Missbruksutredningen. Jag har i två dagar varit i Luleå i mitt jobb, och sitter nu i buss på väg hem. Jag passar på att läsa-något som är nödvändigt i mitt jobb, men väldigt svårt att hitta utrymme för.

På hemvägen ägnar jag mig nu åt en diskussionspromemoria från den pågående missbruksutredningen: ”Bättre vård och stöd för individen. Om ansvar och tvång i den svenska missbruks- och beroendevården.”
Det är oerhört intressant läsning och jag återkommer nog till den. Ett av huvudspåren i utredningen är att se över och ge förslag angående ansvarsfördelningen runt vården-nu har kommunen visst ansvar och Landstinget ett annat. Beroende om man ser på missbruksproblematik mer som sjukdom eller mer som socialt betingat har man förmodligen olika uppfattning om hur ansvaret bäst bör fördelas.
Det blir nog en intressant politisk diskussion när utredningen är klar!

Andreas tipsade häromdagen om sidan på riksdagens sajt där man direkt kommer till olika riksdagsledamöters motioner. Jag har kikat på Folkpartiets Västerbottensledamot, Maria Lundkvist-Brömster. Hon medverkar till 41 motioner (hon har nog inte skrivi alla själv, men deltar i vissa). Sju stycken handlar om hbt-frågor, det är några runt funktionshinder vidare finns det angående våldtäkt, husarrest vid kvinnofridskränkning, ifrågasättande av att en förälder som mördat ett gemensamt barns andra förälder inte ska ha kvar vårdnaden, och en del andra.

Intressant!

Jag har fått det stora förtroendet från mitt parti att delta i förhandlingar tillsammans med Centern, Moderaterna och Kristdemokraterna avseende den valsamverkan vi har, och hur de platser som finns för dessa fyra partiers del ska besättas.

Vi är åtta personer som förhandlar. Det är sju män och jag. Det finns en del kvinnor i vännäspolitiken, men inte på så väldigt synliga platser (undantaget vård-och omsorgsnämnden, och oppositionsrådsposten) Nu ska alla platser besättas på nytt, så vi får väl se hur det blir på diverse poster efter årets val.  Det blir spännande att se hur den manliga/kvinnliga fördelningen blir…

Häromdagen träffade jag en person som jag tror har mycket stor formell kunskap i statsvetenskap, och som vet ordentligt och från grunden hur kommunalpolitik går till. Denne önskade mig lycka till i mitt engagemang, och beklagade att jag hamnat utanför fullmäktige. Jag förklarade att jag själv anser eventuella möjligheter att ta förtroendeuppdrag som kan bli aktuella för partiet – om jag skulle tillfrågas – som tämligen begränsade. Detta på grund av att jag arbetar som tjänsteman i kommunen. Den politiska del som jag verkligen kan och där jag har mycket stora insikter och kunskaper – den går ju helt bort, och jag förklarade för min samtalspartner att jag känner stora restriktioner för egen del även i andra delar, då jag inte vill riskera att sammanblanda eventuella politiska uppdrag med mitt tjänsteutövande. 

Personen i fråga sa då att jag borde ta ställning till om jag var intresserad av ett eventuellt uppdrag, och göra en bedömning i första hand utifrån det. Att det inte var troligt att det skulle behöva bli så mycket varken frågor eller problem på grund av mitt arbete. Sedan sa personen: tror du en man skulle ha så mycket funderingar?

Jag vet inte. Nu är det dessutom hypotetiskt, jag har inte fått något erbjudande, och är sugen att arbeta i mitt parti i första hand fram till nästa val, då ju valutgången inte blev så lyckad som jag hade hoppats.

Men – man kan fundera, det finns nog många saker som hindrar, vet inte om vi kvinnor värderar annorlunda än män?

Och med tanke på hur det ser ut med dreven på rikspolitiken mot kvinnor… Läs vad Peggy skrivit om hur män förefaller ha kunnat komma undan med sådant som kvinnor har fått avgå för, och i dagens DN har Peter Wolodarski upplyst om att det förut var tradition att socialdemokratiska talmän också var styrelseordförande i vad som numera är Swedbank (ja, alltså riksdagens talman!!!).