Livet är skört

Läste på VK:s web att kvinnan som blev påkörd i Umeå i tisdag nu hade avlidit av sina skador. Det är så fruktansvärt tragiskt. Det är sånna här dagar jag funderar över marginalerna i livet. Vad som avgör vem som lever eller inte. Jag menar, det kunde ha varit vem som helst av oss. Jag är jämngammal med kvinnan. Jag har barn i samma ålder. Hennes barn går i min dotters bästa kompis klass. Jag passerade samma övergångsställe själv häromdagen. Vid samma tidpunkt på dagen.
Skillnaden är att jag inte råkade korsa den här bilförarens väg.

Min dotter var mycket dämpad vid frukosten nyss. Det är klart att det pratas mycket om det här bland ungdomarna också. Hur det är att förlora en förälder. En del har sett själva olyckan. Jag tänker på hennes familj och hoppas att de tar sig igenom det här ofattbara. Livet är skört.