Tankebubblor

–  Ikväll kan hockeyn vara slut för alltid, sa storsonen dramatiskt vid middagen.
Jag såg hur förhoppningen tändes i Julias ögon, samtidigt som hon insåg att hon ju inte gärna kan sitta och hoppas på att Brynäs ska vinna över Skellefteå idag. Eller kunde hon det?
Det steg liksom upp en läsbar tankebubbla över hennes huvud, där jag kunde följa hennes inre diskussioner. Slippa hockeyvrålen, härska över TV:n mot att ha en deprimerad pappa i tre veckor framåt. Marigt val.
– Men NHL-slutspelet är ju kvar och sen blir det hockey-VM, sa maken.
Jag såg den där förhoppningen i hennes ögon släckas lika snabbt som den tänts. Den där tankebubblan sjönk som en sten. Hon kapitulerade inför det faktum att hockey liksom ingår i ”det eviga kretsloppet”.  Sen stängde hon in sig med sin dator och sin lillasyster och drömde om en årstid när man faktiskt inte kan se någon hockey alls.
Vi övriga har bänkat oss framför TV:n för att hoppas på att säsongen fortsätter i en vecka till.