Misstankar

13-åringen behöver tändstickor till nåt myspys hon och kusinen ska ha uppe på hennes rum.
’Pappa, var har vi tändstickor eller en tändare’ undrar hon.
Maken gräver i fickan och håvar upp en cigaretttändare och räcker över den till dottern.
’Varför går du omkring med en cigaretttändare i fickan’ undrar dottern misstänksamt.

Maken blir ställd, så jag rycker in till hans försvar och berättar alla tretusen saker jag kan komma på som bra anledning till varför han ständigt behöver en tändare i fickan, för att han inte ska behöva stå till svars för det hon misstänker. Cigarettrökning.
’Jaha, räddad av din fru dig. Igen’ fnyser hon medan hon springer uppför trappan.

Nu hör till saken att min man röker väldigt sällan. Feströkarre som det kallas. Och så jädra mycket fester har vi väl inte. Semestern och sånt är förstås också fest.

Men dottern ogillar det något kopiöst. I somras satt hon varje gång han rökte en cigarett och räknade ner antalet sekunder han just hade förkortat sitt liv med. Hon är ganska ihärdig. Varje gång gjorde hon en summering dessutom, där hon adderade de tidigare livsförkortningarna.
Jag kommer att få flytta till ett änkehus, den saken är klar.

Jag gissar att det är en ren hämndaktion för att han vägrade skriva på hennes skol- och tandläkarpapper om Tobaksfri Duo, där man förbinder sig att vara tobaksfri tillsammans med en vuxen anhörig, under högstadietiden.
’Ingen ska besstämma om jag får röka eller inte’ sa maken.
Jag skulle tro att dottern i samma sekund som han sa det gav sig fan på att hon kunde bestämma det.

Gissa vem som skrev på i mitt hushåll.