilket tyvärr inte heller vår regering som består av samma partier som styr i Umeå, S och MP,  vågat eller velat lägga några skarpa förslag på förändring kring. Varför detta med att kunna bestämma vilka bostäder som byggs handlar till en central del om:  Att säkerställa att Umeå ska kunna växa utan att vi får storstadsproblem och boende segregation, att bostadsområden blandas. Dessa frågor hade jag i kommunfullmäktige velat diskutera med berört kommunalråd och andra i fullmäktige.

En risk med att ta bort den tidigare principen att över tid återinvestera inkomster från markförsäljning i ny mark, är att det kan finnas större risk att Umeå kommun gör det misstag som andra kommuner gjort. Vilket är att använda inkomster från markförsäljning (eller annan kommunal egendom) för att klara andra delar av kommunens investeringar. En sådan utveckling har skett i andra kommuner, både socialdemokratisk och högerstyrda kommuner. Hoppas bara att minoritetsstyret i Umeå inte går in i den återvändsgränden, för det skulle försämra möjligheten att gemensamt demokratiskt styra samhällsplaneringen i Umeå.

 

Jag tycker också att det är intressant att möjligheten att utveckla I20 området tas upp i svaret. Det är ett område som Vänsterpartiet sedan 1980 talet arbetat för ska utvecklas och planeras om till bostäder och (civila)arbetsplatser. (V) blev på 1980-talet utskällda i fullmäktige av alla andra partier för att vi ville planera området för bostäder och flytta den militära verksamheten därifrån. Tur att andra partier allt eftersom ändrat åsikt. Synd bara att kommunen beslutade att pausa översiktsplaneringen för området.  I20 området är som en tårtbit som skulle ha potentialen att knyta ihop Umeå geografiskt och möjliggöra tusentals bostäder under många år.

 

 

 

Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande?

Av , , 1 kommentar 6

Lämnade i slutet av veckan in en fråga inför kommunfullmäktige med rubriken ”Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande? Umeå växer varje år och om alla som vill bo här ska kunna få en bra bostad krävs att kommunen säkerställer tillräckligt med mark för att garantera ett tillräckligt bostadsbyggande. För det är endast genom att kommunen äger mark som vi verkligen kan se till att det byggs bostäder, att det blir bostadsområden med blandade boendeformer och tillräckligt med gröna ytor.

Nedan kan du läsa interpellationen i sin helhet: 201015-Interpellation-V-Säkerställs-tillräcklig-med-kommunal-mark-till-framtida-bostadsbyggande-

 

Till Umeå kommunfullmäktige, 2020-10-15

Interpellation till planeringsutskottets ordförande: Janet Ågren(S)

Säkerställs tillräcklig med kommunal mark till framtida bostadsbyggande?

Umeå kommun har under en lång tid byggt upp ett ägande av mark för att säkerställa att det finns ytor som går att planera för nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur. För att bygga bort bostadsbristen och långsiktigt säkerställa att alla som vill ska kunna få bostad i Umeå är kommunens markägande centralt. Mark handlar om makt, inflytande och att kunna styra utvecklingen hållbart.

Tidigare politiska förtroendevalda har haft ett långsiktigt tänkande och planerande i dessa frågor, något vi idag ska vara tacksamma för. Speciellt när kommunal rätt och möjlighet att före andra intressen kunna köpa mark har minskat. Den långsiktiga horisonten har gjort att kommunen har haft bra med mark att kunna planera för nya bostäder, arbetsplatser och infrastruktur.

Detta markägande är idag väldigt viktigt för att det innebär att kommunen kan ställa krav på de som vill bygga på marken. Exempelvis att det ska byggas hyresrätter på kommunal mark där det finns en för liten andel hyresrätter. Vilket bidrar till att motverka segregation. Markägande innebär helt enkelt för en kommunmakt att kunna styra hur kommunen planeras i större utsträckning.

Fram till 2017 rådde en bred politisk överenskommelse i kommunen att när kommunen säljer mark så ska pengarna över tid återinvesteras i inköp av ny mark. Kommunen själv formulerade detta som följande (beslut från 2005 i kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott):

”Sedan länge tillämpas principen att kostnaderna för kommunens samlade exploateringsverksamhet över tiden skall täckas av intäkterna från försäljning av tomtmark i exploateringsområdena. Konkret betyder det att kommunens kostnader för markförvärv, tekniska utredningar, planläggning, lantmäteriförrättningar, utbyggnad av infrastruktur, grönytor mm skall motsvaras av tomtintäkterna. Således skall kommunen varken belasta skattekollektivet eller tjäna pengar på exploateringsverksamheten.”

En långsiktig kommunal rådighet över Umeås utveckling är nödvändig.  I grund och botten blir det här en fråga om det demokratiska inflytandet över stadens utveckling. När kommunen säljer mark bl. a för bostadsbyggande vore det rimligt att samtidigt säkra resurser för att kompensera med köp av ny mark. Ett nollsummespel för intäkter och utgifter vid försäljning av mark vore därför en klok princip för att säkerställa en långsiktig demokratisk samhällsplanering. Att övriga partier år 2017 aktivt valde att gå ifrån denna viktiga princip var olyckligt. Att likt många andra – ofta borgerliga – kommuner sälja mark för att täcka andra budgethål är oseriöst och kortsiktigt. Att fortsätta längst en sådan bana vore ett hårt slag mot Umeås utveckling.

Frågor:

  • Säkerställs tillräcklig med kommunal mark för bostadsbyggande och arbetsplatser?
  • Hur ser utvecklingen ut när det gäller det kommunala markägandet från 2017 till idag? Har mängden kommunal mark minskat?
  • Hur stor andel av inkomsterna från markförsäljning sedan 2017 har återinvesterats i inköp av ytterligare kommunalmark?

 

Mattias Sehlstedt, kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet.

Fler utförsäljningar av hyresrätter föreslås i Umeå

Av , , 3 kommentarer 7

Idag har de samlade högerpartierna i Alliansen i Umeå på nytt föreslagit mer utförsäljningar av allmännyttans hyresbostäder. Återigen ser de folks hem som vilka andra handelsvaror som helst, istället för att se bostaden som ett hem. Förslagen läggs inför kommunfullmäktiges budgetsammanträde denna månad.

I ett gemensamt uppdrag skriver de fyra tillsammans ” (Förslag)4. Avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd.”

De säger inte hur många de vill sälja ut, men deras tidigare förslag, speciellt Moderaternas som leder deras samarbete brukar föreslå mellan 1/4 till 1/3 av AB Bostadens ca 14 500 hyreslägenheter. Alltså mellan 3625-4785 lägenheter.

På förra årets budgetfullmäktige var faktiskt inte ens de fyra partierna i Alliansen överens om detta, då Centerpartiet de året valde att inte lägga något förslag om utförsäljning i sitt budgetförslag. Synd att de anslutit sig till de andras iver till utförsäljningen igen.

De fyra partiernas övriga förslag handlar i stort om att privatisera och lämna över så mycket de kan komma på av det vi demokratiskt styr över idag till marknaden( hela listan finns längst ner). Delar andemeningen i vad Anderas Lundgren (S) skriver här om detta, att det är ” den mest extrema utförsäljnings- och privatiseringsagendan i Sverige.”

Bra att Andreas och S är inne på linjen att utförsäljningar av hyresrätter och andra kommunala egendomar och privatiseringar inte är en klok politik, hoppas bara de står kvar vid den linjen denna gång. Så (S) inte ”råkar” göra om det de gjorde 2017 och ansluta sig till M:s politik och sälja ut mer hyreslägenheter ut AB Bostaden. Då S tillsammans med Alliansen sålde ut över 1600hyres lägenheter på Carlshem och Mariehem. Som jag skrev om 2017, här, här och här.

Här kan du läsa mitt och Nooshi Dadgostar( Som då var Vänsterpartiets bostadspolitiska talesperson) debattartikel med Vänsterns alternativ till att sälja hyreslägenheterna 2017 ut AB Bostadens bestånd.

Vänsterpartiets grundsyn är att bostad är en social rättighet, inte en handelsvara. Både situationen med bostadsbrist och behovet av renoveringar av miljonprogrammet beror på politiska beslut. Politiska beslut kan också ändra detta. Vänsterpartiet har både nationellt och lokalt flertalet förslag både för att kunna bygga bort bostadsbristen och renovera miljonprogramsområdena, utan utförsäljningar. Att privatisera och sälja ut är att göra bostäder till en handelsvara, inte att göra bostadspolitiken till en självklar del av välfärdspolitiken.

 

 

 

 

 

 

 

 

Nedan förslag har de fyra högerpartierna i Umeås Allians skickat ut:

Ett pressmeddelande skickades ut för några timmar sedan, och jag passar på att lägga upp våra gemensamma uppdragsförslag nedan:

Gemensamma uppdrag Alliansen

  1. Uppdra till kommunstyrelsen att ta fram ett förslag på hur Umeå kommun kan införa Rättviksmodellen för att förbättra förutsättningarna för framgångsrikt företagande i kommunen och därigenom öka tillväxten.
  2. Inför utmaningsrätt inom kommunal verksamhet, vilket innebär att enskilt drivna företag kan utmana kommunal verksamhet för upphandling.
  3. Kommunstyrelsen får i uppdrag att med externt stöd genomlysa all kommunal verksamhet, såväl inom förvaltningarna som de kommunala bolagen, gällande förekomsten av osund konkurrens. Kommunen ska skyndsamt ge förslag för att åtgärda eventuell förekomst av osund konkurrens.
  4. Avyttra delar av AB Bostadens fastighetsbestånd för att möjliggöra ökad nyproduktion och upprustning av befintligt bestånd.
  5. Inför ett obligatoriskt och aktivt val av skola samt ett skolpengssystem i Umeå som beslutas av kommunfullmäktige.
  6. Inför en elevhälsogaranti i skolan – garanterad kontakt med elevhälsan inom 24 timmar.
  7. Kommunfullmäktige ger för- och grundskolenämnden i uppdrag att stimulera etablering av externa aktörer inom förskoleverksamheten.
  8. Skapa större fokus på kvalitet och öka valfriheten för brukarna genom att införa Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende, funktionshinderomsorg och daglig verksamhet.
  9. Kommunfullmäktige ger äldrenämnden samt individ- och familjenämnden i uppdrag att justera ersättningsnivåerna så att de privata hemtjänstutförarna och den kommunala hemtjänsten får samma ersättning och kan konkurrera på lika villkor.
  10. Återinför en form av köp/sälj-modellen för att bland annat reducera kommunens lokalkostnader.
  11. Kommunfullmäktige ger fritidsnämnden i uppdrag att konkurrensutsätta driften av nämndens badverksamhet.

 

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

Av , , Bli först att kommentera 3

Balanserad förtätning, debatt på kommunfullmäktige

I måndags på kommunfullmäktige i Umeå var frågan om en detaljplan på Mariedal uppe för beslut. Som handlade om att bygga en ny förskola. Detaljplanen det handlade om heter Varglyan.

Ur planbeskrivningen: ” Detaljplanen avser att möjliggöra byggnation för förskola i befintligt parkområde. Inom planområdet finns en befintlig förskola som är tänkt att rivas och återställas till parkmark.” Hela detaljplanen kan läsas här.

Höll innehållsmässigt nedan anförande i fullmäktige om frågan. Som du också kan se inspelningen på här.

 

”Ordförande, fullmäktige och åhörare

Umeå måste förtätas balanserat och smart. Vi måste värna och spara grönytor och använda mark i staden på ett effektivt sätt. Detta förslag till detaljplan uppfyller det jag just har sagt. Därför är det enkelt för mig och Vänsterpartiet att yrka bifall till förslaget.

Men det som fastighetsägaren först ansökte om, måste man komma ihåg var bara EN våning. I Byggnadsnämnden drev och yrkade jag och vi i Vänsterpartiet därför på att planera för två våningar, för att kunna undvika använda mer markyta för bebyggelse. Något vi lyckades övertyga och fick med oss övriga i nämnden om.

Vi vet redan nu, utifrån att fler vill bo i Umeå att behovet av kommunala lokaler kommer finnas. Oavsett om det är för förskola eller andra offentliga behov, för välfärdens behov. ”

/Mattias Sehlstedt, ledamot av kommunfullmäktige och andra vice ordförande i Umeå:s byggnadsnämnd.

 

 

 

 

Gröna lungor, bostadsbyggande och Lundåkern

Av , , Bli först att kommentera 5

När en stad och kommun växer, får fler innevånare är det viktigt att det byggs bostäder så alla har någon stans att bo. Lika viktigt är att gröna områden sparas. Människor mår bra av att det finns gröna lungor som vi kan vara i och sådana behövs det mer av även i centrala lägen i Umeå. Förtätning, att bebygga områden som idag nyttjas ineffektivt är något som är bra, men det måste ske med en balans. En balanserad förtätning. Det är att planera långsiktigt och hållbart.

Förra veckans kommunfullmäktige i Umeå: Det är roligt och glädjande att förra veckans kommunfullmäktige med stor majoritet biföll min motion, (som du kan läsa här) om att bevara naturområdet Lundåkern vid Umeälven, men även att utveckla området så att det kan bli en tillgång för alla. Istället för att bebygga området.Detta är den första motionen denna mandatperiod som Vänsterpartiet får igenom och bifall till i fullmäktige i Umeå. Konstruktivt av de andra partierna att kunna ställa sig bakom motioner och förslag även fast det kommer från ett oppositionsparti.

Detta blogginlägg är en blandning av mina inlägg i kommunfullmäktige (som du kan se här, 53 min in i sammanträdet) och delvis som ett svar på den rapportering och debatt som varit om denna fråga. Som du kan läsa om här och här. Tanken var att lägga ut detta efter KF men annan debatt kom emellan.

Långsiktigt arbete ger resultat: Jag började arbeta med frågan om att spara området Lundåkern från tänkt bebyggelse för över sju år sedan. Ett arbete jag och min tidigare ”vapendragare” i Byggnadsnämnden Örjan Mikaelsson också från V tillsammans arbetade med länge. När vi drev denna fråga var vi och Vänsterpartiet ensamma som ville och föreslog att det inte skulle byggas bostäder på Lundåkern, i byggnadsnämnd och andra planeringsorgan i kommunen. Roligt att nu fler partier anslutit sig till vår åsikt, alla utom ett parti ställde sig bakom motionen.

Varför just spara Lundåkern? I närområdet har det byggts och planeras för mer bostäder. Då är det rimligt att också säkerställa att det finns gröna lungor kvar. Området har också stora ekologiska värden med både när det gäller växtlighet med också djurliv. Ett exempel som många inte vet är att det vanligtvis runt Tvärån och Lundåkern finns bävrar, men även andra djur och växtlighet.

Tillgängliggör och utveckla Lundåkern. I min motion föreslog jag inte bara att området skulle sparas som en grön lunga tillgänglig för alla utan även att området skulle utvecklas. Utvecklas till en tillgänglig plats med exempelvis parkbänkar och sittplatser och om möjligt en äventyrslekpark. Kanske en i mindre format än den som (V) drev igenom beslut om och som byggdes på Ersboda.

Rapportering i VK anspråk.Västerbottens kuriren hade den 16 juli en artikel om motionen och debatten i fullmäktige som du kan läsa här. I stort en saklig och korrekt rapportering men en sak i artikeln stämmer inte med verkligheten. På slutet av artikeln citeras en moderat företrädare som enligt VK ska ha sagt ” Vi har varit med om och tagit fram en praxis om att man ersätter grönytor som måste tas i anspråk med andra grönytor”

  • Något sådant beslut finns tyvärr inte. Allt för många gånger tas eller föreslås gröna områden tas i anspråk, utan att det finns rimliga underlag eller att de ersätts med andra ytor. Kanske dags att föreslå att en sådan princip införs. Eller vad tycker du som läser detta?
  • När frågan om att ta grönområden i anspråk har vi i Vänsterpartiet allierat sig med de som delar mitt partis syn i det aktuella fallet. I vissa fall har det varit V, C och M. I andra fall med andra partier.

Bostadsbyggande kontra spara grönområden: Som enda parti i KF var Moderaterna emot motionen. De försöker ställa frågan om att spara Lundåkern som en grön lunga emot byggande av bostäder. På ett sätt så visar de tydligt sin klasstillhörighet. OM det skulle byggas bostäder på Lundåkern så skulle det bara bli bostäder som väldigt rika skulle ha råd att bo i. Verkligheten är sådan att marken är väldigt sank och skulle behöva förankras så ordentligt att det skulle också bli väldigt dyrt, vilket skulle ha lett till höga hyror. Nog dyrare än på Öbacka strand. Kanske då inte så konstigt att ett högerparti ställer sig bakom iden att bebygga det? Bostadsbyggande är viktigt, att planera från kommunens sida för att möjliggöra bebyggelse så att alla som vill bo i Umeå får möjlighet att göra det, med rimliga hyror. En fråga som jag drivit under många år.

I sammanhanget skulle Lundåkern lett till få tillkommande bostäder. En märklig sak i sammanhanget är att det i kommunen fattades ett beslut under våren att skjuta upp arbetet med att planera ett område som långsiktigt skulle kunna ha lett till bostäder för upp till 50 000 innevånare. Det handlar om ”tårtbiten” som I20 XL innanför norra länken utgör. Förstår inte hur kommunen kan vara så passiva som de själva skriver här. Vilket innebär att kommunen avvaktar med planering för att vänta på försvarets ställningstaganden. Istället borde kommunen aktivt tagit initiativ till dialog med försvaret om att få till en flytt av skjutbanan som är det största hindret för att bebygga området eller delar av området i alla fall. Om det inte ledde framåt så går det också att ta initiativ på rikspolitisk nivå för att få till en lösning så att planeringen av I20 området kan fortsätta. Helt enkelt behövs det politiskt handling för tt något ska hända. Kommer återkomma till hösten om frågan kring I20 och planeringen av området. Om något beslut ska kallas negativt för ett ökat bostadsbyggande är det beslutet om att avvakta med planeringen av I20.

Avslutning: Umeå växer. För att utvecklingen ska vara hållbar och ske utan att vi får storstadsproblem krävs att förtätningen sker balanserad. Tillkommande bostäder och bebyggelse måste också i fortsättningen innebära att gröna lungor sparas. Hoppas att segern med att Lundåkern förblir en grön lunga bara är den första av fler segrar.

Dagens KF, miljömålen och jordbruksmark

Av , , Bli först att kommentera 1

På dagens kommunfullmäktige har beslut tagits om antagandet av Umeå kommuns lokala miljömål. En av punkterna i åtgärdsprogrammet som jag personligen välkomnar är ambitionen att påbörja arbetet med att ta fram tydliga definitioner av vad som ska ses som jordbruksmark, och att ta fram riktlinjer och rutiner för kompensation, om jordbruksmark tar i användning till andra ändamål. Ett uppdrag som fullmäktige beslutade att ge byggnadsnämnden att börja arbeta med . Detta är helt i linje med vad  jag och Vänsterpartiet tidigare yrkat i byggnadsnämnden, något som vi fått med oss hela byggnadsnämnden på tidigare. Jag och Vänsterpartiet gläds åt att övriga partier landar i samma slutsatser, och att vi kan hitta en gemensam väg framåt i Umeås viktiga miljöarbete.

Bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla Umeåbor

Av , , 1 kommentar 2

I förra veckan skickade jag in min första motion denna mandatperiod.  Som handlar om att bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla.

 

Bevara och utveckla Lundåkern tillgängligt för alla Umeåbor

Motion till Umeå kommunfullmäktige

2019-10-16

När Umeå förtätas med mer bostäder och bebyggelse i befintliga stadsdelar och områden behöver också nya gröna områden säkerställas för människor, natur och djurliv. Det är viktigt att gröna områden, gröna lungor sparas tillgängliga för alla umeåbor och för att säkerställa den ekologiska och biologiska mångfalden. Det skapar en bättre bebyggd miljö och gör att Umeå blir en stad och kommun där fler trivs och vill bo. Detta finns det ett brett stöd för genom skrivningarna i översiktsplane- paketet. Men det behöver följas upp av konkret handling. Därför föreslår jag att Lundåkern bevaras från bebyggelse.

Området runt Tvärån både väst på stan och på grisbacka har förtätats med mer bostäder, vilket i grunden är positivt då vi undviker ta annan mark i anspråk. I dessa och angränsande området finns också mer planer på förtätning, vilket gör behovet av att spara ett område från bebyggelse ännu större. Att bevara Lundåkern som en grön lunga möjliggör för en fortsatt balanserad komplettering med nya bostäder

Lundåkern har idag höga naturvärden och det finns stor biologisk mångfald av djur och växlighet. Området ligger i direkt anslutning till Tvärån, det ligger vid älven och strandpromenaden. Idag finns större delen av området utpekat i kommunen utbyggnadsordning för ny bostadsbebyggelse , även i fördjupningen för Umeå finns området nämnt som ett exploateringsområde. Samtidigt som dessa planer på exploatering finns är Lundåkern idag till stor del detaljplanerat som parkmark.

Ska Umeå kunna utvecklas, där vi inte alltid behöver ta ny mark i anspråk för bebyggelse så måste också gröna lungor sparas om vi ska vara en hållbar kommun.

Runt Lundåkern finns också områden som idag använd till parkering och annat som inte har ett högt naturvärde. Dessa delar anser jag behöver planeras som offentlig mötesplats, exempelvis med bänkar och sittplatser och om möjligt en äventyrslekpark i mindre format. Även fast denna del av området är på en begränsad yta går det skapa en hög kvalitet av platsen. När Umeå förtätas så handlar inte allt om yta utan lika mycket om vilket kvalitet en plats har och vart den ligger. Lundåkern är som område lämpligare att bespara från bebyggelse och istället utveckla det som en grön lunga och offentlig plats, tillgängligt för alla Umeåbor.

 

Jag och Vänsterpartiet yrkar: 

Att kommunfullmäktige ger byggnadsnämnden i uppdrag att starta ett planarbete för att arbeta fram och anta en ny detaljplan som säkerställer hela Lundåkern och omgivning som ett natur- och rekreationsområde samt offentlig plats, tillgängligt för alla i enlighet med motionens intentioner.

Att fullmäktige delegerar till byggnadsnämnden att fastställa den nya detaljplanen för området när den är färdig

Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess planeringsutskott i uppdrag att skyndsamt revidera utbyggnadsordningens inklusive karta över Umeå tätort kopplat till bostadsförsörjningsstrategin, så att Lundåkern tas bort som ett område för framtida exploatering.

Att kommunfullmäktige uttrycker viljan att inte i närtid genomföra de skrivningarna och illustrationer gällande tänkt exploatering av Lundåkern som finns i översiktsplanepaketet antaget av KF juni 2018 samt underliggande FÖP:ar. Samt att denna inriktning gäller tills nytt fullmäktigebeslut tas i enlighet med attsats fem.

Att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen och dess planeringsutskott i uppdrag att till kommunfullmäktige återkomma med ett beslutsförslag på revidering av översiktsplanepaketet antaget av KF juni 2018, speciellt fördjupningen för Umeå och Fördjupning för de centrala stadsdelarna när det gäller att stryka skrivningarna om Lundåkern som ett exploateringsområde.

Mattias Sehlstedt, kommunfullmäktigeledamot Vänsterpartiet

Bostadsbrist och företagsklimat

Av , , Bli först att kommentera 1

Idag sammanträder mandatperiodens första kommunfullmäktige. För mig blev det första inlägget i KF:s talarstol kring moderaten Anders Ågren interpellation om företagsklimatet i Umeå. Interpellationen och svaret kan du läsa nedan i detta inlägg. Själva fullmäktige kan du se på här.

Både Anders Ågren(M), i sin interpellation och Hans Lindberg (S) i sitt skriftliga svar på den, saknade helt resonemang kring Umeås bostadsbrist. Tänkte att de kanske kommer att ta upp frågan i sina debattinlägg. När det inte skedde kände jag att det behövde tas upp i debatten.

Under de senaste 6 åren har jag haft förmånen att fått delta på Umeå kommuns återkommande månadsbesök hos företag. Vid dessa besök har jag återkommande ställt följande fråga: Vilka är det två viktigaste problem som företag tycker kommunen ska arbeta mer med.

Nästa utan undantag har jag fått två svar:

  1. Tillgång på arbetskraft. Alltså människor som har den utbildning som företagarna efterfrågar.
  2. Bostadsbristen. Umeå har en bostadsbrist, vilket gör det svårt för både de som nu bor i Umeå att få en bostad, men också för människor som vill flytta till Umeå för att studera eller arbeta.

Ytterligare två saker, som ibland nämns från företagshåll som kommunen borde arbeta mer med är:

  1. Likabehandling: Att kommunen ska behandla företag lika, små som stora. Upphandlingar ska inte riggas för att passa en eller bara några få företagare. Även att kommunen i sina beslut om exempelvis markfördelning ska vara tydliga och transparenta om vad fattat beslut beror  på.
  2. Möjligheten för medföljande att få arbete. Exempelvis en persons som får erbjudande om ett arbeta i Umeå vars sambo, man eller fru också behöver ett arbete för att flytten ska vara möjlig.

Istället för att ta upp problemet med bostadsbristen väljer moderaterna att ta upp klassiska högerfrågor, skattesänkningar och privatiseringar. Även Socialdemokraterna missar, innan jag höll mitt inlägg om bostadsbristen, att ta upp denna fråga i debatten.  För mig och Vänsterpartiet är det en självklarhet att vi måste bygga bort bostadsbristen, det behövs byggas mer och det behövs byggas bostäder som människor har råd att bo i.  Det behövs från samhällets sida satsas mer resurser på vidare- och yrkesutbildningar så att människor har möjlighet att utbilda sig för att få ett jobb man vill ha. Samhället måste också ta tillvara den resurs som de nya anlända svenskarna är och för att kunna göra det på ett bättre sätt behövs satsningar på yrkesutbildningar och validering av dessa personernas tidigare erfarenheter.

Vi behöver mer arbetstillfällen i Umeå. För att klara av det behövs inte klassisk högerpolitik, med skattesänkningar och privatiseringar. Det behövs satsningar på bostadsbyggande, vidareutbildningar och en mer transparent kommun.

Även VK har skrivit om detta här , tyvärr som en betalartikel

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 av 1

Tjänsteskrivelse

2018-10-19

Kommunfullmäktige

 

 

Diarienr: KS-2018/00786

Interpellation: Företagsklimatet i Umeå; Anders Ågren (M) Förslag till beslut

 

Ärendebeskrivning

Anders Ågren (M) har inkommit med en interpellation till kommunstyrelsens ordförande.

 

Företagsklimatet i Umeå

Nyligen kom nyheten att Umeå kommun rasar ned i rankingen av svenska kommuners företagsklimat 2018. Umeå kommun tappade 41 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking – till plats 185 av landets 290 kommuner.

Bland det som sticker ut negativt är hög kommunalskatt och konkurrens från kommunen gentemot det privata näringslivet. Undersökningen visar även försämrade attityder bland politiker och tjänstemän gentemot företagande. Detta är allvarligt då goda relationer mellan politiken och företag är centralt för att få fler människor i jobb och möjliggöra ett växande Umeå.

 

Frågar man företagare i Umeå, så är det följande fem områden som vi måste fokusera på för ett bättre företagsklimat: snabbare handläggningstider, bättre förståelse hos politiker och tjänstemän för företagande, bättre dialog mellan kommunen och företag, kompetensförsörjning samt lägre skatter och avgifter.

 

I våras presenterade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för sjunde året sin årliga undersökning om kommunernas företagsklimat, där man har tillfrågat de företag som faktiskt har haft kontakt med respektive kommun i olika ärenden under det gångna året. Umeå kommun hamnade i SKL:s ranking på 144:e plats av de 171 kommuner som deltagit i undersökningen. I gruppen ”stora kommuner”, så hamnar Umeå på plats 55 av 62 kommuner.

 

Jag är övertygad om att det finns mycket att göra i förbättringsväg. Helt uppenbart så måste Umeå kommuns kontakter med näringslivet utvecklas så att vi kan erbjuda bättre service till företagen, en större förståelse i vår förvaltning för företagens behov samt skapa ett mer tillitsfullt samarbete mellan kommunen och vårt lokala näringsliv.

 

Mina frågor till Hans Lindberg (S) blir därför:

1. Är du nöjd med Umeå kommuns resultatet i Svenskt Näringslivs och SKL:s ranking beträffande kommunernas företagsklimat?

2. Om svaret är nej – vad anser du behöver göras kommande år för att företagen ska få en bättre service i kontakterna med Umeå kommun?

 

Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande lämnar följande skriftliga svar:

Anders Ågren (M) ställer frågor till mig utifrån kommunens ranking gällande företagsklimat:

 

Det är riktigt att Umeå, liksom flera av Sveriges tillväxtkommuner, har tappat i Svenskt Näringslivs ranking. Det kan vi självklart inte vara nöjda med. Vi är stolta över våra företag och att Umeå har ett bra företagsklimat, men vi inser även att vi har utmaningar kopplat till Umeås starka tillväxt och hur ett antal företagare uppfattar den kommunala servicen. Där bör vi självfallet bli bättre. Men att det skulle vara detsamma som att det är ett dåligt företagsklimat i Umeå är inte fallet.

 

Företagen är oerhört viktiga för Umeå kommun och vi har under ett flertal år målmedvetet satsat stora resurser för stötta våra företags utveckling.

 

Att vi gör detta framgångsrikt visar inte minst det faktum att Umeå växer och är en attraktiv stad, att det startas omkring 700 nya företag varje år, att det tillkommer 1100 nya arbetstillfällen i Umeå varje år, att Umeås företag är bland de lönsammaste i Sverige och att trycket på att etablera företag i Umeå är extremt stort.

 

Kompetensförsörjningen är den kanske viktigaste förutsättningarna för våra företags tillväxt, där jobbar vi kontinuerligt och tillsammans med skola och universitet för att stärka tillgången till kompetens men även genom att locka kompetens till Umeå. Vi driver och finansierar flera starka inkubatorer och utvecklingsmiljöer för företaget. Vi har extremt bra infrastruktur, både för persontransporter och varor och vi driver tillsammans med näringslivet ett flertal företagsråd och forum för dialog. Just det som företagen säger vara viktigast.

 

Tillsammans med Näringslivsservice tittar vi nu på hur vi kan stärka arbetet med att förbättra servicen mot våra företag, bl.a. ser vi ett behov att förstärka det framgångsrika arbetet med företagslots och ett lotsande arbetssätt och att fortsätta jobba med bemötande och service.

Det finns även ett behov av att utveckla och inte minst kommunicera hur våra företagarråd och samverkansforum arbetar.

​​

 

 

 

 

En röst på V är en röst mot nedskärning av skolan

Av , , Bli först att kommentera 3

I dagens Folkbladet har jag och Ulrika Edman fått in nedan insändare. Som du också kan läsa här.

En röst på V är en röst mot nedskärning av skolan

Folkets röst. I Folkbladet den 18 augusti och på bloggar går Socialdemokraternas före detta starke man Lennart Holmlund till angrepp på Vänsterpartiet. Vänsterpartiet angrips för att vi snabbt vill bygga ut förskolan, nå 15-barnsmålet under kommande mandatperiod, bygga förskolor nära barns hem, förbättra arbetsvillkoren genom fler pedagoger men också arbetstidsförkortning inom förskolan. För att klara av dessa satsningar föreslår vi en öronmärk skattehöjning på 50 öre, det vill säga 142 miljoner per år till skolområdet.

Vi vill att Umeå ska växa utan storstadsproblem och ha en skola i världsklass. Kostnaden för löneökningar och ökningar av antalet barn och ungdomar i skolan motsvarande 48.46 miljoner har S inte tillfört skolnämnderna, en politik de delar med högerpartierna. Siffror på vad S osthyvlar varje år kommer från ekonomiavdelningen. Denna utveckling måste brytas!

En kommunal skattehöjning är inget självändamål, utan nödvändigt utifrån att den Socialdemokratiska regeringen vägrar beskatta de rika så att de bidrar mer till den gemensamma välfärden. I dag betalar rika varken förmögenhetsskatt eller arvsskatt. Radhusägaren på Carlshem betalar lika mycket i fastighetsskatt som den havsnära lyxvillan i Djursholm.

Ett ökat skatteuttag för att omfördela från privat till offentlig konsumtion är nödvändig för att öka den ekonomiska jämlikheten i Sverige. För medborgare som vill att detta ska bli verklighet är Vänsterpartiet det enda alternativet. Vänsterpartiets politik hänger ihop och vi vågar säga att om staten inte tillför mer pengar till skolan så måste kommunalskatten höjas om välfärden ska finansieras.

Vi vill att Umeå ska växa utan storstadsproblem och ha en skola i världsklass. Skolans kompensatoriska uppdrag att utjämna klasskillnader kan inte nog underskattas. En röst på Vänsterpartiet i kommunvalet är en röst för en välfärd att lita på och att nedskärningarna inom skolan stoppas.

Ulrika Edman (V)

Mattias Sehlstedt (V)

Nydalafrågan: Svaret från S

Av , , Bli först att kommentera 6

Ser att Socialdemokraterna genom Hans här har svarat på den viktigaste fråga som jag och Vänsterpartiet ställt oss, som är

” Tänker du och Socialdemokraterna tillåta att ett privat företag etablerar sig vid Nydalasjön, inom det område som i den fördjupade översiktsplanen är avsatt som park och rekreationsområde för Umeåborna?” Bakgrunden till det hela kan du läsa här , här och här

Hans svar i sitt inlägg var:”varken jag eller någon annan politiker har lovat upplåtelse av ett område vid Nydalasjön till en privat aktör. Översiktsplanen är tydlig och står fast. Socialdemokraterna har ingen avsikt att ändra detta. ”

Tack för svaret Hans, uppskattar det, att vi fick detta klargjort innan valet. Tolkar detta svar, tillsammans med ditt tidigare att ni(S) som(V)i säger nej till att privata företag på något sätt ska få etablera sig i Nydalas park och rekreationsområde, (skulle jag ha gjort en felaktig tolkning av dina svar så får du gärna säga till). Detta senaste svar från S var tydligare än ditt första svar som bara var att ni inte lovat en markanvisning. Med din tidigare formulering fanns det kvar en öppning, med att hyra ut marken till ett privat företag, vilket också i praktiken hade inneburit en privatisering. En lösning som jag också skrivit om verkade diskuteras. Var noga med att just få svar på min fråga så det inte blir några missförstånd. Som det blivit tidigare då frågor (i KF) varit för avgränsade och lämnat öppningar att göra liknande saker, men inte exakt det som frågats om i enkla frågor eller interpellationer. Exempelvis utförsäljningsfrågan ur AB Bostaden.

Att få svar på frågan var det viktiga. Vilket innebär att den överenskommelse om FÖP Nydala som våra partier står bakom gäller. Det är glädjande för en långsiktigt hållbar samhällsplanering i Umeå kommun!

Ser och förstår att Hans missförstår min energiska vilja att få ett tydligt svar från honom och Socialdemokraterna kan jag inte annat än att beklaga. Då S styr kommunen måste de räkna med att få frågor, även på sådant som kan vara känsligt och jobbigt. Speciellt i en valrörelse där det är stressigt. Så jag väljer att ha överseende med vissa påståenden.

Anledningen varför jag ställde mina tre enkla frågor och även att jag ställde frågan till Socialdemokraterna i mina blogginlägg var just för att jag inte fick något svar från kommunens tjänstemän, då frågan var uppe på byggnadsnämndens sammanträde, inte heller fått någon återkoppling efteråt trots att jag var tydlig i min kritik. Jag har tidigare under mina år som deltidspolitiker i kommunen kunnat få svar på mina frågor, när jag inte fick det så ställde jag mina första enkla frågor till kommunfullmäktigemötet.

Med Hans svar kan jag lämna den delen, om privatiseringsförsöket och konstatera att dörren för privatisering är stängd med Hans svar. Men hur detta har kunnat hända behöver redovisas och det behöver säkerställas att det inte händer igen. Hans skrev i sitt inlägg” Jag har fått veta att beredningen på Mark och exploatering bottnar i ett rent misstag. Sådant inträffar faktiskt,”

Visst misstag kan ske, alla människor gör fel någon gång. Men sker misstag är det rimligt att det politiska organ som är ansvarig för en verksamhet får information om detta så fort som möjligt. För min del är inte detta ett litet misstag, att det ansöks om planläggning som skulle ha möjliggjort en privatisering i Nydalas park och rekreationsområde. Skrev i ett av mina tidigare blogginlägg  just om denna eventualitet att MEX skickat in ansökan om planläggning utan politiskt förankring.

Men detta får redas ut i efter hand. Dags att återgå till valrörelsekampanjande, får återkomma till de kvarstående funderingarna efter valrörelsen. Inte många dagar kvar nu. Jag kommer  i valkampanjandet på gator och torg att fokusera på att berätta om vad Vänsterpartiet vill och vad vi driver. Hur vi vill göra Umeå, Västerbotten och Sverige till ett jämlikare samhälle.