Ett axplock av torvfakta – eller maktlösheten man känner..

Sitter och funderar på det här med stora företag, statens ställning och den enskilde medborgarens roll i samhället.

Utan att peka finger eller särskilt styra den här texten åt nåt håll så utgår jag stora delar från mina erfarenheter i frågan om torvbrytningen.

Men jag antar att det är ett standardförfarande som gäller.

Ett företag söker land och rike kring efter lämpliga marker att bryta torv på. Torven är tänkt att säljas och förbrännas i energibolagens stora värmeanläggningar. En stor orsak till det är faktiskt miljöorganisationernas kamp för en renare miljö. Allt arbete med att få bort plasten i soporna gör nämligen dina sopor för energifattiga, och därmed brinner de inte så bra i värmepannorna. Det är där torven kommer in med sin fossila kol. När den brutna torven torkat är den nämligen ett högkoncentrat av olja – vilket brinner bra.

Här ligger byn som riskerar att förstöras för all framtid.

Jag ska nedan försöka redogöra för de olika stegen i det arbete som så småningom ska leda fram till en täkt.
Observera att jag inte är jurist eller på något sätt gör gällande att jag redovisar detta korrekt – du är välkommen att genom kommentarer korrigera mina fel.

Undersökningstillstånd: Företaget ansöker om detta – en så kallad inmutning över området där avsikt, ungefärliga platser anges, kontaktinformation till företaget.

Samråd: Ett möte emellan företaget som avser bryta torv, berörda myndigheter och markägare. Vid vårat samråd kan jag berätta att företaget Neova berättade att de aldrig går emot markägare – det fanns ett undantag – och då gällde det markfrågor gällande en väg in till brytningsområdet.
Vi som var på detta möte skrev då på ett papper där vi klargjorde att vi inte vill se någon torvbrytning på våra marker.
Då borde väl Neova säga ok – det blir inget av med denna torvbrytning.
Obs: hela detta samråd spelades in på band.

MKB: Miljökonsekvensbeskrivning – här kommer det konstigaste i svensk miljölagstiftning. Det företag som ska förstöra vår natur börjar hela processen med att lämna in en MKB till Länsstyrelsen. I vårt specifika fall vet vi att Neova sprang skytteltrafik hos ansvarig handläggare samt hade en omfattande mejlkorrespondens med samma handläggare. Dessa mejl visar hur handläggaren steg för steg korrigerar felaktigheter och svagheter i MKB:n. När all text är i ordning så godkänner handläggaren MKB:n och Neova får sitt tillstånd.

Just i detta ärende så påtalade jag för Länsstyrelsens jurister att det är direkt olyckligt att det inte finns lagtext som synliggör och sparar besök som utomstående gör på Länsstyrelsen. Det är ett allvarligt demokratiproblem – vilket de höll med om.

Visst är det väl oerhört besynnerligt att ett företag på det här viset får juridisk hjälp av ansvarig handläggare att få till en lagligt hållbar MKB?

Här fick de hjälp med att synka sin MKB gentemot till exempel Miljöbalken, bestämmelser om vattenverksamhet och en del andra lagar som man kan tycka borde ligga på Neovas bord att själva reda ut.

När MKB:n är godkänd så beviljas –
Bearbetningskoncession. Denna ger företaget rätten att bryta torv i området, tills det inte finns mer torv att bryta.

I samband med tillståndet går Länsstyrelsen ut med en kungörelse om bearbetningskoncessionen och den möjliggör för markägare, sakägare, rennäring och andra, som till exempel miljöorganisationer att inkomma med ett yttrande över beslutet.

Och just här börjar hela processen lukta riktigt rutten – för den som ska handlägga dessa yttranden är samma handläggare som hjälp Neova med sin MKB. Och som i fallet med våra yttranden, så hade vi många synpunkter på MKB:n. Men eftersom handläggaren  – i sina ögon – redan godkänt MKB:n gentemot gällande lagstiftning – så är det ju självklart att denne handläggare inte finner några synpunkter i alla yttranden som kan ändra i beslutet.

Kan man på något sätt undkomma ordet JÄV med stora bokstäver??

Ska man på något sätt ge alla yttranden en ärlig chans så måste väl en annan (instans) bedöma frågeställningarna i alla dessa yttranden.

Det som gör det hela än värre är det faktum att det på Länsstyrelsen sitter andra avdelningar och formligen sliter sitt hår i förtvivlan över den beviljade koncessionen. Men praxis är att man inte motarbetar Länsstyrelsens tagna beslut.

Missförstå mig inte – jag tycker Länsstyrelsen gör ett bra jobb – men nånstans måste det väl bli fel när det är såna motparter under samma tak?

När sedan alla yttranden börjar blir för besvärande och det börjar svikta under fötterna på handläggaren, då går denna till sin chef – Landshövdingen och ber denne skriva under svaren på alla yttranden. Som om hennes namnteckning gör det hela mer rätt?? Jag kan sätta 100 kr på att landshövdingen inte har en aning om hur Torvlagen – Miljöbalken eller regelverket för vattenverksamhet är utformat.

Jag ska lista några saker vi yttrat oss om – det kommer mera framöver

• Närheten till boende – som närmast 200-300 meter. Alla andra Lst (Länsstyrelser) avslår täkter som nära boende. Livskvalitén blir helt enkelt förstörd av buller och damm. Eftersom själva torvtäktverksamheten endast kan pågå under sommarperioden så jobbas det dygnet runt på dessa täkter.
  .
• Vattentäkt – två byar får sitt vatten från en täkt som ligger i absolut gräns med täktområdet. Vi hävdar att dricksvattnet försvinner om man tar bort mothållet – dvs – torven. SGU gjorde inte sitt jobb första och enda gången de yttrade sig – de hade då inga synpunkter. Men efter kontakt och redovisning för de faktiska förhållandena så medger de att de i dag skulle avslå ansökan. Men praxis är ju som sagt att inte ändra tagna beslut!!
  .
• Rennäringen – Vapstens sameby har dessa myrar som kärnområde för sitt vinterbete. Samma sameby som riskerar sitt kärnområde för sommarbete förstört – den planerade nickelgruvan i Rönnbäcken/Tärnaby.
  .
• Brandrisken – alla torvtäkter brinner – Bjurholms räddningstjänst har i ett yttrande klargjort att de inte har resurser att förhindra spridning av täktbrand, och med ett par hundra meter till byn så är det självklart ytterst oroande för alla boende.
  .
• Biotopvård – De två tänkta täkterna – Beatamyran och Kurkmyran delas av Lillarmsjöbäcken. Lst har i Lillarmsjöbäcken och den å med vilken Lillarmsjöbäcken flyter samman med – Hörnån –  investerat omkring 35 miljoner i vattenfrämjande åtgärder. Två stora dammar är utrivna, vandringshindrar borttagna, lekbottnar iordningställda, mångåriga kalkningar – både med helikopter och med kalkdoserare. Senaste elfisket i området för täkten gav bla en harr. Havsöring har börjat vandra upp i systemet. Jag har personligen sett utter i området. Till saken hör – ett enda kraftigt skyfall med efterföljande översvämning i de sedimentdammar som ska ta hand om täktens ytvatten är tillräckligt för att omintetgöra allt det biotopvårdsarbete för omkring 35 miljoner som Lst utfört.
  .
• Fågellivet – Neovas så kallade fågelinventering borde aldrig ha godkänts. Den skedde vid tillfällen då det inte är oerhört svårt att finna fåglar på myrarna, sena höstdagar och mörkar kvällar. Vår egen inventering – finns som pdf till höger – uppvisar en mängd rödlistade fåglar. Artskyddsförordningen ska självklart ha företräde med alla dessa rödlistade fåglar i området. Ansvarig handläggare ska INTE behöva upplysas om turordningen – Artskyddsförordning kontra torvtäkt.
  .
• Naturvärdesbedömning – Utförd av en av länets mest meriterade och kunniga skriver om Kurkmyran- sumpskogar, moränholmar med barrdominerad skog i olika successionsstadier ( vissa kan vara potentiella nyckelbiotoper, hydrologiskt sett orörd och med spektrum av olika regiontypiska växtsamhällen.
  .
• Uran – Neova redogör inte för på vilka djup de gjort sina provtagningar. En stor riskfaktor i all torvbrytning av förekomsten av uran. Den förekomsten ligger alltid ett par meter ner i torven. Det är därför av yttersta vikt att det redogörs för på vilka djup Neova gjort sina provtagningar. Jag har försökt efterforska gps-punkter, hur djupt de borrat osv, men det är ”företagshemligheter”. Lst har tydligen rätt att kräva ut dessa resultat, men det ligger nog inte i ansvarig handläggarens intresse att eftersöka dessa fakta. Så när torven friläggs riskerar området att svepas in i urandamm.
  .
• Grannkommunerna stödjer alla Bjurholm i ett stort nej till denna täkt. Alla energibolag som kan tänkas bli köpare av denna torv säger nej – alla utom Umeå energi. Trots upprepade mejl till ansvariga, så får vi inget ställningstagande från bolagets sida. Marknadschefen på Skellefteå kraft sa klart och tydligt – vi köper aldrig torv från områden där ortsbefolkningen säger nej till täkt. Till saken hör att Neova måste redogöra för vem som ska köpa torven innan de får börja bryta. Så om du vill stödja oss – mejla, ring eller på annat sätt – ställ Umeå energi mot väggen.
  .
• #LåtTorvenLigga är Sveriges stora bidrag i kampen mot klimathotet.
  .
• Vi behöver din hjälp – genom påtryckningar, mejl eller som journalist. Nån som ställer frågor till Länsstyrelsen, Umeå energi, Naturvårdsverket, SGU eller Regeringen. Men först och främst frågar Neova – varför?