Klippte till

I söndags morse ringde min telefon. Det var min hemmavarande väninna i Umeå som försökte småprata lite förstrött, men man känner ju direkt att det är något hon lurar på. Mycket riktigt. Det kom något nervöst osammanhängande.
 

”Du….håret…vad är det för färg du har på det nu….? ” undrade hon mycket försiktigt.

”Jag såg bilden i bloggen…..det är väl inte..eller…är det..?

Jag lugnade henne med att det var mörkt som vanlig och hörde hennes sucka lättat.

”Du tror väl inte att jag skulle färga håret gult ” undrade jag.

Hon lät långt ifrån övertygad när hon grymtade något ohörbart.

Det var ju en omöjlighet att inte fota det där håret dagen innan match mot AIK.

 

Men det där med färger är fascinerande. När man blandade ihop den här var den orange, när jag hade kletat i den var den gul, men när jag tog ur den var den svart.

 

Dock utelämnade jag vissa detaljer för min mer nogräknade kamrat.

Hon fick inte veta att jag klippt mig själv med nagelsaxen framför spegeln i dotterns badrum. Polisongerna är lite..tja..assymetriska kanske man kan kalla dem!

Min frisyr är ju inte det jag lägger mest tid på dagligen. Ingen ( utom min frissa)kommer att märka skillnaden, jag lovar.