Vi åt en gourmetmiddag i Borgafjäll, med Gert Glötzke som kock. Temat var gris. 

Vi fick griskind. Den smakade – griskind. Som inte smakar så mycket! Har ätit fantastiska griskindsrätter, men detta var tyvärr ingen höjdare. 

Sedan en assiette med en minimal bit paté och lingonsylt, en minimal bit sylta m rödbeta och pepparrotsmos samt en liten liten korv som de själva gjort. Syltan smakade sylta, patén paté och korven var god. 

Sedan kom huvudrätten. Kokt sidfläsk. Det hade tydligen kokt i 12 timmar i en buljong på exakt och ganska låg temperatur i en ugn som kostar 150 000 kr. 

Det smakade – lite sidfläsk. 

Summa summarum – detta var hysteriskt typisk svensk mat. Och jag antar att den tillagats på det absolut mest perfekta sättet. Godare än så antar jag att svensk variant av griskind, sylta, paté och sidfläsk inte kan bli. Men gott – nja. Inte något som jag kommer att beställa eller trakta efter. 

Dock – jag är glad att jag fått smaka svensk, vanlig, traditionell mat i gourmettappning. Så nu vet jag hur den är!

Sidfläsk.

Jag fortsätter vurma för medelhavsköket!