Monica Wahlström, Vännäs

Jobb och jobb!

Av , , 3 kommentarer 0

Ja,nu jobbar jag, och dessutom ’jobbar’ jag allt jag kan med min master-uppsats när jag inte jobbar på jobbet eller är med min son, dvs, det är svårt att få tid till skrivandet. Men, om två veckor har jag bara mitt vanliga jobb och kan förhoppningsvis bli en vanlig, social person som inte är stressad så fort jag gör något annat än skriver eller funderar över hur jag kan få loss tid till att skriva…

Alldeles ofantligt tråkigt inlägg det här. Sorry!

Hoppsan – jag har rosor!

Av , , 2 kommentarer 0

Privat

Helt plötsligt har ett visst trädgårdsintresse infunnit sig. Jag är förvånad, visste inte att sådana tendenser existerade hos mig. Nu ska ingen tro att jag har någon visningsträdgård, oh, nej, oh nej, definitivt inte, och det kommer jag aldrig någonsin att ha (och skulle alls inte vilja).

Men – mina första rosor har slagit ut! Jag satte några rosor förra hösten, och den vackra vresrosen slog ut först. En annan förgyller nu min utsikt från köksfönstret, med massor av knoppar. Det känns bra, och är så vackert för själen.

Hjälp! Det regnar, hur ska jag nu göra???

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag börjar jobba idag, och börjar mitt på dagen. Jag gissar att barnvakten gärna vill ha bilen, och hade självklart planerat att cykla till jobbet (nu när man bor så nära!!!).

Men – det regnar… Jag har inga regnbyxor! Det har ju faktiskt inte regnat sedan vi kom hit. Tidigare somrar vi har varit här har det knappt heller regnat.

Har hittat en regnjacka, och ett par stövelskor. Kan man ta på sig ett par jeans, stövelskorna och sen liksom byta om när man kommer fram? Det känns ju en aning ’chungo’, men det får nog bli så. Får nog åka till Umeå och shoppa på lördag, sonen har ju inte heller ens stövlar, än mindre galonbyxor. Hmm…

Telia, tredje gången gillt?

Av , , 1 kommentar 0

PrivatGabriel gick iväg t en annan butik och hämtade en röd telefon åt mig. Den är så fin!

På teliabutiken finns en sån här riktigt trevlig försäljare, en sån som inte är så vanlig att träffa på nuförtiden, en sån som maken gillar (’så där var nästan alla som hade affär eller rörelser förr i Katalonien’ brukar han säga, eftersom det numera inte är alltför vanligt att träffa på god service där heller).

Gabriel hörde hur sonen gnällde när vi kom in i telia-butiken, då det i affären vi var i innan var lockande bollar i en tre-årings grepps-sfär. Han gick iväg och kom snart tillbaka med en liten, söt boll till sonen som blev glad som en lärka.

När jag sen kom tillbaka för att ha med intyg om folkbokföring och allt det där så var Gabriel ledig, och det blev som det blev…

När jag återigen, rätt sur, närmande mig Telia var Gabriel tillbaka och bad verkligen om ursäkt för det inträffade. Han ordnade upp det på något vis, även om det ännu inte är helt löst, jag har inget abbonemang än, utan refill, MEN, jag fick iallafall en telefon (jag kan inte använda den spanska). Dessutom ordnade han kompensation i form av lite samtalspott, och tja, det behövs inte mer för att man t.o.m ska återfå tron på ett företag. Fler Gabriel i butikerna skulle iallafall göra oss kunder nöjdare och gladare!

Lyssningstips!

Av , , 2 kommentarer 0

Om ni är det minsta intresserade av Spanien, lyssna på Petrén i P1 från den 25 juni. Själv har jag inte haft tid att höra på hela programmet, men man har 30 dagar på sig i radiolyssnings’arkivet’ som finns på nätet.

http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/sandningsarkiv.asp?programID=2972 (scrolla ner till Petrén i P1 25 juni)

Själv ska jag lyssna klart vid tillfälle…

Brr…

Av , , Bli först att kommentera 0

Rinadesign

Oj så kallt det är. Jag brukar inte klaga på den svenska sommaren, jag har inte känt något större behov av supervarma dagar vid sverigevistelserna de senaste åren, och jag har inget emot att det regnar då och då. Dessutom har det mestadels varit rätt fint när vi varit uppe.

Men nu, igår och idag, det är för kallt. Det är som en vinterdag i Barcelona. Ca 10 grader, och dessutom blåser det. Huvvaligen! Det känns som om mössa och vantar inte är så dålig idé om det fortsätter så här. 6 juli… Nu ska jag kolla en väderprognos för att veta vad man ska ställa in sig på.

Grrr…

Av , , 3 kommentarer 0

Idag åkte jag till Umeå för att ordna upp det där med mobilabbonemanget. De sa ju att jag skulle ha med ett intyg från folkbokföringen på att jag höll på att återinvandra. Men, de har varit snabba, så jag fick ut ett personbevis där det framgår att jag är folkbokförd i Vännäs.

Efter en halvtimmes fixande på Teliabutiken, när den trevliga expediten ska hjälpa mig lite att komma igång med telefonen tar det stopp. Det går inte att komma ut på nätet. Hon ringer någon överordnad, och de pratar länge.

Det visar sig, att eftersom deras dataregister inte är uppdaterat så går det inte att ordna ett abbonemang. TROTS att jag har med ett personbevis.

Jag känner en stark känsla av frustration. Jag har lämnat ett soligt och varmt Vännäs och åkt in enkom, då jag fick information om att det skulle gå att ordna idag, med papper från folkbokföringen. En del frågor ställs, ’har du ett hyreskontrakt eller något sådant här i Sverige’ – ’Eh, jo, jag äger ett hus, en bil och på onsdag börjar jag jobba….’ (sonen är inskriven i förskoleverksamheten och har till och med redan sin egen klädkrok med namnet utsatt.)

Men, jag ska måsta betala en deposition på 3000 kronor SOM JAG INTE KOMMER ATT FÅ TILLBAKS, så jag blir otroligt sur och säger hejdå och går. Tjejen var väldigt tillmötesgående, så henne har jag inget att säga om, men jag kände igen känslan från vissa saker under den första tiden i Spanien. När frustrationen är stor. Man gör allt rätt, men ’systemet’ hänger bara inte med, och man kan inte bli delaktig i det ’vanliga’ som omgärdar en (som till exempel att ha en svensk mobiltelefon istället för att vänner och bekanta ska ringa till det spanska numret…)

Nåväl, det är ganska patetiskt att bli arg och frustrerad över en sådan här sak när det inte är något ’riktigt’ problem i ett större perspektiv. Men, jag blev på riktigt dåligt humör, jag erkänner.

Ingrid Betancourt är fri!

Av , , Bli först att kommentera 0

Jag håller på att skriva färdigt min masteruppsats. Den ska vara klar i slutet av juli, och tiden är svår att hitta – sonen gillar INTE att jag sitter vid datorn. Därför använder jag all datatid till att skriva, jag läser inte tidningar, jag bloggar inte etc.

Men – nu har ju Ingrid Betancourt blivit frigiven! Det måste jag bara uppmärksamma. Det är en sådan där nyhet som jag får tårar i ögonen av. Om någon annan inte har haft tid att hänga med så har DN faktiskt skrivit flera artiklar, hittas här:
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=800891

Jag har lyssnat på henne i radiointervjuer, hon visar en ödmjukhet som är eftersträvansvärd.

Räddningen kalla sommardagar

Av , , Bli först att kommentera 0

Privat

Vi åkte iväg till mins systers+pojkväns stuga vid en sjö här i närheten. Det kom en rejäl skur på vägen dit, och efter den var det kallare. Men, min syster började elda i badtunnan, så framåt kvällningen tog vi oss ett dopp.

Det är verkligen otroligt härligt med badtunna, och då kan man njuta av sjöutsikten även om det bara är runt 14 grader och duggregnar. Och vissa modiga mindre personer kan till och med ta sig ett dopp!

Fast – imorgon ska det bli varmt igen!

Återinvandrar

Av , , 2 kommentarer 0

Igår åkte sonen och jag till Umeå, för att på folkbokföringen ÅTERINVANDRA. Så sa hon att det hette. Det tar ett par dagar tydligen.

Och när jag sen vill skaffa ett mobilabbonemang så stod jag som emigrant i dataregistret, och måste skaffa ett papper från skattemyndigheten om att jag ansökt om återinvandring, eller vänta tills jag är officiellt svenskboende och att alla register uppdaterats.

Men, svensk byråkrati är ändå tämligen enkel.

Sonen kan ju inte återinvandra, eller så kanske han kan det; han har lustigt nog två födelseorter, Vännäs i det svenska passet och Barcelona i det spanska (och jag kan garantera, han är född i Barcelona). Men det är en annan historia!