Jag är en mästare på att läsa med ett halvt öga – och liksom bara uppfatta vad det står. Eller rättare sagt en mästare på att se vad det INTE står.
Till exempel annonsen där jag läste ”vill du arbeta med de besvärliga kurderna” fast det stod ”vill du arbeta med de besvärliga kunderna”.

Igår på Facebook hade Coop ställt en dagens fråga som jag bara såg i ögonvrån.
Eller rättare sagt, jag såg bara svarsalternativet.
Jag tyckte att översta alternativet ” Jag har redan grälat” lät intressant och funderade vilken fråga de ställt.
En smaskig relationsfråga att gotta sig i??
Alternativ två och tre var  ”När gandalf säger att det är dags” och ”Jag väntar till i maj”.  
Men vem väntar till i maj med ett rekorderligt gräl?  

När jag sen scrollade upp och läste själva frågan fattade jag först ingenting. Vad var det att gräla om?
Saken hade fått en lite annan innebörd om jag hade läst översta svarsalternativet rätt från början.
Där stod nämligen inte ”Jag har redan grälat”. Där stod ”Jag har redan grillat”.

Jag gissar att det  är glada miner hem i bilen just nu. Det kan behövas i det här vädret. Jag hoppas att småkusinerna knoppar in i bilen för annars lär det bli en tung morgon i syrrans hus i morgon. Jag har mindre medlidande i min egen familj.

Själv surfar jag runt i etern och läser om hockeyvärvningar och annat viktigt inför nästa säsong.
Där snavade jag över en artikel om en stackare som gått samma öde till mötes som storsonen. Den kan man läsa HÄR . Samma elände, samma åtgärd och samma farbror doktor. Jag blev nästan nostalgisk ! Men Petter missade åtminstone ingen SM-final.

Maken, lillsonen och hans kompis gick just in i depå. Depå Trädgårdsgatan alltså. Kom ilande från skola och jobb, kastade cyklarna, högg plastlådan med matsäck, tog biljetthögen och störtade ut till bilen med en massa fula svart-gula detaljer kring halsen. Med en rivstart backade de ut från uppfarten för att hämta småttingkusinerna och sen storsonen i stan, för vidare färd mot Skellefteå Kraft Arena i skitvädret.
Julia och jag är alltså ensamma hemma ikväll och jag funderar på middagsbestyr. Ska jag rumstemperera den lagrade camemberten och korka upp vinet redan nu? Ska jag steka den ekologiska närproducerade oxfilén tillsammans med lite färsk sparris?

Igår klockan 10 släpptes biljetterna till SM-finalen mellan Skellefteå och Brynäs ikväll. Jag lovade boka. För er som aldrig har provat att köpa biljetter till ett attraktivt evenemang kan jag berätta att det är bland det mest adrenalinframkallande man kan göra!

Just nu är det mycket svårt att koncentrera sig på något annat än rättegången mot Anders Behring Breivik. Det är en mycket suspekt upplevelse att se direktsändningen från rättegången och höra åtalspunkterna läsas upp, samtidigt som han sitter där mitt framför mig på 42 tums-skärmen

Breivik sitter med nedslagen blick. Jag undrar vad som rör sig bakom det ansiktet. Vad tänker han? Vacklar han? Känner han något?  Är han så oberörd som han verkar? Vad ser han framför sig när alla offer och skeenden läses upp? Och hur mår hans advokat?
Hur anhöriga till alla inblandade mår, det kan jag inte ens sätta mig in i. Det är bara så fruktansvärt, ofattbart, djupt tragiskt alltihop.

–  Ikväll kan hockeyn vara slut för alltid, sa storsonen dramatiskt vid middagen.
Jag såg hur förhoppningen tändes i Julias ögon, samtidigt som hon insåg att hon ju inte gärna kan sitta och hoppas på att Brynäs ska vinna över Skellefteå idag. Eller kunde hon det?
Det steg liksom upp en läsbar tankebubbla över hennes huvud, där jag kunde följa hennes inre diskussioner. Slippa hockeyvrålen, härska över TV:n mot att ha en deprimerad pappa i tre veckor framåt. Marigt val.
– Men NHL-slutspelet är ju kvar och sen blir det hockey-VM, sa maken.
Jag såg den där förhoppningen i hennes ögon släckas lika snabbt som den tänts. Den där tankebubblan sjönk som en sten. Hon kapitulerade inför det faktum att hockey liksom ingår i ”det eviga kretsloppet”.  Sen stängde hon in sig med sin dator och sin lillasyster och drömde om en årstid när man faktiskt inte kan se någon hockey alls.
Vi övriga har bänkat oss framför TV:n för att hoppas på att säsongen fortsätter i en vecka till.

Snacka om att landa med en hård duns mitt i vardagen. Maken åkte till jobbet och jag skulle ha en tvätt- och uppackningsdag i godan ro hade jag tänkt.
Dessvärre hade jag glömt att Isa skulle ha ett gäng tjejer här, plötsligt stod Petter i hallen efter nattjobb , Anton bjöd in till LAN med några kompisar här hemma och Julia skulle ha tjejkväll med sin Fantastic Four, med andra ord tre till.
Och eftersom middagsgästerna hade lite olika saker att ta hänsyn till, som mjölkprotein- och äggallergi, laktosallergi, vegetarisk kost etc, så tog jag den enkla vägen och gjorde veganmat till lunch och middag. Mathavre, ratatouille, nybakt havrebröd  och vid-sidan-av-korv till lunch, följt av olika sorters lasagne till middag. En vegan och en köttspäckad laktosfri. Typ. Däremellan agerade jag taxi mellan , affär , förskola, tågstation, affär, förskola, tågstation igen osv…

För övrigt avlöste fnitter och vrål varandra under hela dagen. Inledningsvis skratt med företagstjejerna som skulle förbereda sig inför Mässan i Stockholm i maj, därefter vrål av de fyra pojkarna som såg olika hockeyklack-klipp på Youtube och drömde om att spela division tvåhockey inför Bajenfans på hovet,  sedan nya glada skratt och högläsning av Oyster Boy kring köksbordet av företagsbrudarna igen, innan Fantastic Four tog över kaffekannan och som vanligt hade väldigt roligt runt köksbordet, i pauserna i SM-finalen.
Hur det vrålades däri hockeysoffan när det nu kom till STORA pojkar med bättre röstresurser än de tonåringar som trängdes i soffan under dagen, det lämnar jag åt er att fantisera om. Ingen lek kan jag säga.
Jag resignerade och gick upp för att lägga mig i min säng och se hockey i en lite mindre" ljudtät " miljö.
Där var det redan fullbelagt av dotter och kusin som tronade bland mina kuddar djupt försjunkna i en film. Jag blev erbjuden en plats i sällskapet. Då var det nära att jag bröt ihop.

Det är underbart med ungar hemma, med påsklov, med kompisar, med nattliv. Det var ju trots allt inte mer än 16 pers hemma igår. Men jag somnade som en klubbad trots glada tillrop från sonens rum bredvid , vilket jag hörde sista gången vid femtiden i morse. Morgonstund har guld i mun kände jag när huset var alldeles knäpptyst i morse när jag klev upp.  Det kanske är medelåldern?

Då köööööör vi då! Samma procedur igen, den här gången i Stockholms rusningstrafik. Gissar att det kommer att kännas lugnt när hon återgår till trafikskolan i Umeå igen nästa vecka. Med ett kort mat – och IKEAstopp i Sundsvall så räknar vi med att landa hemma i tid till fotbollsträning och Glee och andra enormt viktiga händelser. Själv kanske Jag får skotta snö? Rapporter hemifrån ger vissa farhågor åt det hållet.

Gaaaaaalen dag i huvudstaden. Eller något ditåt. Jag och Isa har roat oss med att prova kläder av varierande karaktär. Eller Vad sägs om den här ljusblå drömmen med ett liv fullsmäckat av små rosor? För övrigt inledde Jag dagen med att titta på växthus på willab i Bromma. Följt av ett besök på Sidenselma och sen lunch på pizzahut innan Jag har provat kläder och skor på Lillsonen i en eon ! Nu äter vi gomiddag hos dottern i sumpan och ladd ar för hockey! Jag ska försöka engagera mig i smfinalen. Det krävs lite vitt vin för det !

Plötsligt ligger det liksom folk i högar igen. Vi har klämt in oss i enrummaren i Sundbyberg för andra gången den här turen. Vi åt middag hos min bästis och hämtade upp Antons tunga as till dator som hon var snäll och hämtade sedan Anton gjort affärer på blocket. Den vägde typ som en halv ko och det är tydligen helt i sin ordning för en speldator som ska kånkas runt till LAN över halva landet. Känns Inte smart alls om du frågar mig! Men det finns tydligen en tanke med det där bastanta chassit som förmodligen kan användas som skyddsrum i krig. Man ska kunna sätta in extrafläktar om man vill ”klocka upp” datorn, fråga mig inte vad det är man gör då. Till sist vill jag gratulera storsonen och hans innebandylag TBS som efter dagens returmatch mot Alfta är klara för spel i division 1 nästa säsong. Så himla kul! De firar ikväll och det är de definitivt värda.