Mardrömsdrömmar

Vi firar midsommar i bästa kollektivanda. Jag och min kompis i Stockholm drar ihop lite olika människor från hela landet och så hyr vi ett helt vandrarhem någonstans i Sverige. Alla bidrar med den mat man vill, inget är uppstyrt eller planerat. Och det funkar alltid. Vi har så jäkla kul. En salig blandning med vuxna och en massa tonåringar.
I fjol var vi på en ö långt ute i Stockholms skärgård, dit man bara kunde ta sig med personfärja. I år har vi hittat ett ställe utanför Katrineholm, dit man kan åka bil.

Petter: Är du nå taggad på midsommar då farsan?
Maken: Ja, jag är mer taggad än i fjol.
Petter: Vadårå?
Maken: I fjol kändes det lite bökigt innan.
Petter: Varför då?
Maken: Jag trodde det skulle bli mycket trafik, bilköer till färjan, sen kanske man inte skulle komma med båten för att det var fullt. Jag hade mardrömmar om det.
Petter: Att du skulle bli ensam kvar på bryggan och båten åkte eller??
Maken: MARDRÖMMAR sa jag. Inte att barnen åkte med båten och jag inte kom med! ( Här försöker pappa vara rolig)
Petter: DU skulle bli kvar på bryggan MED barn och båten åkte iväg?

Tja, alla har vi våra olika ’worst case scenarios’