jo – du gissade rätt – lite mer torv blir det.

Att Sverige i vanlig ordning agerar världspolis – åt andra stater – är ju inget nytt.

Det kan gälla tjuvjakt, utfiske, skogsskövling eller något annat naturskövlande agerande.

Men hur är det på den egna bakgården?

Vi skjuter bort våra få rovdjur, vi fiskar hej vilt i havet, vi skövlar mer urskog än något annat land och vi har världens generösaste gruvdrift.

Och så har vi torvbrytningen – jordens mest koldioxidhöjande verksamhet – sett i % av verksamhet.

Så här ser det ut..

För förklaring av tabellen: ju högre värde desto sämre för klimatet.
Visst är den här tabellen tillräckligt för att säga nej tack till fortsatt torvbrytning – Vi tar ansvar – för framtiden.

Läs mer här

Men den sorgliga parten i kråksången är den som följer.
Vi lever ju i föreställningen att miljöförstörande verksamhet är tungt beskattad, för så agerar ju morallandet Sverige.

Men sanningen är att i tvärtomlandet Sverige så är det som så att miljöförstörande verksamheter är minst beskattat av allt i samhället.

Gruvdrift med efterföljande naturödeläggelse är lägst beskattat i världen, men samtidigt är Sverige det land där det är lättast att starta gruva. När världens gruvhökar öppet säger – det är inte lönt att muta nån afrikansk president för att starta en gruva, när det bara är att åka till Sverige och slå ner inmutningspålar – då begriper man Sveriges hållning i miljöfrågan.

Och hur är det då med torven – beskattas den som den miljöfara den är?

Nja, sanningen är tvärtom att torv är den mest gynnade verksamheten i fråga om skatter och undantag.

Och det mest tragiska i den kråksång är att de som är involverade i torvbrytning utan omsvep erkänner att det är alla dessa skattelättnader som gör så att torvbrytningen existerar.

Om det åtminstone vore så att torvens energiinnehåll är så pass högt att det motiverar ett existensberättigande – men så är ju inte fallet.

Så nu är det dags för Sverige att – ta ansvar – för sin del i den stenhårda kampen mot annalkande klimathotet.

Lägger ut en länk här om det alltmer CO²-stigande klimatet

Jag avrundar inlägget med detta utklipp där fakta redogör för torvens kolinnehåll.

#LåtTorvenLigga – det är inte värdigt ett land som Sverige att befatta sig med sådan här miljöförstörande verksamhet.

Sitter och funderar på det här med stora företag, statens ställning och den enskilde medborgarens roll i samhället.

Utan att peka finger eller särskilt styra den här texten åt nåt håll så utgår jag stora delar från mina erfarenheter i frågan om torvbrytningen.

Men jag antar att det är ett standardförfarande som gäller.

Ett företag söker land och rike kring efter lämpliga marker att bryta torv på. Torven är tänkt att säljas och förbrännas i energibolagens stora värmeanläggningar. En stor orsak till det är faktiskt miljöorganisationernas kamp för en renare miljö. Allt arbete med att få bort plasten i soporna gör nämligen dina sopor för energifattiga, och därmed brinner de inte så bra i värmepannorna. Det är där torven kommer in med sin fossila kol. När den brutna torven torkat är den nämligen ett högkoncentrat av olja – vilket brinner bra.

Här ligger byn som riskerar att förstöras för all framtid.

Jag ska nedan försöka redogöra för de olika stegen i det arbete som så småningom ska leda fram till en täkt.
Observera att jag inte är jurist eller på något sätt gör gällande att jag redovisar detta korrekt – du är välkommen att genom kommentarer korrigera mina fel.

Undersökningstillstånd: Företaget ansöker om detta – en så kallad inmutning över området där avsikt, ungefärliga platser anges, kontaktinformation till företaget.

Samråd: Ett möte emellan företaget som avser bryta torv, berörda myndigheter och markägare. Vid vårat samråd kan jag berätta att företaget Neova berättade att de aldrig går emot markägare – det fanns ett undantag – och då gällde det markfrågor gällande en väg in till brytningsområdet.
Vi som var på detta möte skrev då på ett papper där vi klargjorde att vi inte vill se någon torvbrytning på våra marker.
Då borde väl Neova säga ok – det blir inget av med denna torvbrytning.
Obs: hela detta samråd spelades in på band.

MKB: Miljökonsekvensbeskrivning – här kommer det konstigaste i svensk miljölagstiftning. Det företag som ska förstöra vår natur börjar hela processen med att lämna in en MKB till Länsstyrelsen. I vårt specifika fall vet vi att Neova sprang skytteltrafik hos ansvarig handläggare samt hade en omfattande mejlkorrespondens med samma handläggare. Dessa mejl visar hur handläggaren steg för steg korrigerar felaktigheter och svagheter i MKB:n. När all text är i ordning så godkänner handläggaren MKB:n och Neova får sitt tillstånd.

Just i detta ärende så påtalade jag för Länsstyrelsens jurister att det är direkt olyckligt att det inte finns lagtext som synliggör och sparar besök som utomstående gör på Länsstyrelsen. Det är ett allvarligt demokratiproblem – vilket de höll med om.

Visst är det väl oerhört besynnerligt att ett företag på det här viset får juridisk hjälp av ansvarig handläggare att få till en lagligt hållbar MKB?

Här fick de hjälp med att synka sin MKB gentemot till exempel Miljöbalken, bestämmelser om vattenverksamhet och en del andra lagar som man kan tycka borde ligga på Neovas bord att själva reda ut.

När MKB:n är godkänd så beviljas –
Bearbetningskoncession. Denna ger företaget rätten att bryta torv i området, tills det inte finns mer torv att bryta.

I samband med tillståndet går Länsstyrelsen ut med en kungörelse om bearbetningskoncessionen och den möjliggör för markägare, sakägare, rennäring och andra, som till exempel miljöorganisationer att inkomma med ett yttrande över beslutet.

Och just här börjar hela processen lukta riktigt rutten – för den som ska handlägga dessa yttranden är samma handläggare som hjälp Neova med sin MKB. Och som i fallet med våra yttranden, så hade vi många synpunkter på MKB:n. Men eftersom handläggaren  – i sina ögon – redan godkänt MKB:n gentemot gällande lagstiftning – så är det ju självklart att denne handläggare inte finner några synpunkter i alla yttranden som kan ändra i beslutet.

Kan man på något sätt undkomma ordet JÄV med stora bokstäver??

Ska man på något sätt ge alla yttranden en ärlig chans så måste väl en annan (instans) bedöma frågeställningarna i alla dessa yttranden.

Det som gör det hela än värre är det faktum att det på Länsstyrelsen sitter andra avdelningar och formligen sliter sitt hår i förtvivlan över den beviljade koncessionen. Men praxis är att man inte motarbetar Länsstyrelsens tagna beslut.

Missförstå mig inte – jag tycker Länsstyrelsen gör ett bra jobb – men nånstans måste det väl bli fel när det är såna motparter under samma tak?

När sedan alla yttranden börjar blir för besvärande och det börjar svikta under fötterna på handläggaren, då går denna till sin chef – Landshövdingen och ber denne skriva under svaren på alla yttranden. Som om hennes namnteckning gör det hela mer rätt?? Jag kan sätta 100 kr på att landshövdingen inte har en aning om hur Torvlagen – Miljöbalken eller regelverket för vattenverksamhet är utformat.

Jag ska lista några saker vi yttrat oss om – det kommer mera framöver

• Närheten till boende – som närmast 200-300 meter. Alla andra Lst (Länsstyrelser) avslår täkter som nära boende. Livskvalitén blir helt enkelt förstörd av buller och damm. Eftersom själva torvtäktverksamheten endast kan pågå under sommarperioden så jobbas det dygnet runt på dessa täkter.
  .
• Vattentäkt – två byar får sitt vatten från en täkt som ligger i absolut gräns med täktområdet. Vi hävdar att dricksvattnet försvinner om man tar bort mothållet – dvs – torven. SGU gjorde inte sitt jobb första och enda gången de yttrade sig – de hade då inga synpunkter. Men efter kontakt och redovisning för de faktiska förhållandena så medger de att de i dag skulle avslå ansökan. Men praxis är ju som sagt att inte ändra tagna beslut!!
  .
• Rennäringen – Vapstens sameby har dessa myrar som kärnområde för sitt vinterbete. Samma sameby som riskerar sitt kärnområde för sommarbete förstört – den planerade nickelgruvan i Rönnbäcken/Tärnaby.
  .
• Brandrisken – alla torvtäkter brinner – Bjurholms räddningstjänst har i ett yttrande klargjort att de inte har resurser att förhindra spridning av täktbrand, och med ett par hundra meter till byn så är det självklart ytterst oroande för alla boende.
  .
• Biotopvård – De två tänkta täkterna – Beatamyran och Kurkmyran delas av Lillarmsjöbäcken. Lst har i Lillarmsjöbäcken och den å med vilken Lillarmsjöbäcken flyter samman med – Hörnån –  investerat omkring 35 miljoner i vattenfrämjande åtgärder. Två stora dammar är utrivna, vandringshindrar borttagna, lekbottnar iordningställda, mångåriga kalkningar – både med helikopter och med kalkdoserare. Senaste elfisket i området för täkten gav bla en harr. Havsöring har börjat vandra upp i systemet. Jag har personligen sett utter i området. Till saken hör – ett enda kraftigt skyfall med efterföljande översvämning i de sedimentdammar som ska ta hand om täktens ytvatten är tillräckligt för att omintetgöra allt det biotopvårdsarbete för omkring 35 miljoner som Lst utfört.
  .
• Fågellivet – Neovas så kallade fågelinventering borde aldrig ha godkänts. Den skedde vid tillfällen då det inte är oerhört svårt att finna fåglar på myrarna, sena höstdagar och mörkar kvällar. Vår egen inventering – finns som pdf till höger – uppvisar en mängd rödlistade fåglar. Artskyddsförordningen ska självklart ha företräde med alla dessa rödlistade fåglar i området. Ansvarig handläggare ska INTE behöva upplysas om turordningen – Artskyddsförordning kontra torvtäkt.
  .
• Naturvärdesbedömning – Utförd av en av länets mest meriterade och kunniga skriver om Kurkmyran- sumpskogar, moränholmar med barrdominerad skog i olika successionsstadier ( vissa kan vara potentiella nyckelbiotoper, hydrologiskt sett orörd och med spektrum av olika regiontypiska växtsamhällen.
  .
• Uran – Neova redogör inte för på vilka djup de gjort sina provtagningar. En stor riskfaktor i all torvbrytning av förekomsten av uran. Den förekomsten ligger alltid ett par meter ner i torven. Det är därför av yttersta vikt att det redogörs för på vilka djup Neova gjort sina provtagningar. Jag har försökt efterforska gps-punkter, hur djupt de borrat osv, men det är ”företagshemligheter”. Lst har tydligen rätt att kräva ut dessa resultat, men det ligger nog inte i ansvarig handläggarens intresse att eftersöka dessa fakta. Så när torven friläggs riskerar området att svepas in i urandamm.
  .
• Grannkommunerna stödjer alla Bjurholm i ett stort nej till denna täkt. Alla energibolag som kan tänkas bli köpare av denna torv säger nej – alla utom Umeå energi. Trots upprepade mejl till ansvariga, så får vi inget ställningstagande från bolagets sida. Marknadschefen på Skellefteå kraft sa klart och tydligt – vi köper aldrig torv från områden där ortsbefolkningen säger nej till täkt. Till saken hör att Neova måste redogöra för vem som ska köpa torven innan de får börja bryta. Så om du vill stödja oss – mejla, ring eller på annat sätt – ställ Umeå energi mot väggen.
  .
• #LåtTorvenLigga är Sveriges stora bidrag i kampen mot klimathotet.
  .
• Vi behöver din hjälp – genom påtryckningar, mejl eller som journalist. Nån som ställer frågor till Länsstyrelsen, Umeå energi, Naturvårdsverket, SGU eller Regeringen. Men först och främst frågar Neova – varför?

Dags igen för lite torvtext.

Regeringen har nu gått ut med brev till de inblandade i torvbrytningsbrottet i Vitvattnet – Bjurholm – Västerbotten.

Det ska skickas in ytterligare remissvar i ärendet, och som vanligt när det gäller regeringsärenden så är det bråttom. Från en total tystnad i många månader så gäller det att skynda på – vi har mindre än 3 veckor på oss att svara.

Jag börjar med lite inklistrat

According to the World Conservation Union (IUCN):

Already 50% of the world’s wetlands have been lost. The degradation of wetlands puts the livelihoods of communities and the biological diversity at risk. Over 800 freshwater species worldwide are now threatened with extinction.

Om man ska basera torvens vara eller icke vara på ”ren” fakta – då är tabellen nedan allt som behövs. Tydligare än så kan inte torvens miljöpåverkan åskådliggöras. Den omfattande kampanjen #låtkoletligga som bedrivs av några miljöorganisationer är viktiga för miljöns framtid – men samtidigt är det så att vi måste ta samma ansvar för det svenska kolet som för det tyska. Att stenkolet ska bevaras i marken i Tyskland får inte överskugga vårt ansvar för det svenska ”kolet” – torven. Nu är det investerat en hel del prestige i det tyska kolet, men torv är så mycket mer än ett fossilt bränsle – det är den enda konstanta kolfällan på jorden. Den är en viktig vattenrenare, den är livsnerven för många amfibier och växter, den är reglerare av grundvattennivåerna, men framförallt så är torvmyrarna vackra och underbara rastplatser i livet.

#låttorvenligga är hashtaggen att gilla och dela. Sverige kan inte som enda land i Europa tillåta torvbrytning. De två stora torvbrytarländerna – Finland och Vitryssland har börjat fasa ut torven som energislag i sina respektive länder.

Ett litet första steg i rätt riktning är att frånta torven rätten till elcertifiktat – då är den totalt olönsam och energibolagen kan då rikta in sig på mycket mer miljövänliga energislag – såsom Hampa. Energibolagen erkänner utan omsvep att torvbrytning existerar endast för att det är sådana skattelättnader genom certifikaten.

Although more than half of the mires within the European Union are still pristine, the development mentioned above has led to strong anti-peat campaigns, especially in the United Kingdom, Ireland and Germany. For instance in Switzerland all remaining peatlands have been protected and no peat harvesting is possible any more. Also in the North European countries, nature conservation organisations and environmental authorities carefully monitor the environmental impacts of peat production and use, and new restrictions are imposed almost annually, as a result of ever-tightening environmental legislation. The role of the European Commission in environmental issues concerning peat has increased, especially after Finland and Sweden joined the EU in 1995, with repercussions in both countries.

Hittade en intressant artikel här, där Neova bjuder in till öppet hus, för att i vanlig ordning vilseleda befolkningen.

Saxar ut några intressanta ord från Neova:

Regina Jönsson säger att man bara producerar på mark som redan tidigare har påverkats av brytning och som därför redan läcker koldioxid. Därmed besparar man den orörda mossen och menar att torv är en bra resurs som ska användas med förnuft.

Med dessa ord så har Regina redan beseglat Neovas öde i kampen om att få bryta i Vitvattnet. Vi har nämligen redan bevisat att Neovas mest eftertraktade myr – Kurkmyran är en helt orörd myr – bevis för detta är radarbilder inskickade till berörda instanser.

På denna radarbild så visas att Kurkmyran är en orörd och därmed skyddad myr

Det är ingen slump att Neova valda att kalla projektet Beatamyran m fl – hade de sagt Kurkmyran m fl, då hade det hela varit kört redan från början.
Som ett litet bevis på hur ansvarig handläggare på Länsstyrelsen kommenterar det faktum att Kurkmyran är orörd skriver denne följande: Många bybor ANSER att Kurkmyran är orörd, men Neova håller inte med..
Vi anser inte – vi har redovisat detta bildbevis.

Men för att liksom på ett övertydligt sätt motargumentera så säger handläggaren i samma mening – Kurkmyran innehåller i vilket fall så låga naturvärden så den därigenom kan anses brytbar.

För upplysning – en orörd myr ska skyddas, oavsett naturvärden. Nivån på naturvärden är även den motbevisad – bland annat genom den fågelinventering som är genomförd.

När det gäller torvindustrins mantra gällande torvbrytning så kopierar jag ur min egen blogg – från ett tidigare inlägg:

”Eftersom uttaget är mindre än tillväxten kan det klassas som långsamt förnybart biomassabränsle”

En rätt intressant formulering. Tänk om vi applicerar den på den tjockolja som pumpas upp runt om på jorden. Ni vet den tjockolja som vi dagligt tal kallar för fossilt bränsle, och så säger vi åt alla dessa oljepumpare att minska på takten.
Hur mycket ska de minska på takten?

Jo. de ska minska på takten så pass mycket så att den mängd olja de pumpar upp är mindre än den mängd olja som produceras varje dag.

Men hallå säger du då, olja är fossilt och flera miljoner år gammalt!!

Självklart är det så, men det är faktiskt så att det varje dag sjunker tusentals ton växtmaterial till havets bottnar varje dag. Detta växtmaterial är början på ett mångtusenårigt förmultningsförlopp som så småningom blir den fossila olja vi så hett eftertraktar.

Vi förbrukar omkring 85 miljoner fat olja per dag. Ett fat innehåller omkring 160 liter så om vi räknar lite så får vi fram att vi förbrukar 13 600 000 000 liter olja varje dag. Många forskare menar att nybildningstakten motsvarar en procent av utvinningsvolymen.

Så om vi då ber att de sänker farten så det motsvarar nybildningstakten, blir oljan mindre fossil då?

Självklart inte.

Nej Sverige – vi kan bättre.

Torv är enligt FN:s klimatpanel IPCC varken att betrakta som fossilt bränsle eller biobränsle och sorterar därför sedan 2006 under en egen kategori, torv. Som energikälla är dock torv enligt klimatkonventionens och EU:s regelverk att betrakta som ett fossilt bränsle eftersom dess utsläpp av växthusgaser, sett ur ett livscykelperspektiv, är jämförbara med de av fossila bränslen. Regelverken bygger på IPCC:s bedömningar.

Nu när den sista svängen yttranden ska avhandlas, så framstår det tydligt att det enbart handlar om prestige från ansvarig handläggare samt landshövdingen. Trots alla bevis för hur oerhört korkad denna torvtäkt är, så fortsätter de två köra huvudet i sanden. Återkommer med mer fakta framöver.