Muffinsmorsdag

Min 15-åring har bakat så ljuvliga amerikanska blåbärsmuffins att jag nästan inte vill äta upp dem. Det kommer att bli snyggaste morsdagsfikat på länge i det här huset.

I morse vaknade jag till barnaskarans tolkning av "Mor lilla mor", ett årligt återkommande inslag i mitt sovrum. De kan precis så mycket som är nödvändigt, det vill säga inledningsraderna med Mor, lilla moooor, vem är väl som duuu, ingen i heeeeela vääääärlden.

Att det är saligare att giva än att taga råder det ingen tvekan om. Anton var mycket stolt över sin inköpta bodybutter med mangodoft och om jag ska använda deras egna ord så hade Isa "satsat lite väl mycket" på sina egenhändigt bakade amerikanska blåbärsmuffins med topping och glasyr, naturligtvis i återanvändbara formar. De är så fina att jag inte vill äta upp dem!

Jag har naturligtvis också slitit upp paketet som stordottern skickade hem från Stockholm i god tid och sitter och kråmar mig i en ny brunguldig silke-sjal till tonerna av Hej, hej Monica, medan min man kapar brädor i parti och minut. Antingen ska jag ta på mig mina presentstövlar och gå ut i landet, eller så kanske jag slänger mig i solstolen och hugger in på den trave med morsdagsböcker som ska förgylla min sommar. Sex stycken och inte en enda jag hade läst! Det är vad jag kallar research!