Spännande värre!

I morse satt minstingen vid frukostbordet och såg lycklig ut. Jag frågade vad han tänkte på.
”Idag slutar jag så att jag hinner med 12.53-tåget, så naaaaajs” säger han.
”Men det kan väl inte stämma? Har ni inte italienska sista lektionen? undrar jag.
”Nä, det har vi första. Sen har vi bara svenska och matte” säger han.
”Men jag är rätt säker på att vi kollade ditt schema och att du slutar så pissigt dålig tid alla dina tidiga dagar att du ändå måste vänta till tolv-i-fyra-tåget” säger jag.
”Säg inte att jag har sett fel” säger han bestört.
Han tar upp sin telefon och konstaterar att han visst har sett fel och att han slutar samtidigt som tåg och buss avgår och därför får vänta i två och en halv timme på tåget. Ja eller vänta i knappt två timmar och sitta på bussen för att sedan komma hem samma tid som med tåget.

”Men åhhhhhhh! Nu kommer jag ju hem samma tid som igår i alla fall” utbrister han besviket.
Besvikelsen var enorm. Förra veckan trodde han att han gick till halv fyra och då blev han överlycklig över att han slutade tidigt (alltså samma tid som idag) och att han skulle få gå på stan ett par timmar för att vänta på tåget bekom honom inte alls. Det är fullt tydligt att förväntningarna styr känslan.  Vad spännande liv man kan leva om man inte lär sig sitt schema. Man blir överraskad varje dag!

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.