Fler kvinnor behövs inom it-området, men alltför lite görs från centrala myndigheter. Det kan man konstatera när Digitaliseringskommissionen släpper sin första rapport En digital agenda i människans tjänst, SOU 2013:31, som lämnades till it-minister Anna-Karin Hatt i förra veckan.

Låt mig först konstatera att det finns ett flertal inititativ för att uppmärksamma frågan om jämställdhet inom it-branschen. Där finns exempelvis nätverket winIT, med över 2300 medlemmar, som samlar kvinnor inom it-yrken. I Umeå finns en mycket livaktig avdelning vars föreläsningar lockar upp mot 100 kvinnor varje gång för inspiration och kompetensutveckling.

Ett annat exempel är riksföreningen Datatjej som i början av 2013 samlades till konferens i Umeå då 120 unga kvinnor som läser på någon it-utbildning vid landets universitet och högskolor deltog.

Men även om sådana insatser existerar måste mycket mer göras om jämställdheten inom it-området ska öka, konstaterar utredningen, som i denna första omgång kartlagt det svenska ekosystemet som bygger upp det digitala Sverige.

Snedfördelningen är nämligen stor, visar utredningen. Här är några siffror som man lyfter fram:

16 % av de som börjar gymnasieutbildning med teknisk inriktning är kvinnor.
23 % av de som går ut från en it-utbildning på universitet och högskolor är kvinnor.
19,5 % av yrkesverksamma inom it-området är kvinnor.
18 % av landets it-chefer är kvinnor.
9,4 % av cheferna inom svenska noterade it-bolag är kvinnor.

Det är siffror som bör vara en väckarklocka för regeringen. Men när utredningen benar ut vad som är på gång blir det tydligt att mycket återstår att göras från centralt håll för att öka jämställdheten inom it-område.

Några citat från utredningen om aktuella it-insatser visar tydligt på detta:

”… få konkreta insatser för att påverka jämställdheten i it-sektorn”.

”… få insatser som … påverkar deltagandet av kvinnor inom it-branschen”.

”… svårt att se på vilket sätt och i vilket sammanhang kunskapen är tänkt att omsättas i framtida insatser”.

Slutligen konstateras att ”Det finns ingen myndighet som tydligt har agerat i denna specifika sakfråga”.

Här har Digitaliseringskommissionen en viktig uppgift att fylla framöver. Den är tillsatt av regeringen själv för att uppmärksamma vad som saknas inom regeringens it-politik för att Sverige ska bli bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Att kommissionen nu så tydligt visar på brister inom området jämställdhet är därför mycket viktigt och kan förhoppningsvis bidra till att fler insatser görs framöver.