Helighetens färg – och de svartgula offren

Vilken fantastisk morgon! Att stänga av TV:n, slå upp Dalarnas tidningar på nätet och mötas av en vacker bild i blått och vitt. Hela sidan var befriande tom på färger i kombinationen svart-gult.  En oas!
För ni vet väl vad färgerna betyder i liturgisk mening? ??

Svartsorgens och dödens färg
Gult vissnandets färg, det ondas, förräderiets, falskhetens och avundsjukans färg

Behöver jag påpeka vad den vackra färgkombination betyder?
Vitt renhet, helighet, oskuld, används vid glädjehögtider
Blått det överjordiska, gudomliga, trofastheten, himlens och havets färg

Jag tycker kommentarer är överflödiga. Min man borde klä sig i vitt idag faktiskt.

Det är mycket hockey i huset nu. Väldigt mycket. Utfallet var det mest praktiska för mig. Men när jag såg min mans uppdatering på facebook i natt  så  kände jag att nu räcker det! 

Jag citerar honom: Alla ni som tycker att jag är värd den här framgången som outröttlig supporter under alla de mörka åren fram till framgångarnas framgång ikväll: Gilla detta inlägg, eller skicka ett grattis i kommentatorsfältet. Ni som missunnar mig, låt tråden vara… Jag är så otroligt glad ikväll, ni anar inte 🙂

Först tänkte jag negligera det hela. Låta tråden vara. Men då skulle han ju kunna tro att jag missunnade honom? Så till slut var jag ju ändå tvungen att kommentera det.
För det där med ” de mörka åren” tänker tydligen Skellefteå AIK leva på i all evighet.

Ja, det måste ju ha varit oerhört mörka år med sex SM-slutspel och tre SM-finaler på raken?? Jag vet inte hur jag skulle ha orkat det faktiskt. OJOJ. Stackars SAIK. Det är faktiskt bara Färjestad som har det värre.  De fick gråta på läktaren när de blev utslagna ur slutspelet. Ja, det måste verkligen kännas förfärligt.

Ursäkta mig, men jag förstod tårarna alla gånger Skellefteå missade att ta sig till Elitserien. Ingenting i sportvärlden, jag menar INGENTING, är värre än att missa i en kvalserie. År efter år. Jag vet vad jag pratar om. Men som landets mest tippade seriesegrare i Elitserien så får väl maken faktiskt ta sig i kragen?? 

Kryp ut ur offergrottan! Det är dags att låtsas sluta slå ur underläge och inse att man är supporter till något som kan vara landets nya Färjestad? Ur vissa aspekter i alla fall.

Så ja, jag unnar min man det här SM-guldet till midnatt idag. Sen börjar Elitserien 13/14. Järnridån går ner hos familjen Lundqvist. VI är tillbaka!



2 kommentarer

  1. Tomas

    Bra inlägg!

    Som Lövensupporter blir man faktiskt smått provocerad av North Powers text ”Vi ger aldrig upp”.

    Under supporterklubbens 13-åriga tid har Skellefteå som sämst slutat 3:a i allsvenskan, klubben har 7 elitseriesäsonger, 6 SM-slutspel och 3 SM-finaler.

    Jag tror inte de är medvetna om hur illa det faktiskt kan vara…

  2. Åsa

    Härligt! Jag tog kort på ditt inlägg och ska mmsa mina kollegor. Iofs bråkar vi om fotboll men färganalysen är ju strålande. De håller på Elfsborg och jag (är egentligen helt ointresserad av fotboll men har ”fått” det laget som göteborgare i Borås) på IFK.

Lämna ett svar till Tomas Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.