är på lördag för den som har anmält sig ordentligt i tid. Har ni tränat på gamla prov interaktivt på nätet? Hej svejs. Man tycker man är är någotsånär allmänbildad och till åren kommen och tror sig riva av en läsförståelse ganska lätt åtminstone på svenska. Jojo.

Nu ska jag inte göra provet i höst men tjyvtränar för skojs skull. Om man nu kan kalla det "skoj" att känna sig som en totalnolla med en hjärna som flyter segare än melass i 20 minusgrader! De engelska texterna är proppade med obegripliga ord som reputed, ripens,utterly… man är stressad, klockan går orden simmar ihop och till slut går inte ens svenskan bra. 

ÅÅÅååå- jag skulle pluggat mer i skolan istället för att skolka! Vi t.o.m. tävlade i att vara borta från skolan och satt nere på fiket på Åkeshovs sjukhus och åt räkmacka eller mer low-budget: dammsugare. Ironiskt nog kanske detta ledde till ett low-budget liv istället för en karriär i sus och dus som t.ex. advokat, dirigent eller miljöminister. Kemin gick bra- jag lärde mig stor del av periodiska systemet utantill, för vår kemilärare var snygg och hade tajta jeans. Fysik kunde vara kul om alla skärpte till sig- Hannes Rohrwacher var inte nådig när vi hade börjat på gymnasienivå för då var vi där frivilligt!

Samhällskunskap med Frans Carlgren (pappa till Andreas) var fantastisk, engarerande och bildande. Han for fram och tillbaka vid svarta tavlan och gestikulerade vildsint och glatt.

I tyska var jag lat och valde långsamma gruppen, då behövde jag bara skumma igenom läxan kvällen före. Eurytmi (Waldorfspecialämne) gillade vi inte och gjorde inte ett skvatt mer än vad som behövdes. Musik var JÄTTEKUL, nästan alla i min klass råkade vara musikaliskt överbegåvade och Peter Roden behövde bara kliva in i klassrummet och lågt säja: "Pass på" så blev vi tysta och uppmärksamma.

Körsången var dock lite knepig, eftersom Göran Fant kunde få för oss oförklarliga raseriutbrott. 

Ja- så jag såsade omkring och skolkade obekymrat på, tills jag faktiskt blev relegerad! Walter Liebendörfer sa strängt till mig "vi lärare är mer bekymrade över din framtid än vad du själv är!".  Det tyckte jag var helt naturligt- det var ju deras jobb, eller hur? (idejotiskt av mig)

Sedan blev jag efter 2 veckor tagen till nåder och fick gå kvar. I nästan alla ämnens betyg står det att "Maria kan om hon vill" vilket måste sägas vara en snäll omskrivning av att jag var- om än kanske begåvad- så lat!