Tyskar och Fantomer

Minns var ni hörde det först. Tyskland vinner Eurovision song contest.
Seriöst, jag trodde  aldrig jag skulle sitta och hålla på Tyskland i något sammanhang, men faktum är att den tjejen är en vinnare. Himla trevlig låt. Och snart börjar röstningen.

Förutom att sy i hundra meter tyll, hundra meter fodertyg, hundra meter råsidenkopia, hundra meter orgANZA, så har vi hunnit en tvärsväng in till stan och titta på brännboll. Sonens lag Salming missade finalen i fjol på en domarmiss, så de hade revansch att utkräva. Tyvärr åkte de ut mot årets segrare med två poängs marginal, vilket var fullkomligt obegripligt för oss som stod vid sidan om och räknade poäng i huvudet. Salming blev inte brända en enda gång, fick in alla spelare på sina slag, missade i princip inte en lyra. Istället höll de på att bränna ut Fantomen fyra gånger, hade sex bränningar och skulle ha haft fler. Och ändå var sluträkningen till Fantomens favör. Mycket märkligt. Jag förstår protesterna.

Jag är glad att jag inte spelar. Jag skulle bli komplett skogstokig på felaktiga domslut. Ja, såvida jag inte var med för att bara dricka öl och lattja och inget annat. Men alla som satsar seriöst för att vinna ( och jag skulle förmodligen inordna mig där) måste ha tuffa dagar på fältet.

Pris för bästa kostym var otvivelaktigt rätt. Jag håller med sonen.
" Spartacus måste ha satsat sex år för att bygga på sig de där magrutorna till den kostymen, så de är värdiga vinnare"