Det går uppåt för e-bokslånen men nedåt för de tryckta fysiska böckerna och antalet anställda bibliotekarier. Färsk statistik från Kungliga biblioteket (rapporten Bibliotek 2010) visar att antalet digitala e-bokslån på folkbiblioteken ökade under 2010 med 68 procent medan antalet tryckta böcker minskade med 1,7 miljoner exemplar samtidigt som antalet anställda också minskade med drygt 200 personer.

Minskningen sker också i antalet fysiska lokaler. Under 2010 lades 46 biblioteksfilialer och två bokbussar ned. Fortsätter denna minskning av bibliotekslokaler kommer en tredjedel av landets fysiska folkbibliotek att ha stängts ner år 2020 jämfört med 1995, enligt en prognos som Kungliga biblioteket gör i rapporten.

För en stad som Umeå där kommunen planerar för ett nytt biblioteksbygge är siffror som dessa av stort intresse. Rapporten Bibliotek 2010 skvallrar om en biblioteksvärld i förändring och ett läsande som går från det fysiska till det digitala, även om antalet fysiska boklån fortfarande är långt större än de digitala.

Men prognoserna som Kungliga biblioteket radar upp i sin rapport talar ett tydligt språk om en samhällsförvandling som vi bara sett början av. För biblioteken är det en stor utmaning att förstå och och i förväg kunna planera för denna framtid som vi inte vet hur den säkert kommer att bli, men som vi trots allt kan ana att den blir annorlunda. Frågorna man måste tampas med är många och högst konkreta.

Hur många hyllmeter fysiska böcker ska man planera för? Hur många datorer och servrar?
Vad blir kostnaden för utlåning av e-böcker jämfört med fysiska böcker?
Måste man i ännu högre grad rekrytera personal som är digitalt skolade?
Hur ska lokalerna se ut om framtiden innebär färre fysiska böcker och fler digitala?
Ska bibliotekarierna börja nätvandra för att stötta folk i deras läsning istället för vandra mellan de fysiska bokbestånden?

Frågorna är svåra och inte minst är de ekonomiska avvägandena knepiga. Redan idag baxnar biblioteken inför allt högre utgifter för e-boksutlåningen och fortsätter prognosen som Kungliga biblioteket lämnat så kommer det absolut inte att minska.

Sveriges Radio skriver på sin webb om det analkande problemet: "Det mest tydliga exemplet på e-bokens framfart vid biblioteken i år är biografin om en viss svensk fotbollsstjärna där pappersutgåvan i exempelvis Stockholm lånats ut runt 250 gånger sedan den släpptes som lånebok för fyra veckor sedan, e-boken har nått drygt 1 600."

För biblioteket är det ett ekonomiskt problem att boken om Zlatan efterfråas av så många i digital upplaga eftersom biblioteket måste betala dubbelt så hög ersättning till förlaget för den digitala utlåningen jämfört med den fysiska. Något som många inom biblioteksvärldenser som en orimlighet. Men resultatet blir att att allt fler bibliotek idag vill begränsa de digitala utlånen, enligt inslaget i Sverigs Radio.  

Samtidigt är en jämförelse med organisationen BRIS av stort intresse. På samma sätt som biblioteken nu gör har BRIS sedan flera år tvingats tampas med de digitala utmaningarna. I takt med att barn och unga har börjat använda datorer och internet har förväntningarna på att BRIS ska finnas på nätet ökat. BRIS har antagit den utmaningen och har idag styrt över en mycket stor del av sina kontakter med barn från den traditionella talade hjälptelefonen till det skrivna ordet på internet i form av BRIS-mejlen, chatt och diskussionsforum på nätet.

Vid en intervju som jag gjort med ansvariga på BRIS säger man att det inte är de tekniska kanalerna som är BRIS kärnerbjudande. Det man erbjuder är en trygg vuxenkontakt och om barnen hellre vill ha den via internet än telefon så är det BRIS ansvar att skapa så säkra digitala kanaler som möjligt för dessa kontakter. Resultatet har blivit att de digitala kontakterna med barn idag är fler än de talade via telefon.

För biblioteken är på samma vis den stora framtidsfrågan vad som är verksamhetens kärna. Är det att försvara den tryckta boken och läsning på papper? Eller är det något som inte är bundet till teknikform och kanaler och som mer handlar om att förmedla kunskap, upplevelser och förståelse för andra människors liv? Men hur förmedlar man sådant i en digital värld utan böcker? Går det eller krävs det trots allt ord på tryckt papper för att kunna göra det?

Det är stora framtidsfrågor för biblioteken som redan nu måste få sitt konkreta nedslag när man planerar för nya lokaler och vilken form av teknik och personal man ska finansiera.