Lillebror med familj bor som bekant här en sådär två-tre veckor varje sommar och ett par veckor varje jul. Det innebär att han har en del självpåtagna uppgifter. Han slipar mina knivar varje halvår till exempel, för han kan inte lagar att mat med mina slöa påstår han.
Eller så gör han sina 4M beroende på vad som kommer i hans väg. Meka moppe mobil motorer.
I år såg jag detta som en gåva från ovan, eftersom Isa har fyllt 15 och ville börja köra moppen som står i garaget. Så jag satte bror på att meka, eftersom den inte varit igång sen den blev stulen för några år sedan. Den är bara provkörd av kusinen så att vi skulle se att den fortfarande funkade.
Jodå, den funkar. Men det var mer fel på den än vi först hade insett. Inte nog med att det var en del kåpor och sadel trasigt. De små ligisterna som stal den har dessutom kopplat om en massa el för att den ska kunna starta utan nyckel, vilket också har slagit ut andra delar av elsystemet.
Min bror och mina söner höll på hela dagen igår och sen kom brorsan in med en lista på reservdelar som måste införskaffas från Internet. Det kostar ju några tusenlappar, men ska Isa ha moppen vill man ju ha fungerande lampor och blinkers och så vidare.
Det som retar mig mest är att JAG ska lägga ut de där pengarna på en moped i perfekt skick som stals från min gård. Jag blir så förbannad när jag tänker på hur mycket kul jag kunde ha gjort för pengarna som de där ligisterna nu har sabbat moppen för, för att busköra en natt eller två. Jo, jag vet att jag inte är ensam om att få saker stulna. Men jag är arg i alla fall.
För er som inte vet bakgrunden kommer den här:
3 okt 2005
Sonens moppe har blivit stulen från gården. Jag blir så jävla less.
Min första mogna reaktion är att gå igenom alla gangstergängen häromkring med ett basebollträ i näven. Min andra är att försöka besinna mig och gå till polisen och anmäla stölden i morgon. Hemförsäkringen täcker inte sånt. 10 000 spänn i sjön. Hur glad är sonen…..
4 okt 2005
Stöldanmälde sonens moppe och blev uppringd av poliskontoristen en timme senare. En man hade ringt om en identisk moppe i går morse, drog hon sig till minnes. Vi åkte dit, men moppen var naturligtvis borta.
Mannen som sett moppen hade varit uppe med sin kolikskrikande bebis vid fyra och från sin balkong sett moppen ligga där i höga gräset. Han hade ringt polisen, som inte hade tid att hämta moppen. Nästa natt vid tre var den borta.
Så blev jag varse pappan till en av gangsterungarna som var på väg längs cykelvägen, så jag sprang ikapp honom och stoppade honom strängt och handfast innan jag la huvudet på sned och berättade om hur LEDSNA vi alla var och OM han kunde vara så snäll och pratat med sina söner om de kunde ha sett något…….? Hade han kunnat läsa mina tankar hade han sett hur jag i tanken doppade hans son i syra och beordrade honom att erkänna.
Jo, pappan drog sig till minnes att han hade sett den där mopeden….igår kväll. Men med två ungar på som han aldrig sett förut…Jag såg på en mils håll att han ljög mig rakt i ansiktet, men tänkte att det kanske inte skadar att han vet att jag har ögonen på dem.
”Vad bra, då kan jag säga det till polisen så får de kontakta dig som vittne” sa jag.
Sen åkte vi förbi deras hus, jag och sonen, och träffar en granne som berättar att han sett den killen på en identisk moppe igår kväll, och att de dessutom hade försökt sno hans sons moppe. Suck.
Så jag åker tillbaka in mot samhället och blir varse en polisbil och eftersom jag känner polisen rätt så väl så stoppar JAG polisbilen till sonens stora förskräckelse. Jag berättar vad jag vet, tillägger det jag tror och ber honom hålla ögonen öppna. Man kan ju alltid kolla hjälmen och nykterheten om man ser nån som verkar tokköra med nåt som inte är hans. En timme senare ringer polisen på min mobil och berättar att han nästan plockat två killar som kastat en moppe i panik och sprungit in i ett bostadsområde. Jag och sonen åker dit och konstaterar att det inte är rätt moped. I alla fall inte hela. Däremot ser den misstänkt hopplockad och nymekad ut. Killarna är väck och mopeden beslagtagen.
Det slutar med att sonen får köra iväg moppen till polistationen och jag tackar för hjälpen och plockar upp honom där. På väg hem åker vi förbi huset där den misstänkte förövaren bor och när vi är på väg därifrån kommer polisen och gör samma lov. Jag är SÅ tacksam för att han försöker göra sitt jobb.
Well, ingen moped har vi, men vi har i alla fall försökt och kanske löser det sig.
5 okt 2005
Gissa vad som stod på vår gård i morse kvart över sex när jag gick ut för att hämta tidningen?
Alldeles riktigt-en röd-svart Yamaha DT 500 MX (eller vad det nu är för sifforor och bokstäver bakom det där åbäket). Den var definitivt inte oanvänd. Lerig och jävlig, men förhoppningsvis hel.
Nu skulle man ju kunna tänka sig alternativet att polismakten finkammat hela landet och hittat sonens moped och snällt kört hem den till oss.
Jag tror dock mer på alternativ två. Maffiametoden. Jag är nämligen helt övertygad om att pappan till gangsterungen fick kalla fötter när jag högg honom där på bron utanför hans hus och fick honom att ljuga sig halvt medvetslös. Det bidrog säkert också att polisen snurrade runt den familjens hus några varv igår.
Eller så kanske det kan vara att jag har bröder med hår ner till ändan som kör snabba bilar och lever efter principen "öga för öga" och som senast när den där gangsterpojken snodde en av kusinernas cyklar, hotade med att vedergälla på mer icke-traditionellt vis. Ett samtal med föräldrarna var rätt så verkningslöst, vilket fick min bror att tappa humöret en aning.
Och just nu skiter jag fullständigt i vilket. Någon gång mellan 03.00 och 06.00 i morse är mopeden återlämnad till sonen. Inte där den stod, för vi har en lååång garageinfart där moppen var låst mellan hockeymålet och husvagnen. Nu var den ställd precis innanför häcken ute vid gatan. Ungefär som om någon som lämnat tillbaka den har haft väldigt bråttom….
Jag kanske borde bo i Italien med basebollträn och mafiosos?
Senaste kommentarerna