Knarko-man

Just hemkommen från stora staden efter både hockey för U12 i Noliahallarna och sedan en semmel- och bildspelsfest med Julias Mediaprogram på Midgårdsskolan. LN91 vann över Sävar med 6-0 och konstaterade jublande att man vinner sin serie före Björklöven. Det känns onekligen lite bra.
Bildspelen var riktigt skoj att se och mycket roligare än semlorna.

Inte utan att jag känner mig lite mör faktiskt. Det kan också bero på att jag inte sov många timmar i natt. Trots att jag var ensam i sängen kan tilläggas. Det är jag inte i natt.
Men en fördel med att ha en man med ett brutet revben är att han förmodligen inte kan snarka. Han har så pass ont att han knappast kommer ner i någon djupsömn om jag inte knarkar ner honom. Så nu står valet mellan att låta honom vara halvvaken hela natten och höra honom andas med små lätta andetag följda av något gnyende då och då, eller att helt enkelt trycka i honom lite Tradolan och ta risken att han går i dvala.
Nu är han ingen medicinälskare så han tjurade faktiskt redan på alvedonstadiet, vilket var det enda jag kunde erbjuda i stan. Det tyckte Isa var trams.
"Det är ju inte direkt knark hon försöker trycka i dig"

Nä, det är ju inte det. Men nog leker jag med tanken ibland att man skulle ha något brutalt sövningspreparat i medicinskåpet. Det skulle jag ha nytta av på en massa olika sätt.