Potatisodlingskatastrofen!!!!!!!!!!!!
Hinkpotatisodlingen som gick åt pipsvängen(förstås)
Det började ju så himla bra
det dröjde inte många veckor innan dessa små nyfikna skira potatisblast dök upp på min balkong.
Jag har verkligen gröna fingrar.
Så var det då äntligen dags att skörda i Augusti.
Men då hände det som inte fick hända.
detta är den urlakade och slappa moderpotatisen,efter att hon klämt fram och gett näring till sina ”ungar”
och de här ska alltså föreställa avkomman,snacka om tragiskt.
med lypsylen som måttstock,inser man snart hela katastrofens omfattning
Resultatet är nedslående MINST SAGT och jag känner en enorm besvikelse, min självkänsla
när det gäller självhushållning är just nu i botten och jag är osäker på
om jag någonsin kommer att orka odla igen. Jag skulle vilja säga att det är ytterst tveksamt.
Blomsterlandet beskriver potatisodling så här (fy fan va dom ljuger) hör här:
Alla kan odla potatis.
Odla din egen potatis,det är skillnad på smaken, vi lovar.Dessutom kan alla lyckas med sin potatisodling,t.o.m. du som saknar gröna fingrar.Något mer lättodlat än potatis får man nämligen leta efter.Det är en häftig känsla att av en enda sättknöl kan det bli ett kok så det räcker till en hel middag.Att odla potatis är nästan som ett trolleri även för vuxna.
Slut citat.
Vilket skitsnack,
Men jag kan ändå inte helt utesluta ett Trolleri
för hur kunde just MIN skörd av en enda sättknöl, bli ett kok till en hel middag för ett SINGELHUSHÅLL???
och hur i hela friden visste knölen att jag är en singel som hamnat på den överblivna kartan?
det fattar jag inte.
Senaste kommentarerna