Levarlundqvists handelscentrum

I onsdags kväll ringde lillebror och ville att jag skulle bjuda på något han sett på blocket. Själv hade han ingen fungerande e-postadress och kunde därför inte maila annonsören.
På torsdag morgon hade jag fått svar, men ett dyrare pris. Nytt sms till bror, nytt bud, nytt mail, affären i hamn.
Jag hann bara just så pass stänga ner datalocket när min telefon ringde. Det var från Rundviksexpressen. De hade ett stort paket som jag skulle ta hand om. Typ nyss. Men inte hemma hos mig!
Nä, det visade sig att min man hade gjort beställningen åt min bror och att leveransen skulle till brors adress, men att han lämnat mitt telefonnummer eftersom ”jag är lättast att nå”. Det blev iltransport dit för att lösa ut paketet.

 

Det känns som att vi öppnat någon form av handelscentrum. Paketaviseringarna haglar tätt. Min man måste älska att göra beställningar, oavsett om det är till honom själv eller någon annan. Han blir som manisk när det är något som någon funderar på att beställa. Är det inte piltavlor till fritidsgården så är det skärm till sonen, tv till brorsan, böcker till dottern, mobilladdare till huset eller lyktinsatser till plastmorfar. Fläkt till guldvolvon, sladdlösa hörlurar, gräsklippare, ja listan kan göras lång. Blocket, Tradera och bildemonteringar är storleverantörer här! Återvinningens mästare.
 Jag har en egen teori om nyttan med det här. Maken får utlopp för sin handelslust utan att det drabbar vår ekonomi. Så måste det vara!
Dessutom får jag gratismotion av allt flängade efter pakethämtning hit och dit och lite social samvaro på paketutlämningen.  Jag undrar vad det kommer för spännande paket idag?