Långkörningar…

Av , , Bli först att kommentera 0

 fick jag flera stycken när jag körde taxi igår. 61 mil vart det. Först till Bjuholm, sen en sväng i stan, sen till Byske, fick en strökund på väg hem  i Skellefteå, sen en tur till Bjurholm igen. Det är så fruktansvärt olika när man kör taxi. Igår satt jag alltså i Umeå och kände mig lite lagom lunchsugen. Skulle just köpa något att äta+ en latte på Subway. Då plinga det till i taxametern och allt började rulla. Inte hade jag då en aning om att äta och gå på toa skulle det inte bli nå mä förrän 5,5 timmar senare. Andra dagar är det så lite körning att man far hem med 400 kr inkört…

Jamen i allafall så körde jag Burträskvägen för E4:an är längre, men också så ini bomben tråkig. Den vägen är välbekant. Hur många gånger har man kört trött och hungrig i vintermörkret genom halvöde byar i Västerbotten??? 10000-tals? Jag gillar ändå att bara låta tankarna löpa: Här Bodbysund bodde Helmer Andersson, en vän till min pappa och även mig i sin stiliga västerbottensgård, med sina stora trädgårdsodlingar. Edelviks folkhögskola ligger kvar där i svängen i Burträsk, där gick jag 1983. Zackes hus i Västanträsk. Byar där vi köpte välstammade kvigor på 80-talet, Det där lilla huset alldeles bredvid vägen högst uppe i backe i en sväng, som har en nerrasad lagård och massor med grejer. Huset var mörkt och oplogat var det utanför. Sidbergslidsbacken- eller talspråk Sibberslibacken, och nedanför den bodde Gunnar Wahlberg och hans fru Ebba på sin gård. Hon hade de grannaste kalvar man kunde se, aldrig diarréer, runda och fina över ryggen och bra betalt från slakteriet, inga gödselavdrag där. Själv drack Ebba aldrig mjölk, och blev så benskör på gamla dagar att det vart rent besvärligt. Hon är borta nu, och sonen har tagit över hemmanet. 

Sedan far man förbi en anonym avtagsväg utan skylt just vid Lappvattnet. Därinne hade jag mitt första avbytarjobb, hos en ensam bonde som hade 7 fjällkor. Det var spannmjölkning, och jag kan ju säga att inte svämma tanken över i vanliga fall (200 liters!) och inte vart det nå mycket första dagen jag var där. I pur förskräckelse över att för första gången se en kvinna gav de inte ner mjölken ordentligt…

Så mycket man varit med om runtom i Västerbottens byar. Så många auktioner, traktorer, kvigor, spannmålskrossar, gödselspridare, självlastarvagnar, metallsvarvar och överfulla ladugårdar man har sett! Så många fina hus och gårdar som bara står tomma nu. Man får vara glad att någon har vett bruka den mark som trots allt brukas, annars funnes inga fina vyer att glädjas åt när man ensam ska fara igenom ett Västerbotten där bara för 40 år sedan fanns så mycket barn på landsbygden att det inte var några större problem att få ihop ett fotbollslag i nästan varenda by.

Men orka Eva Gabrielsson!

Av , , Bli först att kommentera 0

 Hon är ju med i varenda tidning man öppnar! Att dessa människor ska få ges så orimligt mycket utrymme. Pappa och bror Larsson. Argument hit och dit och de eviga orden "förvalta i Stieg Larssons anda". Hennes bok och deras hemsida! VEM tror dom bryr sig??? VEM rusar till bokhandeln för att lägga pengar på hennes bok för att få reda på hur mycket hon inspirerat författaren? Jag och en hel hop vanliga människor har viktigare saker att engagera sig i!! Om varenda människa som kände sig orättvist behandlad i en arvstvist skulle få lika mycket uppmärksamhet som dessa så skulle dagstidningarna vara…fruktansvärt tjocka. Enormt, ja rentav titaniskt tjocka. 

57400

Av , , Bli först att kommentera 0

 resultat fick jag när jag googlade mig själv!!! Wow. Hade jag nu varit socialdatanörd så hade jag suttit halva natten och googlat alla jag känner. Och sedan facebookat dom någon slags lista…nä. Tänk inte tanken. 

Men man kan ju tänka tanken hur det var förr, innan alla Internetsocialagrejer. Skicka brev. Så fruktansvärt långsamt det känns idag. Det hinn hända huur mycket som helst i ens liv innan det kommer fram. Ja, med dagens takt så hinn grannen både skilja sig och hitta en ny brud och installera henne och skola in styvbarnen hos dagpappan innan mitt brev sprättas upp i Arvika på Fallängsvägen av Emma. Jojo.

Annat vare förr. Jå, förrstår ni, då var det dyrt att ringa utanför riktnummerområdet. När man var hemma hos en kompis och behövde ringa fick man fråga snällt, och då kunde kompisens farsa fråga: "Du tänker väl inte ringa riks?" strängt. På 70-taler var vi unga så auktoritetsnervösa att vi skakade ända in i märgen av en sådan fråga, och stammade bara "Nej nej" i vild förskräckelse. Alla dessa stränga farbröder med svarta tv-rute formade glasögon som helt oväntat kunde dyka upp när man hade som mest kul och dåna fram sina frågor:"Ni leker väl inte doktor?", "Har din mamma gett dig lov att vara här?", "Ni har väl betalat de där tuggummina?", "Vilken tid ska du vara hemma,då?", "Var det ni som snattade 2 kolor från godisaffären?". Ja, jisses. De där gubbarna skulle få präktigt med spö om dom frågade det på en skolgård i Stockholm nu.

Då hade man värsta kollen på snälla gubbar som gav en godis, snälla gummor som gav en bullar, arga gubbar som jagade en med sopborste om man pallade ett äpple, och arga gummor som viftade med disktrasan och hotade ringa ens pappa om man genade över deras tomt. Those where the days…

Var dom där typerna nu? det känns som att gubbar och gummor är liksom svagare och mesigare nu? Håller jag kanske på att förvandlas till en sådan? Hoppas jag blir snäll i så fall.

Fula ord

Av , , Bli först att kommentera 1

 Tycker ni svärord är fula? 

Ja- det är fel att swära. Men det finns en hel hög andra ord jag inte gillar.

Banksvenska: Övertrassering (eller övertrakassering, som min ena dotter kallar det), förseningsavgift, höjd ränta, styrränta, REPOränta, serviceavgift.

Mäklarsvenska: Sjönära (=du kan se en skymt av sjön om du står lutad i en viss vinkel i ett pyttefönster i en långarderob på övervåningen), ett hus hus med möjligheter (=några andra har vid olika tidpunkter under de senaste 150 åren försökt göra något av huset), centralt (i Malå????), ny panna (ändå går det 26000 kWh/år), garage i ladugård (svankryggig byggnad som för 45 år sedan inhyste 6 fjällkor), hästgård (=man kan arrendera några ha av grannen-muntligt- om han är godmodigt inställd).

Tjänstemannasvenska: Vi ser allvarligt på det här, utredning, inte mitt bord, kommer att lösa sig (på arbetsförmedlingen efter 14 månader utan jobb), alla i samma båt, kompledigt, upptagen i möte, tjänsteresa, hänvisa.

Hantverkssvenska variant oseriös: Det här ser allvarligt ut, jag kommer te vecka, fattas verktyg, läcker mycket, älgjakt, hur mycket har ni kvar av ROTavdraget, far till ByggMax, sjuka barn, måste vänta på elektrikern,elektrikern måste vänta på murarn, som väntar på plåtslagarn, för liten rörtång.

Tandläkarsvenska: Det här ser allvarligt ut. Tandtråd. Gapa lite. Putsa lite. Borra lite. Fylla lite. Polera lite. Fakturera lite.

Inredningssvenska: Det här ser trendigt ut, vitt, stilrent, inne, ute, kommer, designat, personlig touch, vårkänslor, julmys.

Lagboksvenska: Det här ser dyrt ut, vitesföreläggande, ojävig, målsman, kallad, bevittnad, brottmål, bevisbörda, prejudikat.

ICAsvenska: Det här ser bra ut, egna varor, massexponering, utvalda ärtor, billiga veckan, bonuscheck, närbutik med brasilianskt nötkött och dansk fläskfilé

Tonåringssvenska: Det är lugnt, kommer snart, batterier slut, bara en liten sväng, bara folköl, bankkort trasigt, vet vad jag gör, inte spy, alla andra.

Bilverkstadssvenska: Det här låter illa, kompression, 3 cylindrar, drivknut, hjulinställning, styrservo, upphängning, styrstag, avgasvärden, rödsprit, bränslepump, går som ett spjut nu, räntefri kredit.

Hälsocoachsvenska: Det här ser illa ut, BMI, börja träna, lätta pass, inga kolhydrater, bodypump, rutor, yoga, ingen ursäkt, försoffad.

Gynekologsvenska: Det här ser allvarligt ut. Jag måste ta några prover. SLAPPNA BARA AV!

Ikea är en labyrint

Av , , Bli först att kommentera 0

 och affären är skapad så för att kunderna ska handla mer, påstår en forskare vid University College London. Vilken nyhet! Det hade vi inte kunnat gissa. 

Måste man forska om detta på universitetsnivå? 

Det är ju så på nästan alla matvaruaffärer. Man går omkring och ska handla och tror man är dement tills äntligen någon som är under 30 säger sig ha upplevt samma sak. Mejerivarorna står längst in, för det ska alla handla och då måste man passera allt det andra. Godiset står närmast kassorna.

Förr jobbade bensinstationspersonal med att serva kunderna- nu vill Statiol ha hungriga försäljare som kan skapa mervärden.

Det känns överhuvudtaget som att försäljning och marknadsföring och reklam mer och mer närmar sig någon slags psykisk våldtäkt. På nätet, i tidningar och när man är i staden. Vart man än sig vänder bombarderas man av förslag som man på ett eller annat sätt ska lägga pengar på. Telefonförsäljare ringer och trugar. En oerhörd mängd information (ibland omöjligt att att skilja på fakta och marknadsföring)  tränger sig på, och som människa i det hela- och särskilt förälder är det ett evigt "nej" till nästan allt. 

Det är bl.a. därför jag inte gillar att vara i städer. 

En gång satt vi i min klass och pratade om hur inredningen och utsidans utsmyckning var på hus förr i tiden. Då var det en av de unga killarna som fundersamt menade att förr när folk hade bara naturen att titta på när de arbetade eller hade typ fritid- om det nu fanns- så ville de gärna ha mycket utsirat, många färger och olika mönster, men nuförtiden blir vi så trötta av alla intryck utanför hemmet att vi vill ha lugnt och lite färger och stilrent hemma.

Det var tänkvärt. Jag tänker också på barn och ungdomar som nästan hela sin vakna tid blir pepprade med allt detta. I skolan är det inte bara skolämnen, det är temadagar och föredrag, inom idrotten är det reklam för sportkläder och utrustning, på tv är det reklam, men också nyheter och dokumentärer. Vi föräldrar öser över dom livsvisdom- ha yllesockar på, ät inte socker, tänk på de svältande barnen, kolla sopsorteringen, lär dig att träna rätt, bry dig inte så mycket om ditt utseende….

Orkar barnen ta till sig detta och kan de sålla och analysera och kritisera information?

Idag drog vi

Av , , Bli först att kommentera 0

 i min klass iväg till Umeå. Det är en stor stad må ni tro för oss byggnadsvårdare från lilla Vindeln. Vi gjorde stora ögon när vi såga alla röda ljus som tycktes betyda något och alla bilkarusellerna man kunde köra runt runt runt i!

Ja i alla fall så var vi bjudna av Hantverkslaboratoriet som lyder under Göteborgs Universitet på ett dialogseminarium för folk som håller på med bygghantverk, praktisk landskapsvård och trädgårdshantverk. Fint värre. De ville veta vad vi i Västerbotten ville ha hjälp med, kolla materialtillgång och framför allt ville de veta i hur stor utsträckning det fanns kunniga hantverkare inom dessa områden.

Efter detta blevo vi bjudna på lunch på Sävargården. Det var vita stora servetter, Västerbottensostsmör, hembakat tunnbröd, jättafina sallader, flingsalt på borden och rektigt pärmos och pannbiff. Vi skötte oss bra, sa inget dumt, torkade oss med servetterna, luktade varken koskit eller tjära eller gammalt mögligt hus- så vi drog nog in kanske 102 vuxenpoäng. Sedan foro vi hem i Volvosarna.

Det var faktiskt en bra dag, och de två som representerade Hantverkslaboratoriet verkade både kunniga och angelägna om att länka ihop teori och praktik på ett prestigelöst sätt. 

Det var en karl med som berättade och visade lite bilder av det han gjorde- takspånshyvling, skihagatillverkning och flätning av kolkorgar. Jag tror det hette kolkorgar. Det är grunda korgar flätade av vidjor c:a 55×75 cm som är lite glesa och användes till att sikta och bära kolet i från milorna. Sådana där har man ju sett under sina år på landsbygden i Västerbotten, men aldrig vetat vad de var till för. De är perfekta till garn , men det vågade jag inte andas om, detta var en Seriös Man.

 

Jag gillar

Av , , 1 kommentar 0

 att ha vuxna barn. Dom har bil, dom har körkort, dom har jobb, dom har dammsugare- nä- det är bara en som har en super dammsugare. Jag har aldrig ångrat att jag skaffat barn. Inta en sekund. Det har varit svårt ibland, som när Toini spydde cider i Erikas mest älskade Volvo 850, när Jack tappade en morakniv i huvudet på Toini av misstag,eller när Erika var så mobbad av lärarna på Hagaskolan att hon var tvungen att byta skola. Men, näe, det har varit värt det. 

Vad tokigt har man inte varit med om! Erika skulle mjölka kossan Kaj-Mari och fick sig en spark så hon for ner i gödselrännan, Erika och Jack som satte Toini i skrindan och putta henne nerför backen, Toini och hennes vänner som klättrade upp på lagårdstaket och rutchade ner fast de inte fick, Erika välte kraftfodervagnen i lagårn och långfingret sprack så hon har ett ärr än idag.

Innan jag skaffade barn var jag rädd för att jag skulle råka tycka mer eller mindre om den ena eller andra, men så har det inte funkat. Jag tycker lika mycket om dom alla 3, och jag gillar att de är så olika. Det känns som en bonus att se sina barn växa upp och lära sig acceptera att de är självständiga nu. 

Att det känns som en bonus kan bero på att en av Toinis bästa vänner och tillika klasskompis blev ihjälkörd av en last bil när de var 8 år. Då tänkte jag att jag ska njuta varje stund jag får ha mina barn. Jisses vad jag grät på den minnesstunden. Tror aldrig jag glömmer då hennes pappa läste upp dikten han hade skrivit om henne som han läste upp då.

Sedan brann 2 barn inne som gick i samma skola. Det sas att brandvarnaren låg därinne utan monterade batterier. Jag vet inte, men pappan och mamman överlevde i allafall. 

Norea, 12 år, ett av mina taxibarn, sprang plötsligt ut i vägen när hon skulle skynda sig till bussen och blev påkörd av en bil  som inte såg henne eller inte hann bromsa så svårt att hon dog. I Tjälamark. 

Sedan råkade en av Jacks bästa vänner i dö en olycka han själv medverkat i. Som om inte det räckte dog sedan en av Toinis vänner när han blandat tradulan och alkohol. 

Ni ska veta det att ungdomar hittar på en massa, fort går det, och det kan lika gärna vara mitt eller ditt barn som gör något dumt. Ibland är det bara turen som bestämmer att det går bra, så jag tycker att alla vi vuxna ska försöka i den mån vi kan hjälpa ungdomar i trubbel. Det må gälla låna telefon, låna varma kläder, sitta och lyssna, skjutsa hem eller bjuda på en varmkorv. Bara litegrann, det kan verkligen göra skillnad.

 

Söka jobbet

Av , , Bli först att kommentera 0

som verksamhetsutvecklare? Nja, alltså, det där med brett nätverk i Västerbottens län…

det bor 259000 människor där, 33781 arbetsställen, 910028 st företag. Jag känner inte alla dom! Det måste ju vara någon med brett kontaktnät. Den som söker det jobbet tycker man borde i alla fall känna 30% av företagarna. Annars känns det oseriöst.

Platsannonserna i Norge ser mycket trevligare ut. Där erbjuder man glada arbetskompisar, bra pension och har inte så våldsamt höga krav att annonserna ser ut som någon parodi. Man kan t.o.m. bli upplärd på plats. I Västerbotten måste man ha högskoleutbildning och egen bil i alla jobb.

Nä, jag ska inte vara så negativ. Nu ska jag och barnbarnet gå ner till affären o köpa lite svensk köttfärs, norrländsk grädde och amerikansk majs.

 

Verksamhetsutvecklare

Av , , 1 kommentar 0

 …söker studieförbundet Sensus. Kolla in vad som krävs för att få det jobbet:

  • Har högskoleutbildning med relevans för arbetsuppgifterna (t ex socionom eller pedagog)eller jämförbar erfarenhet
  • Dokumenterad erfarenhet av liknande arbete
  • Kompetens och erfarenhet av processledning, konsultativt arbetssätt och pedagogiskt arbete
  • God erfarenhet av projektarbete, projektansökningar, driva egna projekt och arbete med extern finansiering
  • Vana och erfarenhet av relationsmarknadsföring och försäljning av tjänster
  • Erfarenhet och god kunskap om ideella-, humanitära- eller liknande organisationer
  • Är målinriktad och har vana att genomföra uppdrag ”från ord till handling”
  • Ser möjligheter och är lösningsfokuserad
  • Är skicklig på självständigt arbete såväl som samarbete och nätverksbyggande
  • Är kommunikativ, kreativ och strukturerad
  • Har kunskap om mänskliga rättigheter, livsfrågor, mångfald och globala frågor
  • Har brett nätverk i Västerbottens län
  • Har god IT kompetens och behärskar office-paketet
  • Meriterande är erfarenhet från ideella sektorn, goda språkkunskaper, folkbildningserfarenhet samt kunskap om Sensus medlemsorganisationer och samarbetspartners.

Detta är alltså en riktig annons. Jag skojar inte!!! 

Forskningsrapport del 6

Av , , Bli först att kommentera 0

 Från Yttre Rymden.

Befälhavaren för rymdfärjan tycker att vi nu insamlat tillräckligt med information,  och att vi bör snarast återvända hem. Jag tror det beror på att hans första barn snart skall kläckas, dessutom tycker jag denna planet är intressant. Vi stannar ett tag till i Västerbotten och forskar.

Folket här är medelstora, medelljusa och vänligt sinnade, kloka och analyserande eller möjligtvis oerhört korkade. Svårbedömt.

T.ex. förstår jag inte att de kan sitta stilla på ett jobb 1800 timmar om året och sedan betala dyra pengar för att träna på tortyrmaskiner i en källare. Det erbjuds snö att skotta som de kan motionera med, men då svär de ve och förbannelse över den!

De flesta vill klumpa ihop sig tätt tätt i lägenheter i staden för att det är så ensligt på landsbygden, men de svär ve och förbannelse över att grannarna för oväsen.

De vill gärna fara ut på landsbygden ibland när det är vackert väder, och då vill de se vackra vyer och betande djur, men de köper kött från andra länder och svär ve och förbannelse över de svenska bönderna som vill ha en normal lön.

De vill byta köksinredning och möbler och bygga om huset så fort de har råd och trenderna svänger, men svär ve och förbannelse över kalhyggen.

De vill gärna se rovdjur på avstånd, och liksom veta att de finns därborta i skogen, men svär ve och förbannelse över dem när de rivit inälvorna ur morfars gråhund.

De vill absolut ha ekologiska grönsaker utan gift, men inte vill de krypa i leriga rader och rensa ogräs, och de svär ve och förbannelse över att de hittar en mask i salladen.

De vill gärna ha små gulliga barn, men svär ve och förbannelse över stökiga och högljudda ungdomar.

De vill gärna kunna ta ett glas vin ibland, men svär ve och förbannelse över jobbiga fyllon på stan.

Presentation

Blogg som handlar det som faller mig in. Kan röra sig om politik, ekonomi, vardagsliv, barn, familj, landsbygd, jordbruk, djur, folk jag mött eller folk jag hittat på.

Läs gärna min andra blogg på vk: "folklivsforskning"

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se