Hej!

Ja detta blir mitt sista inlägg på VK’s bloggsite.

Jag har bestämt mig för att gå över till WordPress.com istället på grund av att jag känner att jag har mer inställningsmöjligheter på den siten och kan fippla lite hur jag vill där.

Den nya adressen till min blogg är:

http://www.mkeriksson.se

För RSS-feeds gäller:

http://www.mkeriksson.se/feed

Bloggen är inte helt död. Jag håller på att pånyttfödas och funderar på vad jag skall skriva om.

Lördag, rise and shine! Man är sjukt trött och höll på att halka ihjäl mig i duschen så det höll på bli en olycka. Jag har en historia av knäproblem vilket brukar yttra sig i att de går ur led så ambulans måste tillkallas för att dra tillbaks eländet. Jag kliver ur duschen, halkar till lite med vänsterbenet och känner att knäet glappar lite granna. Tur för mig att att det gick bra men vilken syn. Där ligger jag inne i ett litet badrum med knäet ur led. Jag delar inte rum med någon så jag måste alltså släpa mig till telefonen, ringa en kollega och säga : "Hej, mitt knä är ur led och jag befinner mig i en förnedrande situation där jag ligger naken på rumsgolvet indränkt i vatten och det gör ont som fan. Kan du fixa fram en ambulans?". Som tur var slapp jag den förnedringen denna gång.

Dagens utflyktsmål är Eiffeltornet. I och med att resten av företaget kom upp igårkväll fick vi med oss några till. 8 man stark grupp beger vi oss till tornet via tunnelbanan. Finns inte så mycket att säga om tunnelbanan förutom att dörrarna på vagnarna öppnas innan tåget står helt stilla så man får som beräkna lite när man ska hoppa av. Intressant upplevelse.

En ointressant nedgång i tunnelbana.

Innan jag for till Paris fick jag höra av en kompis att det är helt hysteriskt vid Eiffeltornet, alla skall dit och kolla och åka upp och det kommer ta många timmar att gå igenom upplevelsen. Väl där ser man att det är en skitlång kö till en av fundamenten. Nu funkar det så att vid varje fundament är det en entré och därifrån tar man sig upp till första och andra våningen. Varför det var väldigt lång kö till ett fundament är för att det var hiss där. Övriga fundament är trappor och dessa tog vi, som de svenska vikingar vi är.

Eiffeltornet, den har ingen sett förut

Kaxiga och med högt självförtroende börjar vi ta oss upp längs den massiva och imponernade stålkonstruktionen. Efter ett tag börjar det ta emot i benen och speciellt efter min laserdome-upplevelse dagen innan. Det var lugnt värt det, fin utsikt, häftig byggnad och priset är typ 5 euro för att gå upp till våning 1 och 2 och så ytterligare 5 euro för att ta sig ända upp till toppen med hiss (finns inga trappor dit upp tror jag). Allt som allt lite mer än 100 SEK, tycker jaq var väldigt bra pris. Jag skulle ha testat spotta ned från eiffeltornet, men det vore ju helt omoget.

Kl 14.00 skulle det vara samling på kontoret för lite företagsinfo, men innan dess var vi tvungen att få i oss någon mat. På tillbakavägen tar vi tunnelbanan och helt plötsligt går det ombord en gubbe med dragspel och börjar spela clichélåtar från frankrike. Där stod man, mitt i tågvagnen och samtidigt har du en fransk melodi som spelas på dragspel. Kändes på nåt skumt sätt lite Parisiskt. För övrigt har jag inte mycket övers till såna mänskor som i princip försöker spänna ögonen i en och säga "Ge mig pengar eftersom jag, utan ditt samtycke börjar spela musik så att du kan ge mig några euro". Tycker inte alls om detta. Ingen av oss gjorde det.

Lunchen var sådär. Vi hamnade på något turisthak, betalat 10 euro för en sallad som var halvt upphackad och inget speciellt med den. De tar betalt på såna ställen och maten är inget speciellt. Om man vill ha riktig fransk köksmat går man på ett lokalt ställe. Nackdelen är att då kan ingen engelska och om man inte kan franska är man i princip körd.

Min måltid. Häftig va! Kostade 9 Euro det där, skitmat

Efter besöket på kontoret var det dags att fara till hotellet och vila upp sig inför den stundande julmiddagen och allt som tillkommer däromrking. Fasen vad trött man är, hur ska man orka genom kvällen?

Fredag kväll. Laserdome tog ut sin rätt i antal svettdroppar rinnandes nedför en trött kropp. Som tur är fick man några timmar extra på hotellet innan sällskapet drog iväg till en restaurang som är "typisk fransk". Men den var inte så typisk franskt som man skulle kunna tänka sig. Visst, folk snackade franska, stämningen var bra men det var väl snarare maten som kändes mer som svensk husmankost eller hur man nu ska jämföra Huvudrätten kunde man närmast likna kokt potatis med älgkött. Det var gott men jag saknade sniglarna.

Efter middagen var det dags att bege sig vidare till en närbelägen pub. Där möttes vi upp av resterande gänget som reste ned under dagen från Stockholm. Nu blir det krångligt. Varje person får två snören vardera, en blå en röd. Sen fick man det berättat för sig vad man kunde hämta ut i form av dricka. Jag ville ha en whie russian och en öl. White russian var tydligen en alltför avancerad drink så det enda man kunde hämta ut var gin+tonic. Trots det gick det att få ut en white russian då bartendern var clueluess med dessa artificiella regler kring vad man skulle få dricka eller inte.

Timmarna gick och klockan blev 02.00. Då kände jag att det var dags att börja dra sig till hotellet eftersom dagen där på (lördag) skedde den stora julmiddagen. Jag gick tillaks till hotellet själv. Det finns två vägar in till hotellet. En går via en gränd och en annan ingång är att man måste gå runt ett helt kvarter för att ta sig dit. Jag tog sikte mot gränden men då såg jag lite shady typer med munktröjor och betedde sig allmänt mystiskt. Paranoid som jag är bestämmer jag mig för att kryssa runt hela kvarteret för man vill ju inte bli nedslagen, som den paranoide jävel jag är.

Av någon anledning tyckte företaget att vi skall äta julmiddag i Paris i år då vi gjort det tidigare i Stockholm. Företaget har ett kontor i Paris där av den enkla anledningen och nu sitter jag här och matar lite intryck.

Det hela började egentligen igår med att flyga med ökända Ryan Air. Fast det började ÄNNU tidigare med att ta sig från Umeå till Stockholm, sen till kontoret där och sen chartrad buss ut till Skavsta för Ryan Air är cheap bastards. Dessutom turade jag och fick en plats vid nödutgången på flygplanet. Det enda vettiga. 

Skabbiga Skavsta

Av naturliga orsaker (Ryan Air) valde jag platsen vid nödutgången

Väl landad i en bit utanför Paris nånstans på ett flygfält var det dags att ta sig in till Paris trånga och smått klaustrofobiska smågator med en jäkla buss. Chauffören var uppenbarligen van och hade inga som helst problem att ratta sig fram. 

Hotellet vi hamnat på heter nånting på franska, vad vet jag inte för allt heter så skumt här med massa apostrofer, accenter och all möjlig dynga man hittar i undantagskapitlet i en normal ordbok. Nu fuskade jag. Hotellet heter Les Hotels Emeraude. Låter flashy och classy men pja, det är ett rum man kan vara i och sova typ. Inget speciellt. Det är det som är lite klurigt med språket. Allt låter så fint och man kan bli bedragen om man inte aktar sig!

Klockan 22.30 som först var vi incheckade och klara för att hitta på något. De flesta var hungriga och vad gör man då? Springer över gatan så klart. I frankrike skall man så klart äta italienskt. Logiskt och bra och så blev det. 11 personer trycktes in på en liten kvartersrestaurang och personalen fullkomligt bombade oss med alla möjliga skålar med småmat i så det var bara att plocka på sig. När vi alla var mättna och belåtna så kommer tokarna med en varsin pastatallrik till oss! Fan höll ju på att sprängas men det var sjukt gott och inte så farligt pris. Well, prismässigt ligger det i linje med Sverige faktiskt. Inget spännande där. Sen var det matkoma och knoppning i sängen.

 
En typisk parisiansk gränd. Här är hotellet förresten. Mycket moppar.

Idag bestämde vi oss för att spatsera i Paris och vi tänkte vara lite kultiverade vilket innebar att vi satte av mot Louvrén! The looouuvreee. På vägen dit var det dags att suga i sig lite Paris-miljö och det känns en aningens klaustrofobiskt med smala gator där det är enkelriktade gator och byggnaderna är kanske 5-6 våningar höga. Väldigt kompakt må jag säga. Arkitekturen är ju rätt snygg den med då det finns rätt mycket historia i Paris vilket reflekteras på det mesta.

Historiens första avbildade nipple twister!

Väl framme vid Louvrén gick man in och så såg vi att de hade nån specialutställning där det stor Napoleon Hall och det lät ju coolt med lite grejer från Napoleon. Innan dess travade vi runt i det "vanliga" museumet och jäklar vad tavlor det är överallt.. och sjukt stora. Populära teman är Jesus, lidelse, pornografi, änglar och massa slagsmål. Var nog banne mig en Jesus-avbildning i varje rum vi kollade i. Sen så fick man ju till slut se Mona Lisa också. Uppståndelse kring den. Personally, I am not that impressed. Känns som den här haussad rätt rejält. En snackis kan man säga. Men nu har jag sett den i verkligheten i alla fall. Dock kan det ju vara en förfalskning och de har gömt den riktiga (konspiratoriska tankar).

På slutet gick vi till Napoleon-utställningen som faktiskt inte var någon Napoleon-uställning. stället som utställningen var i heter Napoleon Hall och bara är en del av Louvrén. Bah, tji fick man där! Nu har jag i alla fall fått mitt kulturella utbyte för idag och jag är less på tavlor något så jävulskt.

Fransmän sluddrar engelska förresten. Och en hel del pratar inte engelska vilket ställer till det för oss nordbor. Tillbaks till hotellet blev vi sugna på lunch och vi hittade något lokalt hak. Väl där fick vi menyn på en blackboard som man fick hålla upp, galet. Sen var det dags att beställa. Personalen kunde "yes" och "no" på engelska så det var lite svårt att få käk. Som tur var fanns det en trevlig fransman vid bordet bredvid som tog på sig rollen att hjälpa och översätta åt oss. Slutade med att jag fick i mig en sallad och lite vatten. Mina kollegor drog i sig något som en av dem identifierade som kallops smakmässigt. Restaurangen fick knappt godkänt.

By the way finns det väldigt mycket mopeder och småfordon. Förståeligt med tanke på hur jekla trångt det är överallt. 

 Enligt en artikel på svd.se skall nu Rupert Murdochs medieimperium så småningom börja införa betalningsmodeller för att folk ska kunna läsa nättidningar, lite som Aftonbladet Plus fast seriöst förhoppningsvis. 

Vad tycker man om det här då? Man kan säga att tidningsbranschen befinner sig i en revolution och just nu är fältet fritt hur folk skall kunna konsumera nyheter hos en tidning och samtidigt skall tidningen få intäkter. Kom ihåg att sättet att distribuera nyheter via tidning inte förändrats på 400 år förrän Internet kom och sade hej och vände upp och ned på sättet vi konsumerar.

Idag tar vi läsare/surfare för givet att vi skall kunna få tag på nyheter på ett globalt plan ögonblickligen, 24 timmar om dygnet,  och det även gratis. Samtidigt lär tidningarna tappa i upplagor då fler och fler läser nyheterna på Internet istället för att hålla i den vid frukostbordet på morgonen.

Nu är sanningen (enligt mig) att prenumeranter inte ligger till grund för en tidnings inkomster, utan det är snarare all annonsintäkter som ligger och spökar. Dock är det självklart ett säljargument till annonsörer att berätta hur många prenumeranter man har. Om jag vill annonsera i ett medium vill jag veta hur många jag når så det är en balansfråga detta.

För att knyta samman till huvudfråga om vi vill betala för nyheter så hänger det helt på vad för typ av nyheter det är man betalar för, hur betalningslösningen ser ut, betalar man för allting (från nöje till kultur) eller kan man välja områden? Det är sannerligen en svår sits dagens tidningar befinner sig i och det finns inte riktigt någon utstakad väg.

Eftersom människor är vana vid att gratis är gott kommer det antagligen dyka upp nya sätt att sprida nyheter som man vanligtvis måste betala för, precis som musik, film, tv-serier, e-böcker, spel, program osv., nämligen via piratvägar. 

Kan man uppleva media, kan man även kopiera det på något sätt. 

En intressant aspekt på detta är att Apple (datorföretaget) är på gång med en tablet av något slag (datorplatta/läsplatta på svenska eller nåt) och att de även varit i kontakt med de stora tidningarna i USA enligt denna artikel. Nu siar folk om att Apple tillsammans med de stora tidningarna kommer ordna med prenumerationer av digitala tidningar för denna läsplatta som antagligen släpps till våren. Precis som du köper musik på iTunes, prenumererar du på tidningar. Kan detta vara framtiden? Amazon Kindle har redan denna typ av lösning och tycks vara de första som ger detta en seriös chans.

2009-11-18 08.01 edit: Lade till länk till om snacket kring ryktena kring Apples läsplatta och kopplingen till tidningsbranschen, samt lade till kompletterande info kring Amazons kindle.  

Så idag, dagen efter operationen där en tandläkarstudent drog ut min visdomstand läser jag om nästa sjukhusrelaterade ämne, nämligen svininfluensan som jag absolut inte skulle skriva något om överhuvudtaget då jag har täckt ämnet på diverse sarkastiska sätt. 

Men ändock går det att läsa i dagens VK.se att just Västerbotten ligger i täten med sviniga människor. Är det någon som försöker sätta mig på plats eller är det bara ödet att just här, i Umeå, där jag bor, skall få känna på viruset?

Man får ändå intrycket av att de som fått influensan inte direkt hamnat i ett akut läge där man svävar mellan liv och död. De fall som rapporterades i somras handlade mest om folk som hade nedsatt immunförsvar av olika skäl, bland annat en svårt cancersjuk man som dukade under. 

Idag är det alltså Murphys lagar som spelar mig ett spratt där varianten "What goes around comes around" och jag försöker febrilt gömma mig bakom min fasad av humor i rädslan att dö i förtid av en fjantig influensa. Tur jag jobbar på ett kontor med 4 anställda och de flesta håller sig för sig själva, minimal kontakt med omvärlden förutom de regelbundna lunch-promenaderna till ICA Gourmet.

Idag hade jag det tveksamma nöjet att dra ut höger visdomstand. När man nämner för folk att man ska fara iväg upp till sjukhuset och dra ut en visdomstand verkar det som att de flesta kan relatera till den smärta och skräckslagna upplevelse som man skall genomlida inom kort. Det är detta och papercut som sammanför oss människor.

För ungefär ett år sedan fick jag min vänstra visdomstand dragen av en studenttandläkare och även denna gång var det studenttandläkare (två stycken faktiskt). Man kan fundera över om det bara finns studenter som drar visdomständer medan en stressad huvudtandläkare springer mellan salarna och berättar vad dessa skall göra vilket inte direkt lugnar patienten (jag).

Hur som helst kom jag dit, satte mig ned i väntrummet och in kommer nån gamtant och berättar vad som skall hända. Dessutom skulle jag få vänta några minuter extra då studenterna var på tenta (!) för tillfället. What the fuck?! Jag skall alltså få två ångestladdade studenter som precis gjort tenta. Man vet ju själv hur det var efter en tenta, ett slags panikslaget lugn hade infallit sig där man var allmänt känslomässigt labil.

Till slut kommer två glada tjejer som är de som faktiskt ska utföra slakten i min käft. Dessutom har jag fått en fånig, vit t-shirt på mig som tydligen man ska ha på sig när man blir opererad. Hur som helst lägger de mig på britsen, nån gamtant kommer in och plastar in mig och svabbar mitt ansikte fullt med sprit för att jag ska bli steriliserad. Blött blev det i alla fall.

Sprutorna i tandköttet åker in, en efter en och till slut har det domnat bort rejält och man ser allmänt mongo ut och känner sig rätt fånig. Sen får de för sig att prata med en samtidigt som man har vassa instrument i munnen. Vad fasen är det med det?! Allt jag kan göra är att gurgla tillbaks och det känns sjukt givande konversation om man nu kan kalla det för det.

Halvvägs genom operationen börjar assistenten (en av de två läkarstudenterna) fladdra lite med blicken och svaja lätt samtidigt som hon håller i sugen som är i min mun. Sen säger hon att hon måste gå och sätta sig en stund. Det visar sig att hon var på väg att svimma(!).  Magnificent! Hon gör ett nytt försök att stå där och fippla med sugen  men än en gång är hon på väg att tuppa av. En ny assistent kallas in som får ta över. Känns lite riskabelt med en som kanske ska svimma över mig. Förra gången lyckades ju studenten bedöva fel sida vilket var lite stilpoäng på nåt bisarrt sätt.

Efter mycket sugande, borrande, hackande, knakande i min käft och en huvudtandläkare som kom in lite då och då lyckades de till slut slita ut visdomstanden. Hon frågade om jag ville ha den. Då sade jag: "Nej det är bra. Du behöver nog pengarna bättre från tandfén än jag". 

Sen tryckte de upp en sån där gasbinda i munnen och jag mår efter omständigheterna helt okej förutom att varje gasbinda jag drar ur käften kan man istället kalla en binda som varit med om världens mest horribla mensperiod, fast i min mun.