När man pratar om problematiskt alkoholbruk brukar man prata om en typ av skala.

Riskbruk – 14 glas vin (man), 8 glas vin (kvinna) per vecka, alt berusningsdrickande två eller fler gånger i månaden. Hälsan kan påverkas.

900 000 svenskar beräknas dricka på ett riskfyllt sätt. Det är ofta från denna grupp en person går vidare mot mer problematiskt alkoholbruk.

Missbruk eller skadligt bruk. Alkoholen används som flykt/tröst och ger ofta bekymmer på jobbet eller i hemmet, vanligt med trafiknykterhetsbrott. Det skadliga bruket kan leda till beroende.

Man räknar med att cirka 300 000 svenskar använder alkohol på detta skadliga sätt.

Beroende – hjärnans belöningssystem reagerar på alkohol. Ökad tolerans, man ägnar mycket tid åt att försöka få tag i alkohol och dricker mer än vad som planerats, man har behov av att ta återställare på grund av att abstinens utvecklas och att man planerar vardeagen runt alkoholintag.

80 000 svenskar räknas vara beroende av alkohol. 

Det är landstinget som oftast kommer i kontakt med riskbruks- och missbruksgruppen, och även de som är beroende. Det är si och så med landstingets beredskap för att fånga upp och ställa frågor runt vårt drickande, men det har blivit bättre. Läkemedelsbehandling (typ antabus) ankommer på läkarvården. Sedan ansvarar man för abstinensvård och tillnyktring. Däremot ger inte landstinget "behandling" i någon större utsträckning. 

Behandling ges av vissa arbetsgivare. Samt av socialtjänsten. Socialtjänsten når inte särskilt många i riskbruksgruppen. Vissa därifrån samt personer som har skadligt bruk kan nås via ett samarbete som finns mellan polis och socialtjänst, när någon blir tagen för trafiknykterhetsbrott ska detta rapporteras till socialtjänsten, och polisen ska informera om möjligheten att få kontakt med socialtjänsten. Även om man blir omhändertagen enligt lagen om berusade (LOB) skickas rapport till socialtjänsten och samtal erbjuds.

Det finns ingen koppling mellan landsting och socialtjänsten mer än om det är aktuellt för anmälan om behov av tvångsvård (LVM). Sekretessen mellan de båda är benhård.

Enligt missbruksutredningen finns en uppfattning att socialtjänsten vänder sig mest till personer som fått mycket stora sociala konsekvenser av ett beroende, och "gemene man" kanske inte vill ha kontakt med socialtjänsten även om man har ett skadligt bruk av alkohol och skulle behöva behandling.

Utredningen tittar på tre förslag angående vård och stöd till personer med missbruk och beroende: 

1. Allt ansvar för vård och stöd läggs på landstinget

2. Allt ansvar för vård och stöd läggs på kommunen

3. Man behåller nuvarande modell, men måste klargöra ansvaret och samarbete

Det blir nog en intressant diskussion när ställning ska tas till detta! Men – det behöver vara enklare att få möjlighet till behandling i ett tidigare skede. Samt att det är allvarligt att kommunpolitiken i besparingsiver kan påverka möjligheterna att ge behandling till personer som behöver det. Det är min uppfattning.