Datorberoende är ett begrepp som behöver definieras tydligare. Finns det personer som är datorberoende? Hur många handlar det i så fall om? Finns det särskilda riskgrupper och vilka beteenden ska räknas som datorberoende?

Det här är frågor som vi vet alltför lite om och behovet är stort av grundlig kartläggning om fenomenet. I Umeå kan Skolhälsovården vara en viktig aktör för att samla in fakta och skapa kunskap kring frågorna.

Umeå är en av Sveriges främsta IT-städer. Här har till exempel alla 16- och 17-åringar genom sin gymnasieskola en egen bärbar dator. Så jag vänder mig till Sara Helmreus, chefsskolsköterska för gymnasieskolorna i Umeå kommun. Hon och hennes team möter ungdomar som använder dator mycket och hon menar också att allt fler inom skolhälsovården har börjat uppmärksamma frågor om datoranvändning. Men det är inte lätt att upptäcka eventuellt beroende, menar hon.

”Det som vi uppfattar som ett problematiskt användande kanske inte eleven uppfattar som problematiskt”, säger Sara Helmreus i telefon till mig.

Hon berättar att Skolhälsovården i Umeå är aktiv på många sätt för att tidigt fånga upp risker med hälsan bland eleverna. Man går till exempel ut i klasserna och erbjuder alla gymnasieelever i årskurs ett att komma till skolhälsovården. Det blir då ett tillfälle då man får tala om hälsa, sexualitet och allmän livsstil.

Ingen statistik över datorberoende
Men någon statistik över eventuellt datorberoende i Umeå kommun har man inte och det finns inte heller fastlagda kriterier för hur ett sådant beroende ser ut. Just frågor om datorberoende är så pass nya så de finns inte med i de dokument som styr skolhälsovården. Socialstyrelsens riktlinjer föreskriver bland annat att skolhälsovården ska verka för sunda levnadsvanor, arbeta för en säker och god arbetsmiljö för eleverna och uppmärksamma förhållanden i elevernas närmiljö som kan innebära ökad risk för skador och hälsa. Men något specifikt om datorberoende finns inte i riktlinjerna.

Sara Helmreus menar dock att frågor om datorberoende kan bli allt mer aktuella framöver, inte minst eftersom alla elever i Umeås gymnasieskolor idag får en egen bärbar dator av skolan. Men då är det inte enbart beroende man vill titta på.

Belastningsskador och sömnproblem
”Belastningsskador är också intressant att ta upp och även brist på sömn”, säger Sara Helmreus.

Överlag finns det ett behov av att bättre kunna fånga upp tendenser kring elevernas hälsa.

”Vi håller på att prova ut en enkät som vi eventuellt kommer att börja använda, i så fall kommer det att bli i samarbete med landstinget”, förklarar Sara Helmreus.

Datoranvändning och eventuellt beroende är en viktig fråga att reda ut och det är mycket bra om skolhälsovården kan hålla ett öga på tendenserna, inte minst om man via enkäter och undersökningar kan få in fakta. Utifrån sina dagliga kontakter med skolelever kan Skolhälsovården i Umeå bli en viktig aktör när det handlar om att skapa mer kunskap kring det än så länge vaga begreppet datorberoende.