Hur lindrar vi själens nöd, kamrater och vänner? Huttrandes i krogkön, ensam vid korvkiosken, med ångesten i strupen i köpgallerian – hur lindrar vi trycket från de kyliga fingrarna som kramar våra hjärtan? Kanske kan mobilen i framtiden bli en bärare av medmänsklig värme och en förmedlare av stöd från andra.
 
Med mobilen i vår hand och dess nya möjligheter att koppla vår fysiska position till tjänster förändras platserna som vi befinner oss på. Det gäller i köpsituationer men också i nödsituationer.

Låt mig först börja med köpsituationen. I den situationen kommer mobilen i framtiden att bli allt mer använd som ett verktyg när vi ska bestämma oss för om vi ska köpa en vara eller inte. Om några år kommer allt fler av oss att använda mobilen för att ta del av information om varor i en affär. Mobilen kommer att kunna läsa av taggar som sitter på förpackningen vilket innebär att du på mobilens skärm kan få information om varifrån varan kommit, vilket innehåll som finns i den, vilka kemikalier den består av, och du kan dessutom få recept om det är mat och tvättråd om det är kläder.

Men vi kommer inte bara ta emot information där vi går mellan hyllorna i gallerian. Vi kommer också lämna information. Både medvetet när vi själva vill det och omedvetet automatiskt. Det sistnämnda ser vi redan nu när vi till exempel köper en bok på nätet. Då kan man se att den som köpte den här boken har också köpt den här och den där. Det är en automatisk registrering som sker, vi behöver inte själva lägga in den.
 
Med positioneringstjänster kommer våra mobiler att bli än mer viktiga i hanterandet av information.  Då kommer vi inte bara kunna ta emot information utan också lämna information genom att klistra fast digitala meddelanden på den fysiska plats där vi befinner oss.
 
Idag bedömer vi en restaurang när vi står på trottoaren genom att spana in hur många som just vid tillfället sitter där inne, om lokalen ser inbjudande ut och vad menyn i fönstret säger om priser och utbud.

Imorgon håller vi dessutom upp mobilen och genom att mobilen känner av vår fysiska position kan den hämta upp den information som tidigare besökare digitalt klistrat fast på platsen om just denna restaurang. ”Pröva deras potatisgryta” eller ”sitt gärna vid bord 12, det är bäst”, kanske vi kan läsa.

På så sätt kommer positioneringstjänster att påverka våra köpbeslut och vår konsumtion.
 
Men hur blir det då med själens lindring i nödsituationen? Kanske kommer också denna att få sitt utrymme i mobilen? Om människor fortfarande i framtiden kommer att be, eller vilja ha stöd av varandra, ett värmande ord, någon som bryr sig, kommer vi kanske att få utrymme också för dessa behov i och genom mobilen.

När vi vandrar över kyrkogården sneglar vi ner mot mobilen när vi går förbi en grav och läser hur någon med hjälp av en positioneringstjänst klistrat fast ett meddelande just där vi grusgången och skrivit: ”Ta hand om Astrid, hon var mitt allt”. Eller på torget, mitt i staden, utanför korvkiosken eller i krogkön kan vi hämta upp de böner och tankar som människor klistrat fast just där, på den fysiska platsen: ”Gud, vad jag fryser i den här kön. Finns det ingen som bryr sig?” eller ”Hur kan jag vara så ensam när det är så många runt omkring mig?”.

Och utan på vägen, vid olycksplatser, kan det bli mycket naturligt att inte bara tända ljus och lämna blommor utan även lämna sin varma tanke genom en digital notering via mobilen. Tänk om vi hade haft den möjligheten kring platsen där Olof Palme mördades. Då hade vi kunnat läsa vad människor bad och tänkte just dagarna efter mordet men också ända fram till nu, fast säkerligen allt glesare mellan de nedskrivna tankarna då platsen inte är lika laddad idag.

Med positioneringstjänster i mobilen kan vi få en stad, ett torg, en krog att fyllas av samtal, att bli lite varmare, genom att vi med korta fastklistrade digitala meddelanden delar med oss av våra innersta dolda tankar. Små meddelanden som spränger tid och rum.

Om vi vågar låta tekniken användas till annat än konsumtionens lov.