Batmanplast och chipsomslag

Anton och klasskompisen N håller på att slå in böcker. Den obligatoriska första-skoldagen-sysslan. Det är en intressant dialog kring bordet. Där avhandlas allt från inslagningsteknik till klasskompisens genidrag i fjol att slå in matteboken i papperet från en chipspåse.
Jag undrar hur många böcker jag slagit in genom åren? Det känns som massor. Men nu försöker de klara sig själva och jobbar frenetiskt.

Anton: Kolla vad jag hittade! Batmanplast!
N: Coolt! Nu ska jag göra sådär snyggt som min mamma brukar göra.
Anton: Du verkar värsta ju proffset på det här. Jag är mer amatör kan man säga.
N: Ifjol slapp jag slå in två böcker, de var redan inslagna.
Anton: DET äger.
N: Men hur fick du din sådär bra??
Anton: Mamma, hjälpte mig nu med hörnet, hon är värsta proffset.
N: Jag ska i alla fall riva av allt papper från mina böcker när vi ska lämna in dem. Ingen annan ska slippa slå in som jag har fått jobba med det här!
Anton: Det bästa med att slå in hemma är i alla fall att man får vara i fred.
N: Ja, man slipper tjejerna i skolan.
Anton: Ja, tjejerna som ska "hjälpa till" hela tiden. Nu får man ju lugn och ro.

En timme senare är böckerna inslagna i allt från rosa Sportbladet till Batman-plast och prickigt presentpapper. Det är höst igen.