Ja, då är det igång. Riksdagsarbetet, med inskrivning och riksdagens talman utsedd.

Jag hoppas innerligt att det inte blir en massa tjäbbel nu, och jag tänker främst på socialdemokraterna. Jag förstår att det är oerhört bittert att ha blivit ett parti i Moderaternas storlek,och att ha missat regeringen igen. Men, jag oroas en aning av tendenser jag har hört i retoriken. "Att regeringen är beredd att regera med stöd av SD" och "att borgarna förlitar sig på stödet från SD som man gjorde gällande Ny Demokrati" – tycker inte jag är retorik som känns konstruktiv och för Sveriges bästa.

Visst tycker jag självklart att S och övriga ska bedriva oppositionspolitik. Vissa frågor kommer de att få medhåll från SD från precis som regeringen kommer att få.

Jag tycker det var ganska träffande det som en kommentator sa angående Mona Sahlin i Studio 1 idag:  "Mona Sahlin sa i valrörelsen att hon aldrig någonsin skulle räkna in eller räkna med eller tänka sig ett stöd ifrån SD eller att planera för det och det tolkar jag som att det var något klantigt att säga, det var dumt att överhuvudtaget säga så där, för det framstår som ganska uppenbart för vem som helst att det är helt enkelt omöjligt".

VI har en situation att ta ställning till nu. Hoppas på konstruktivitet från alla inblandade!

För dryga två år sen, fortfarande boendes i Barcelona hörde jag ekots Lördagsintervju med Lars Ohly, och blev så uppretad att jag nästan sprack.

Idag har jag hört honom igen. Jag inser att jag väldigt ofta kommenterar just Ohly och Vänsterpartiet. Oftast då det är så mycket i deras politik som jag har svårt för och som jag inte tycker överensstämmer med ett modernt och progressivt liv.

Men – idag ska jag förvåna genom att faktiskt bara skriva gott om Ohly. Jag tycker att han var mycket bra i lördagsintervjun (med reservation för att jag missade sista delen – får lyssna igen vid tillfälle!). Han har också tagit avstånd från sitt första ställningstagande i att ignorera Åkesson, och förklarat att han kommer att vara med i debatter med denne, och att han menar att SD – trots allt – är invalda av Svenska folket och därmed har legitimitet.

Det tycker jag är klokt av Lars Ohly. Och – jag anser att politiker måste kunna vara öppna, ärliga och medge att man ändrar kurs för att man kanske hade fel eller för att man genom att ha analyserat läget eller för att läget har förändrats kanske bör överväga olika ståndpunkter. Därför anser jag att Lars Ohly ska ha "credit" för att ha ändrat kurs avseende hur Åkesson och co ska hanteras när de nu är del av sveriges riksdag.

Själv är jag ledsen, bedrövad och tycker det är djupt olyckligt att ett parti där många nyligen har haft nazistsympatier är med i vår riksdag. Men, om över 300 000 av Sveriges medborgare vill ha det så – ja, då måste jag med stor sorg i hjärtat acceptera det. Men, jag kommer göra allt som står i min makt för att arbeta mot den politik SD försöker vinna mark för! Och så kommer det parti jag valt och tillhör också att göra. Och så tror jag alla andra partier kommer att agera, så jag hoppas på framgång. Framförallt hoppas jag på framgång för solidaritet och för allas lika värde. Det är A och O.

På grund av semester och några dagar med sonen och maken i fokus, där datorn nästan aldrig är påslagen är det låg aktivitet här på bloggen från min sida. Jag försöker lyssna på studio 1 åtminstone, med diverse avbrott av en femåring som är ivrig och aktiv 🙂

Hörde Åkesson intervjuas igår.

Läser trots allt en del bloggar, och funderar en del på vänstern. Via Vännäsandreas har jag sett Jonas Sjöstedt uttala sig.

En stilla undran från mig i min semesterslöhet är dock: hur tänker man egentligen? Hur är man egentligen ansvarstagande i nuvarande situation? Tycker man från vänstersidan att Reinfeldt borde avgå? Vill V att de tillsammans med Mp och S ska bilda egen regering? Och hur skulle det se ut och gå till? På Åkesson så lät det som att ett "kort" han har på hand, skulle kunna vara att vara villig att rösta med ett rödgrönt budgetförslag. Det är ju dessutom enda sättet att kunna "välta" en regeringspropp, vad jag förstår.

Ja, eller vill exempelvis Jonas Sjöstedt och V ha omval? Eller vad menar man?

Kanske skulle jag få svar på fler av mina frågor om jag hoppade upp ur semestedvalan och tittade mer på tv, läste mer olika media via nätet och lyssnade mer på radio.

Hmm…