Okänsliga barn

Av , , Bli först att kommentera 11

Storsonen var i Sunnansjö igår kväll och han hade inte heller känt av jordskalvet, trots att hans ”svärfar” hade påtalat det. Vad är det för fel på mina okänsliga barn, tänkte jag.

Sen erinrade jag mig att det kanske kunde vara ett släktdrag.
 
När jag var ungefär sex-sju år inträffade nämligen en explosion på Karlabergsfabriken som låg i kvarteret intill vårt hyreshus. Den var så pass kraftig att den blåste ut varenda fönsterruta på fabriken och väckte alla boende i flera kvarter. Alla utom två personer.
På morgonen var det nämligen världens ståhej och alla, jag säger ALLA, hade varit uppe på natten och sett lågorna, förödelsen och brandbilarna. Alla utom jag och min bror. Vi hade sovit utomordentligt gott. Jag kommer fortfarande ihåg hur jag grämde mig över att jag inte hade vaknat, när kompisarna livligt berättade om denna natt.
 
Jag vet inte om det är den där upplevelsen som präglat oss två syskon så att vi numera är extremt lättväckta och vaknar av minsta lilla. Vi vill helt enkelt inte missa en storhändelse en gång till. Mina barn kanske börjar sova illa på nätterna nu, när de inser att de just missat ett jordskalv.

Huset skakade till för en stund sen. Jag…

Av , , 2 kommentarer 10

Huset skakade till för en stund sen. Jag trodde det var en explosion någonstans i närheten. Jag bad ungarna öppna dörren för att höra om det lät något utanför. Nej, de hörde ingenting och idiotförklarade sin mamma som bara inbillade sig saker. Skrattar bäst som skrattar sist. Nu har jag triumferande läst högt från webben om jordskalvet i Västerbotten. Min man hade känt samma sak. Snacka om krafter i omlopp. Det är nu man känner att utrycket liten på jorden är relevant.

Kaosdesign

Av , , Bli först att kommentera 10

Folk säger att man inte kan sova igen sömn som är förlorad. Jag tycks i alla fall försöka. Jag sov synnerligen gott i soffan till Holland-Danmark igår i två timmar. Jag hade inga problem att somna igår kväll för det.

Alla verkar förresten lika trötta i det här huset. Till och med ungarna är i säng i hyfsad tid, trots att de sovit länge på morgonen.
Alla utom Isa som däremot fick en rivstart på sommarlovet, för hon åker med 6.55-bussen till Umeå varje morgon på entreprenörsutbildning.
Jag jobbar  i väntan på att regnet ska sluta så att jag kan ta en paus och gräva ner en massa plantor som jag knyckte ur morsans rabatt i söndags. Gratis är som bekant gott.
För övrigt konstaterar jag att kaoset krympt en liten, liten aning, men att det är mycket, mycket långt kvar innan jag kan släppa in demon-designernparet Simon & Simon!
Eller kanske är det underground att ha tre sopsäckar stående som interiör på golvet?

Studentprinsessan

Av , , Bli först att kommentera 11


Om någon skulle ha missat vad vi gjort sista dagarna….Lillebror på stege med videokameran och lillasyster som "tronarvinge" i bakgrunden.

I´m on my feet again. Händelserika dagar med massor att berätta om. Dagen efter studenten vaknade jag torr i halsen, med hjärtklappning och svettningar. Det kändes ungefär som att jag varit på årets fylleslag. Helt oförtjänt eftersom jag var lugn och fin och hämtade studenter efter festen på natten. Bakis av för lite sömn, för högt tempo och för mycket adrenalin skulle jag tro.


Så här såg hon ut strax före sex när hon traskade till bussen i
examensklänning, väska och bolero som jag sytt färdigt i "god tid"
redan vid 22 kvällen innan….

Studentnatten fick som de flesta av er säkert vet, ett abrupt slut. Redan en stund efter midnatt ringde Julia och lät min sagt skärrad. Hon visste bara då att någon olycka hänt och att alla skulle utrymmas från lokalen.

Det som blev extra kännbart nu, var att Julia också var med den där ödesdigra kvällen på Norrlandsoperan för några år sedan. Den där golvet rasade när hennes älsklingsband Mando Diao hade konsert. För henne blev det en chockartad upplevelse som det tog flera veckor att hämta sig ifrån. Kompisar som bara försvann ner i ett svart hål och folk liggande där nere helt stilla. Den där känslan av att plötsligt bevittna vad hon trodde var massor av döda tonåringar gjorde sig snabbt påmind i torsdags kväll.
Känslominnet funkar ju så.
 
Jag klädde på mig med ena handen och kopplade upp mig på webben med den andra för att se vad som hade hänt nu i torsdags. Sen slängde jag mig i bilen och kunde i alla fall ringa och berätta för Julia och hennes kompisar att trappräcket på TC gett vika och att 13 personer var på väg till NUS i ambulans. Vad vi visste då var det ingen vi kände som hamnat där i högen.
Senare fick vi veta att en parallellklasskompis till Julia, tillika Isas estetkompis storebror, och sonen till den pålitliga banktjänsteman som jag alltid anförtror alla mina bankärenden, höll på att råka riktigt illa ut underst i högen. Det funkar ju så på små orter, att man känner nästan alla på ett eller annat sätt.
 
Om man undantar slutet av kvällen var annars hennes studentexamen så perfekt som den kunde bli enligt henne själv. Fem på morgonen kvittrade hon omkring med storasyster som flugit hem från Stockholm och nu målade eyeliner och pudrade rouge för glatta livet. Jag började med studenttårtan och all fixad mat som skulle fraktas in till brorsans stuga vid älven i stan, där vi skulle ha studentmottagning.

Prinsessan fick en vändbar skylt, eftersom vi hade en miljon bilder att välja mellan!
 
Solen sken och allt var strålande. Eftersom Julia sen barnsben varit besatt av prinsessor och Disneyprinsessor i synnerhet, så gjorde vi dukning och skyltar på det temat. Allt gick i rosa, spets, guld och brodyr. Till och med sopsäckarna var rosa.
 
På skolgården var vi nog ganska synliga om jag säger så. Inte bara för att min man är närmare två meter och kan hålla plakat högre än de flesta, utan även för att Sofia tyckte att hela familjen borde vara lite kunglig när vi nu skulle fira vår ”prinsessa” . I en garderob hemma hittade jag en samling papperskronor som jag och min syster släpade med oss hem från en riddarfest på Teneriffa kring sekelskiftet, för att kunna ha på någon av våra surströmmingshippor med våra bröder. Systerfamiljerna skulle vara lite kungliga hade vi tänkt. Det där föll ju i glömska, men nu fick de ju ett användningsområde.

En naken prinsessa kräver en kungafamilj!
 
Dottern hade strålande betyg, ingen i klassen var utfull eller tappade betyget, ingen ramlade av flaket och alla hade skoj. Vi tänkte dock särskilt på Julias kompis Mimmi som blivit sjuk lagom till balkvällen och måste tillbringa veckor i sängläge. Stackars tjej! Julias skoskav framstod som ett litet problem i jämförelse!

Bästa kompisen Tinika tog också studenten.
 
Sen blev det firande på brorsans gräsmatta i solskenet för Julia och hennes klasskompis Pernilla (som är min sons sambo).

På väg till mottagningen, helt oskadda efter flakåkningen.
 
När damerna drog iväg till firandet på kvällen återstod bara disken, matresterna, packa bil och släp med ballonger, porslin, tårtfat, champagneglas, bord, dukar, stolar ja ni fattar….och åka hem och packa tillbaka allt. Min mamma var en ängel som hade hjälpt till med kakor och pajer och jobbade som en flitig myra med allt under studentmottagningen.

Innehållet var förstås – prinsesstårta. Dock med extra gräddlager och tillräckligt med rosor för att alla skulle få några var.
 
Jag ramlade i säng vid 23 för att sova en sisådär tre-fyra timmar innan jag skulle in till stan och hämta studenterna… vilket som sagt blev snabbare än jag anade då.
Men nu är vi tillbaka i vardagen och snart kanske vi har fått ordning på det extrema kaos som råder i huset efter de senaste veckornas partajande.
Dottern, som tagit bilderna, är tillbaka i Stockholm och får snart ner vårt kaos dit. Vi åker på lördag.

Champagne,vadd, blå-gula band och vlieseline…

Av , , Bli först att kommentera 16

Champagne,vadd, blå-gula band och vlieseline samsas på köksbordet denna examensmorgon. Vissa av dem är till morgondagens studentfirande, annatska tas i bruk redan idag när Isa lämnar Artediskolan och Anton firar att han har två år kvar. Eller nåt.Deras kläder är dock så gott som klara. Värre är det med studentens klänning som jag började sy en jacka till klockan 22 igår kväll. Varför jag inte hade börjat innan dess? Jag har haft fullt upp framtill dess!

Chippen, Ronaldo och Marshal

Av , , 2 kommentarer 14

Ni anar inte vad roligt man kan ha när man ska gå över till sommarfrisyr och kör hejvilt med en rakmaskin kors och tvärs över håret.

Medan jag slöat mig igenom dagen har mina pojkar varit desto mer energiska. Det började med att maken skulle klippa äldste sonen och sen gick de alla tre löst hejvilt med rakmaskinen och gjorde mohikan-frillor och Ronaldoluggar och How-I-Met-Your-Mother-Marshal-Frilla på pappa. Petter och Anton tjöt av skratt medan de stylade håret till än den ena och den andra fotbollsspelarfrillan. Sen låg det som en päls på golvet i tre olika hårnyanser.

Jisses vad mycket hår det fanns på de där skallarna.

Hur de ser ut nu? Ja det återstår att se i morgon

Partykvarteret med lördag hela veckan

Av , , Bli först att kommentera 16

Allt snurrar på i en rasande fart. Balen gick finfint, det blev spontanfest på kvällen hos med brorsan och svägerskan hos deras kompis som hade ett garage lagom till Corvetten. Han hade även många flaskor vitt vin och whiskey. Say no more.

På fredag var det brännbollsturnering på Artediskolan och yngste sonen sms:ade matchtider och motståndarlag så att jag inte av misstag skulle missa några matcher….
Fredag kväll var jag på tjejfest i en stuga ute vid Gavelbänken och åt och drack gott innan  lördagens 33-årskalas hos svägerskan. Kalasandet fortsatte på kvällen på alla möjliga nivåer, för grannen har fyllt 40 så där var det partaj på altanen. Hemtrevligt med en salig blandning musik.
Jag hann höra bland annat Pärleporten, Hej tomtegubbar, Skateboard och Holy Diver.
 
Samtidigt hade Anton en hop med kompisar hemma som spelade X-box, Julia hade tjejgänget på Wild Kids-afton och efterföljande genomgång av 75 000 balbilder som alla skulle kommenteras minutiöst. Isas kompisgäng hade spelat brännboll och tänkt grilla nere på Puttes väg, men höll på att bli ihjälbitna av mygg. Så tio undgomar intog vår gårdsgrillring och spelade något oidentifierbart spel med en tennisboll på gräsmattan hela kvällen.
När jag tittade ut på gården stod där åtta mopeder, fyra bilar och 15 cyklar. Precis som när jag var i tonåren själv tänkte jag.
 
Söndag morgon blev det ”spontanfest” igen, dock i en lite annan tappning. Jag skjutsade Isa till fotbollsbussen som skulle ta henne till bortamatch i Storuman och träffade en annan sömndrucken förälder som inte heller hade ätit frukost. Så hon kom över och åt frukost på min altan. Bror och svägerska promenerande förbi och blev inbjudna på frukost de med. Inte alla helgmorgnar man har tre gäster innan nio. Sen kom ytterligare en kompis och slog sig ner, så när min man yrvaket dök upp vid halv elva hade vi hunnit avhandla det mesta.
 
Sen dess har jag inte gjort ett vettigt dugg! Och nu ligger examensklänningsmönstret på bordet och väntar på att jag ska överföra det till tyg och kanske till och med sy ihop det så att Julia kan prova det när vi någon enstaka gång lyckas tajma våra tider. Jojo, så går det när man helgar vilodagen och såsar på.
Mot kvällen får den late brått.
 
Grannen såg förresten ganska spak ut nu på eftermiddagen och bad om ursäkt för hög musik. Jag säger som Anton. ”Det bästa som finns när man ska sova är när man hör musik ute”
Han konstaterade att det var nästan lika mycket folk på min gård som på hans igår kväll. Detsamma gjorde en bekant som hade cyklat förbi igår kväll. "Det såg ut som det gjorde på den tiden när du och dina syskon var  i tonåren" konstaterade hon.
Allt går igen.
Detta är ett partykvarter!

Luskam och mormorsmors papiljotter är vad…

Av , , Bli först att kommentera 7

Luskam och mormorsmors papiljotter är vad huset har att erbjuda till balfrisyren. Fatta! Vi äger inte en kam i det här huset,däremot en miljonborstar. Men till slut hittade vi en gammal luskam sen någon av kollarna som beordrats av skolan under lusperioderna. Nu sitter fröken och blåser håretoch tror att hennes hårman torkar på tio minuter med hårtork. Jag har just upplyst henne om att hon kan räkna med minst en timme-om hon har tur! Men klänningarna är i alla fall klara.