OM

Okej, jag tror jag har lugnat mig så pass att jag kan se lite nyanserat på situationen. Det kunde jag inte i morse. Då var jag på reptilstadiet och hade helst velat göra som i "Dum, dummare" och knyckla ihop min man i en snödriva och mosa en massa blötsnö i fejan på honom.

Vi sitter vid frukostbordet denna onsdagmorgon. Min man ska iväg och jobba och kommer inte hem förrän torsdag kväll. Det snöar som fan ute. Blöt tung snö. Jag inser vem som ska skotta gården när plogbilen har varit ute. Skit samma, jag ser det som gratismotion och tycker inte det är dödligt att skotta snö.

Men som den tre-faser-framåt-tänkare jag är så ser jag att vår tredjebil, den bajsbruna Saaben som ska skrotas och just nu används enbart för trafik till och från Norrskenshallen, den står på gatan. Jag inser också att om den står kvar där när plogbilen kommer, så blir det en sån där lång och besvärlig krok runt vår postlåda och dubbelt pissigt att skotta snö. Så jag ber min man flytta skrutt-Saaben in på gården när han ändå ska gå till jobbet.
"Ställ den där vi hade röd-bilen förra vintern" säger jag och tänker att den ska vara ur vägen.

Han traskar ut och jag hör bilen starta. Jag går ut för att hämta tidningen. När jag kommer ut har min käre man parkerat Saaben på vår garageinfart så att den blockerar utfarten för BÅDA våra två andra bilar. De två bilar som vi är beroende av för att kunna sköta jobb och familjeliv. Jag blir tokig givetvis. Så jag frågar ( högt, ilsket och jävligt irriterat) vad han tror han håller på med? Varför i hela himlens namn har han ställt bilen där???
" Vad spelar det för roll? Det är väl bara att flytta på den om nån ska ut med andra bilen" säger han som just ska gå till jobbat och vara borta i 29 timmar.
"OM någon ska ut" vrålar jag.
"Ja?" säger han och traskar obekymrat mot jobbet.

Det är ungefär då reptilhjärnan slår till ordentligt och jag överväger att springa ikapp honom och dänga ner honom i en väldigt blöt och mosig snödriva, innan jag sätter mig grensle över honom och trycker fast all blötsnö jag kan få tag i med mina Leksandsvantar, rakt i ansiktet på honom!
Men det gör jag ju inte. Istället idiotförklarar jag honom. Totalt. Med alla ord jag har tillgängliga just då. Jag lägger till några synonymer för lat också.

Alltså, OM någon ska ut? Han får det att låta som om vi använder bilen i nödfall. OM det blir katastrofläge och undantagstillstånd.
Ursäkta mig, men vi har varje dag minst fyra enkelresor till Norrskenshallen. Varje dag. Jag är beroende av bilen i jobbet. Ganska ofta är det bråttom för att jag ska ut på trafikolycka eller en brand. Och inte har jag lust att börja parkera om bilar när jag får ett larm. Det är alltså NÄR någon ska ut idag. Inte OM. Vad är oddset för att någon INTE ska ut med bilen idag? Inte ens spelbart, jag försäkrar.

Vi det här laget är jag så arg att jag blir allmänfarlig. Han går lugnt till jobbet och jag flyttar bilen i ilska. Jag kör den rakt in mot häcken så långt jag kan. Jag smäller igen dörren så hårt jag kan och sen skottar jag snö som en furie för att göra av med lite adrenalin. Jag hinner precis klart när jag får larm om en post-lastbil som brinner vid sjukhemmet.
Jag är väldigt glad att den tråkiga planeringsmänniskan i mig har skottat snö OCH flyttat bilen så att jag kan åka iväg direkt med min vanliga. För en sån här gång kan faktiskt 30 ynka försenade sekunder förändra hela min arbetssituation.

Sedan dess har jag nu varit iväg med bilen fyra gånger. Det blir fler idag. Bajs-saaben står tryggt på gräsmattan och jag funderar på hämnd. Jag ska lyfta in den på tvären bakom båda bilarna någon dag när jag är helt säker på att jag absolut inte under några omständigheter ska röra en bil. En dag när jag VET att han ska på Skellefteåmatch i kvalserien. Och sen ska jag ligga i soffan och zappa med fjärrkontrollen och så släpigt jag kan svara:
"Vadårå, det är väl bara att ta hit en bärgare och få bort den OM du ska ut med bilen?"