är
Våranna på gården hos mormor för en sådär 35 år sedan, när dagens födelsedagsbarn Annica och Anders fortfarande var mina SMÅ syskon.
Partajen fortsätter i en aldrig sinande ström. Man har knappt tid att sitta vid datorn för allt tårtätande. Fem födelsedagar är firade i olika former sedan 5 mars. Idag fyller mina tvillingsmåsyskon 39 år. Det föranledde en åldersdiskussion vid frukostbordet i morse.
Isa: Vilket år är Annica född?
Jag: Hon är född 71.
Isa: Ojdå, snart 40 och storkalas för henne då.
Anton: Va? Fyller Annica 39 år idag? Det ser hon inte ut som.
Jag: Vad ser hon ut som då?
Anton: 35 typ.
Så grattis lillasyster, inte minst till att du ser fyra år yngre ut än du är. Annat var det när du jobbade den där sommaren på posten och de frågade vem av oss som var äldre!
Lillebror Anders har däremot alltid varit just lillebror. 12 minuter yngre än sin syster. Man kan säga att han föll på målsnöret. Å andra sidan har han ju haft privilegiet att alltid vara yngst och därmed också haft den självklara rätten att reta sina storasyskon. Jag kan väl säga att han har utnyttjat den väl!
Jag tippar att han sover nu, efter en jobbnatt på NUS, så grattandet tar vi ikväll. Då kanske något obarmhärtigt syskonbarn berättar hur gammal han ser ut att vara?
Senaste kommentarerna